Ekonomiforskaren Sanna Tenhunen har undersökt nypensionerades upplevelser
Många nyblivna pensionärer skulle ha varit beredda att fortsätta arbeta, om deras arbetsbörda hade minskats eller arbetsgivaren hade uppmuntrat dem att fortsätta. Man borde lyssna på vilka individuella önskemål de som närmar sig pensionsåldern har, säger ekonomiforskaren Sanna Tenhunen på Pensionsskyddscentralen.
Nästan alla som gått i pension nyligen har tyckt om sitt tidigare arbete och upplevt det som meningsfullt. Det framgår av en omfattande enkätundersökning som Pensionsskyddscentralen gjort bland pensionärer.
Det finns alltså en stor arbetskraftspotential bland dem som närmar sig pensionsåldern.
– En knapp tredjedel av svararna uppgav att de skulle ha arbetat längre, om arbetsgivaren hade uppmuntrat till det, ledarskapet hade förbättrats eller äldre medarbetare hade uppskattats, säger Sanna Tenhunen.
Arbetsförhållandena har också betydelse: minskad arbetsmängd och mindre brådska eller lättare arbetsuppgifter togs ofta upp i svaren.
– Det är inte en alldeles liten grupp som man kunde locka arbeta lite till genom att ändra på arbetsförhållandena eller arbetsgivarnas attityder.
Ansträngande jobb avskräcker
De som gått i pension genast vid den lägsta pensionsåldern hade oftare upplevt brådska, omställningar, ökade krav och psykisk belastning i sitt arbete.
– T.ex. kvinnor och offentligt anställda hade sådana upplevelser oftare än genomsnittet. Belastningsfaktorerna verkar skuffa folk bort från arbetslivet, säger Tenhunen.
Å andra sidan har meningsfullt arbete, påverkningsmöjligheter och de sociala relationerna i arbetet ett samband med att man arbetar längre och skjuter upp pensioneringen.
Tala om önskemålen på arbetsplatsen
En öppen diskussion mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om de individuella önskemålen, behoven och pensionsplanerna skulle göra det enklare för båda parter, anser Tenhunen.
Enligt pensionsbolaget Ilmarinens enkät har bara var fjärde som fyllt 60 år diskuterat sina planer angående pensionen med sin chef. Tenhunen tycker att man borde fundera på varför saken inte diskuteras mer.
– Tror arbetstagaren att arbetsgivaren tycker att hen är omotiverad eller ointresserad av att lära sig nytt, om hen för belastningen eller orken på tal? Å andra sidan kan arbetsgivaren vara rädd för att arbetstagaren upplever det som åldersdiskriminering om frågan om pension tas upp.
Tenhunen anser att frågan om hur man orkar i arbetet borde föras med medarbetare i alla åldrar, inte endast dem som närmar sig pensionsåldern.
– Vi är alla i olika livssituationer, också de som inte har långt kvar till pensionsåldern. Det är viktigt att ta hänsyn till hur en person själv upplever situationen så att alla ska orka arbeta så länge som möjligt.
Pengar spelar ibland en roll
Nästan en tredjedel av dem som svarade på Pensionsskyddscentralens undersökning uppgav att ekonomiska incitament – såsom större intjänad pension eller uppskovsförhöjning – har påverkat viljan att fortsätta arbeta.
De som uppgav att ekonomiska faktorer hade en betydelse var oftare män, fick större pension och hade fortsatt arbeta efter den lägsta pensionsåldern.
Överlag kände de nypensionerade väl till de ekonomiska incitamenten kring pensionen. Största delen uppgav t.ex. att de känt till uppskovsförhöjningen, som man får om man skjuter upp pensioneringen efter den lägsta pensionsåldern.
– Det är väsentligt att människor känner till grunderna för pensionssystemet så att de kan fatta beslut om sin pensionering på rätt kunskapsunderlag. Det skulle vara bra att känna till grunderna för hur man tjänar in pension redan när man kommer ut i arbetslivet. Därför borde också yngre åldersgruppers pensionskunskaper stärkas.
Många hittar inte lämpligt arbete
Upp till hälften av de nypensionerade skulle vara intresserade av att arbeta när de är pensionerade, men bara en tredjedel gör det. Ganska många pensionärer som är intresserade av att arbeta upplevde att det inte fanns lämpligt arbete att få eller att de inte blir anställda på grund av sin ålder.
Hälften vill arbeta som pensionärer, hälften vill inte.
– Jag önskar att pensionärerna i allt högre grad skulle ses som en arbetskraftspotential. Pensionärer vidd jobba i synnerhet på deltid och sporadiskt. Jag tycker det är viktigt att vi har en sådan kunnig och flexibel arbetskraftsreserv, där vi får t.ex. behöriga vikarier och som stöder arbetsmarknadens funktionssäkerhet.
Vilket skulle slutligen vara det bättre alternativet, att skjuta upp pensioneringen eller fortsätta arbeta som pensionär?
– Att skjuta upp pensioneringen är lönsammare med tanke på att man får lön, tjänar in pension för arbetet och får ännu uppskovsförhöjning på pensionen. Om man däremot arbetar när man är pensionerad har man kanske större frihet att välja hur mycket man jobbar, vilket många också vill.
När befolkningen åldras och behovet av arbetskraft ökar, skulle det vara en positiv sak för samhället om fler sköt upp pensioneringen och arbetade längre, säger Tenhunen.
Fritiden lockar
Tenhunen påpekar att hälften av dem som gått i pension inte arbetar och inte heller vill arbeta.
Ökad fritid och hobbymöjligheter bidrog mycket eller ganska mycket till valet att gå i pension bland en stor del. Också viljan att tillbringa mer tid med närstående är en viktig motivering, särskilt för kvinnor.
– Många känner att de har arbetat tillräckligt länge och vill njuta av pensionärsdagarna.
Historierna bakom medeltalen
– Som forskare märker man att det finns mycket olika individer och historier bakom medeltalen. I bakgrunden till olika fenomen – t.ex. pensionsövergångarna – finns mångdimensionerade orsaker och motiv, säger Sanna Tenhunen.
Pensionsskyddscentralens forskning fokuserar på teman som bär upp pensionsskyddet: arbetslivslängden och dess utveckling, pensionsövergångarna, pensionärernas ekonomi och pensionssystemets finansiella hållbarhet.
– Vår uppgift är att samla och förmedla riktig, pålitlig information. Jag upplever det som ett mycket meningsfullt arbete, eftersom pensionsfrågorna ju gäller oss alla från unga studerande över hela yrkesbanan till livets slut.
Det finns alltid mycket nytt att lära sig, eftersom pensionssystemet inte är en enkelt tillgänglig helhet ens för den som är mera insatt.
Den forskningsbaserade kunskapen används som stöd för beslutsfattandet vid utvärderingen och utvecklingen av pensionssystemet. En stor del av forskningen berör också vanliga medborgare.
Forskningen bidrar till att skapa förtroende för pensionssystemet, anser Tenhunen. Finländarna kan lita på att pensionssystemets tillstånd iakttas utifrån opartisk information och att man kan bereda sig på förändringar – t.ex. minskad nativitet – i god tid.
Intressant just nu är hur AI kommer att påverka forskningen.
– Det ställer krav på ännu bättre källkritik, noggrannhet och omsorgsfullhet hos forskaren, men också läsarna, säger Tenhunen.
Nästan 3 400 personer som gått i ålderspension från lönearbete under åren 2019–2021 svarade på enkäten.
Sanna Tenhunen
- Ålder: 46
- Arbete: ekonomiforskare på Pensionsskyddscentralen
- Utbildning: ekonomie doktor
- Källor till lycka: familjen, resor, bakning
- Motto: Fortsätt ihärdigt framåt, om också med små steg: en vacker dag blir också svårare uppgifter färdiga.