Ändringar på gång i många länder
I utrikesspalten presenterar vi pensionsnyheter och jämförande information om pensionerna i andra länder. Den här gången berättar vi mer om hur pensionsåldrarna höjs i Europa.
Peru: Pension i förskott igen
Perus kongress godkände nästan enhälligt en lagändring som gör det möjligt för människorna att ta ut sina pensionsbesparingar från pensionskontona. Det är inte första gången det sker i Peru.
Enligt den peruanska finanstillsynsmyndigheten är följden att de som förvaltar pensionsfonderna måste sälja tillgångar för ca 7 miljarder dollar.
Under de fyra senaste åren har uttag från pensionskontona tillåtits redan sex gånger. Sammanlagt har det tagits ut tillgångar för ca 23 miljarder dollar.
Avsikten har varit att hjälpa dem som lider av penningbrist och ge fart åt ekonomin.
Perus ekonomi har vuxit långsamt på sistone och det finns en utbredd ekonomisk gråzon. Ungefär sju av tio arbetar inom den och sparar inte på pensionskonton.
Spanien: Ny solidaritetsavgift för höginkomsttagare
I Spanien tas det från och med nästa år ut en ny slags solidaritetsavgift. Avgiften tas ut av höginkomsttagare, men de tjänar inte in pension för den.
Regeringen beslöt att löntagare och företagare med höga inkomster ska betala den nya solidaritetsavgiften, som stärker pensionssystemets finansiella hållbarhet.
Alla med en arbetsinkomst över 4 700 euro i månaden ska betala avgiften. Avgiften betalas för den inkomst som överstiger pensionslönetaket, dvs. den pensionsgrundande inkomstens övre gräns.
År 2025 är avgiften ungefär en procent av den inkomst som överstiger den pensionsgrundande inkomsten. Avgiften höjs successivt, och fr.o.m. år 2045 varierar den från 5,5 till 7 procent beroende på arbetsinkomsterna. För större inkomster betalas en större avgift. Arbetsgivarens andel av avgiften är 83,4 % och arbetstagarens 16,6 %.
Sverige: ”Gas” önskas utöver ”broms”
Pensionsgruppen, som består av alla riksdagspartier och styr pensionspolitiken i Sverige, har beslutat att föreslå att det införs en ”gas” i den allmänna pensionen. Med hjälp av den skulle pensionerna kunna höjas om systemet har överskott. I det nuvarande systemet finns endast en ”broms”, som minskar indexjusteringarna vid underskott.
Det svenska pensionssystemet har haft överskott de senaste åren, och det förutses det ha också de följande åren tack vare god sysselsättning och en gynnsam utveckling av AP-fonderna. Överskottet är ca 13 procent.
Regeringskansliet tillsätter en arbetsgrupp som ska lägga fram ett förslag till ändring av systemet före årets slut. Avsikten är att de nya reglerna ska träda i kraft i början av år 2026. Samtidigt låter regeringen göra en separat utredning av en eventuell höjning av pensionsavgiften.
Regeringen.se 28.2.2024 • Dagens Nyheter 28.2.2024
Tjeckien: Pensionsåldern höjs
Tjeckiens regering beslöt att höja pensionsåldern avsevärt. I reformen höjs pensionsåldern först med 7 månader till 65 år och 7 månader för dem som nu är 52 år gamla. Framöver knyts pensionsåldern till den förväntade livslängden.
Avsikten är att tiden som pensionär hålls vid ca 21 år, vilket innebär att pensionsåldern höjs i takt med att livslängden ökar. Pensionsåldern fastställs varje år för dem som fyllt 50. Pensionerna skärs också ned med ca 8 procent. Samtidigt får de som arbetat i tunga yrken, bl.a. brandmän, skogs- och gruvarbetare och vissa vårdanställda en möjlighet att gå tidigare i pension.
Enligt premiärminister Petr Fiala kommer pensionsreformen att förhindra att systemet kollapsar och trygga tillräckligt goda pensioner också för unga människor. Pensionsreformen är avsedd att träda i kraft år 2025 och kommer att behandlas av parlamentet inom några månader.
Oppositionen, som leds av den tidigare premiärministern Andrej Babis populistparti ANO, motsätter sig emellertid centerhögerregeringens planer. Babis har hotat att göra reformen till en valfråga i valet hösten 2025.
Reuters 30.4. • Czech Radio 30.4.
Schweiz: Extra pension till jul
Schweizarna godkände i en folkomröstning att en extra, 13:e månadspension betalas från och med december 2026. Maximibeloppet för pensionen från folkförsäkringen (Volksversicherung) höjs dessutom från 29 400 franc till 31 850 franc (från 30 280 euro till 32 806 euro).
Ändringen har drivits av fackförbundens centralorganisation SGB och vänsterpartierna. De har motiverat höjningen och den extra utbetalningen med att levnadskostnaderna höjts kraftigt.
Regeringen har uppskattat att den 13:e pensionen till en början kostar ca 4,3 md euro på årsnivå. Regeringen och parlamentet har motsatt sig reformen, eftersom det i förslaget inte har definierats hur höjningarna ska finansieras.
I samma folkomröstning förkastade schweizarna också förslaget att höja pensionsåldern till mer än 65 år och knyta den till den förväntade livslängden.
SSA International Update, April 2024 • Reuters 3.3.2024
Skribenterna arbetar som sakkunniga i utlandsteamet på Pensionsskyddscentralens planeringsavdelning.
Polska kvinnor får pension vid 60
Den förväntade livslängden har ökat överallt i Europa. Pensionsåldrarna höjs också.
Flera länder i Europa har höjt pensionsåldern för att pensionssystemen ska vara finansiellt hållbara. I en del länder har man fattat ännu mer långtgående beslut och knutit pensionsåldern till den förväntade livslängdens utveckling.
Förutom i Finland finns en sådan mekanism på Cypern, i Danmark, Estland, Grekland, Italien, Nederländerna, Portugal och Slovakien.
Den högsta pensionsåldern i Europa finns i Bulgarien, Danmark, Grekland, Italien och Nederländerna. Där är den allmänna pensionsåldern 67 år. Lägst är pensionsåldern i Frankrike, 62 år och 6 månader. I Sverige är pensionsåldern 63 år.
I Kroatien, Litauen, Polen, Rumänien och Österrike har kvinnor en lägre pensionsålder än män. Polen är det enda landet där man inte har planer på att höja kvinnors pensionsålder till samma nivå som männens. I Polen är pensionsåldern 60 år för kvinnor och 65 för män.
I många länder finns det också en möjlighet att gå i pension före pensionsåldern utgående från hur länge man har arbetat. Det kräver ofta minst 40 år i arbete.
