Hurdan effekt har tidigare pensionsreformer haft?
Söker du information om hur pensionärer klarar sig ekonomiskt eller hur tidigare pensionsreformer har påverkat arbetslivslängden eller pensionsövergångarna? Pensionsskyddscentralen har sammanställt centrala forskningsrön på webbsidorna med rubriken Forskningsbaserad kunskap om pensionsskyddet.
Allvarliga ekonomiska problem är mera sällsynta bland ålderspensionärer än andra befolkningsgrupper. Detta faktum är kanske ändå inte allmänt känt. Det kan också finnas osäkerhet om vad som egentligen ändrades genom pensionsreformen år 2017. Rätt få vet t.ex. om uppskovsförhöjningen.
På sidorna Forskningsbaserad kunskap om pensionsskyddet finns infopaket om PSC:s viktigaste forskningsteman. Hittills har det publicerats sidor om pensionärernas ekonomi, människors kunskaper om pensioner och förtroende för pensionssystemet och om sjukpensioner och arbetsförmåga.
En ny sida om effekterna av pensionsreformerna åren 2005 och 2017 ska publiceras före årsskiftet. Den informationen kan användas vid beredningen av nästa reform.
Det är lätt att hitta informationen.
– Vi vill göra våra forskningsrön lätta att hitta och ta till sig för såväl beslutsfattare som för alla som är intresserade av pensionsskyddet. På sidorna finns huvudresultaten av vår forskning sammanfattade och länkar till forskningspublikationerna för den som vill studera dem mera ingående, säger forskningsavdelningens avdelningschef Susan Kuivalainen.
Nästa år publiceras en sida om arbetslivslängden.
Av bruttoinkomsten (hushållets disponibla ekvivalentinkomst före skatt)
- Den egna arbetspensionens andel har ökat från 48 till 61 procent.
- Folkpensionens och den övriga sociala trygghetens andel har minskat från 24 till 9 procent.
- Förvärvs- och kapitalinkomstens andel har varierat mellan 23 och 28 procent.
- Skatternas andel har hållits vid ca 20 procent.
Utvecklingen av pensionärernas inkomster 1995–2020
|
Antalet pensionärer har ökat från 1,1 miljoner till över 1,5 miljoner. Allt fler får arbetspension och är ålderspensionärer. |
Pensionärernas inkomster i proportion till förvärvsarbetandes har hållits oförändrade. |
|
Andelen låginkomsttagare är på samma nivå bland pensionärer och befolkningen i snitt. |
Låga inkomster är allmännast bland ensamboende pensionärer i synnerhet dem som är yngre än 55 eller äldre än 84 år. |
|
Finländare i pensionsåldern har bättre inkomster än medelnivån i EU-länderna. |
Pensionärernas ekonomi är en helhet. Den påverkas av inkomster och förmögenhet men också hälsotillstånd, sociala relationer och boende samt attityden till ekonomin. |
En åskådlig sammanfattning om pensionärernas ekonomi är en av helheterna om forskningsbaserad kunskap på www.etk.fi.