Avkastningsjämförelser väcker frågor

Jaakko Kiander

Pensionsskyddscentralen publicerar årligen jämförelser av hurdan realavkastning olika pensionsinstitut har fått på sina placeringar. Utöver de finländska pensionsanstalterna omfattar jämförelserna en del utländska institut. Jämförelsen är förstås inte helt rättvis, eftersom våra utländska jämförelseobjekt är stora, välkända och framgångsrika – alltså bland de bästa inom branschen.

Jämförelsen av realavkastning försvåras av skillnaderna i inflationstakt och valutakurser mellan länderna. Därför berättar jämförelsen inte direkt om hur bra olika institut har lyckats med sina placeringar. Dessutom påverkas deras placeringsverksamhet av regleringen, som är mycket olika i olika länder. Man kan ändå göra intressanta iakttagelser om jämförelserna.

Hur möjliggöra bättre avkastning?

I fjol fanns det stora skillnader mellan de finländska pensionsanstalternas avkastningssiffror. Samtidigt låg deras avkastningssiffror i snitt efter de utländska jämförelseobjektens.

Det finns ingen enkel förklaring till avkastningsskillnaderna mellan de finländska pensionsanstalterna. Förklaringen till att de finländska pensionsanstalternas avkastning blev svagare än de andras kan sökas i aktiekursfallet som följde av coronakrisen. Kursfallet drabbade naturligtvis alla placerare i jämförelsen, men i det finländska systemet försvagade det pensionsanstalternas solvens och begränsade deras möjligheter att dra nytta av kursuppgången under resten av året.

Erfarenheterna från såväl coronaåret som finanskrisen år 2008 ger en anledning att rannsaka solvensregelverket för pensionsanstalterna inom den privata sektorn. Vi måste fundera på hur väl det nuvarande systemet stöder långsiktiga och avkastningssökande placeringar av pensionsmedlen.

Utgående från utvecklingen under de senaste decennierna är det att vänta att det under detta sekel också framdeles uppstår ekonomiska kriser och hälsokriser och andra störningar som försvårar placeringarna. Den segdraget låga räntenivån gör inte situationen lättare.

Av dessa orsaker är det motiverat att gå vidare med det arbete som år 2019 inleddes med Jukka Rantalas preliminära utredning och utvärdera olika regeländringar som kunde möjliggöra bättre placeringsavkastning och stabilare solvens än idag så att de finländska aktörerna kunde nå likadan avkastning som de bästa utländska medtävlarna.