223 miljarder i portföljen

I slutet av coronaåret var arbetspensionsanstalternas placeringstillgångar nästan 223 miljarder euro. Pensionssystemets solvens hjälper också att klara av sådana instabila placeringsår som fjolåret var.

Förra året bjöd på nervuppslitande stunder för dem som skötte arbetspensionssystemets placeringar. Året innan, 2019, var det bästa placeringsåret under det gångna decenniet. Fjolåret började också i god medvind på finansmarknaden. Fast man redan på sätt och vis kunde vänta sig en korrigeringsrörelse i aktiekurserna – efter en långvarig uppgång – var det plötsliga kursfallet i slutet av februari dramatiskt. Det ironiska talesättet som odlas på finansbranschen – den här gången är det annorlunda – stämde för en gångs skull.

När realekonomin stängdes ned på grund av coronapandemin störtdök efterfrågan på i synnerhet resor och tjänster på ett ögonblick. Det var alltså en negativ efterfrågechock i realekonomin. Kapitalmarknaden hölls ändå funktionsduglig, eftersom staterna och centralbankerna snabbt beslöt om stimulansåtgärder som skapade tilltro till kontinuiteten i ekonomin på marknaden. Genom stimulansåtgärderna förhindrades finanssektorn från att gå i stå som under finanskrisen. Samtidigt gjorde t.ex. företag som erbjuder digitala underhållningstjänster rekordresultat när konsumenterna för det mesta hölls hemma.

De snabba nedstängnings- och stimulansåtgärderna visade sig så effektiva, att aktiekurserna återhämtade sig från vårvinterns kursfall redan inom några månader.

Förra sommaren och tidiga hösten befann sig placeringsmarknaden i ett slags lugnvatten i väntan på coronaepidemins följande våg. Under slutet av året rådde det i synnerhet på aktiemarknaden en lite skeptisk stämning när aktiekurserna fortsatte att stiga fast världen var mer eller mindre nedstängd medan den väntade på hur pandemin skulle utveckla sig.

Det var ett visst slags orsak till förundran att priserna på kapitalvaror klev uppåt, fast de ekonomiska utsikterna verkade minst sagt osäkra. En orsak till detta var att t.ex. småföretag som sysslar med tjänster och turism sällan har börslistats i världen, och nedstängningsåtgärderna drabbade värst just den icke-börslistade upplevelsesektorn och andra mindre företag, vilkas möjligheter att skaffa nödfinansiering på marknaden är begränsade. Dessutom stödde de lovande nyheterna om vaccinutvecklingen aktieprissättningen.

I slutet av december avslutade centrala aktieindex förra året med antingen nya eller nästan nya rekordsiffror. Den nominella avkastningen på arbetspensionssystemets placeringar blev 4,8 procent och tillgångarna ökade till ca 223 miljarder euro trots coronapandemin.

Mest aktieplaceringar

Av det finländska arbetspensionssystemets placeringstillgångar hade vid slutet av året i genomsnitt 52 procent placerats i noterade aktier och andra placeringar av aktietyp, 32 procent i ränte- och penningmarknadsinstrument, 9 procent i fastigheter och 8 procent i övriga placeringar, bland annat hedgefonder.

Bland ändringarna av den genomsnittliga fördelningen av placeringarna är det värt att lägga märke till att aktieplaceringarnas andel ökat med två procentenheter och ränteplaceringarnas andel samtidigt minskat i motsvarande grad. Ökningen av aktiernas andel av placeringarna förklaras av aktiekursernas positiva utveckling, vilket ökade aktiernas proportionella andel medan ränteplaceringarnas andel i gengäld minskade.

Mer utanför än i Finland

En fjärdedel av placeringstillgångarna (25 procent) var i slutet av året placerad i Finland, medan ungefär en knapp femtedel (17 procent) hade placerats inom det övriga euroområdet. Största delen av pensionssystemets placeringstillgångar, totalt 58 procent, hade placerats på annat håll i världen.

När placeringstillgångarna i absoluta tal växer har den geografiska diversifieringen riktat sig ut till andra håll i världen, medan den relativa andelen placeringar i Finland har minskat i motsvarande grad. Geografiskt diversifierad allokering i hela världen följer samtidigt grundprincipen för pensionsplaceringar: pengarna placeras på ett inkomstbringande och betryggande sätt.

Nästan 5 procents avkastning

Placeringsavkastningen år 2020 var nominellt 4,8 procent och reellt, korrigerad med den årliga inflationen, 4,6 procent. Det är bra att komma ihåg att avkastningen under ett år har en rätt begränsad inverkan på pensionssystemets hållbarhet.

På längre sikt, 24 år, har den nominella avkastningen i snitt varit 5,9 procent om året och den inflationskorrigerade reella avkastningen i snitt 4,3 procent om året. I ett kortare tidsperspektiv har motsvarande avkastning under den senaste femårsperioden varit nominellt 5,5 och reellt 4,7 procent och under den senaste tioårsperioden nominellt 5,5 och reellt 4,3 procent.

De genomsnittliga avkastningssiffrorna påverkas av under vilka perioder och vid vilka tidpunkter de studeras. Till exempel den tioårsperiod som slutade för fem år sedan vid utgången av år 2015 omfattade både en finanskris och en eurokris, vilket innebar att den genomsnittliga avkastningen under den då senaste tioårsperioden var nominellt 4,8 och reellt endast 3 procent.

Det viktiga med tanke på pensionssystemets hållbarhet är realavkastningen på lång sikt. När det görs långsiktiga bedömningar av pensionssystemet, utgår man vid prognoskalkylerna från antagandet att avkastningen är två och en halv procent till år 2028. Efter det är den förväntade realavkastningen tre och en halv procent per år.

Under perioden 1997–2020 har våra pensionsförsäkrares genomsnittliga avkastning överskridit den förväntade avkastningen i kalkylerna. En tillräcklig genomsnittlig avkastning på längre sikt förbättrar också solvensen, tack vare vilken vårt pensionssystem tål kriser på finansmarknaden.

Källa: Tela

Ordlista

DELVIS FONDERANDE är pensionssystem där pensionerna finansieras med både arbetspensionsavgifter och tidigare insamlade fonder.

SOLVENSEN talar om hur mycket en ArPL-försäkrares pensionstillgångar överstiger ansvarsskulden. Ansvarsskulden är en uppskattning av försäkrarens framtida pensionsutgifter till den del de har fonderats.

REALAVKASTNINGEN är den årliga procentuella avkastningen på arbetspensionsfonderna som överstiger konsumentprisernas utveckling.

Pensionstillgångar eller placeringstillgångar?

När man talar om pensionssystemets tillgångar hänvisar man ibland till pensions­tillgångarna (ca 225 md år 2020) och ­arbetspensionssystemets placeringstill­gångar (ca 223 md).  Termskillnadenberor på att pensionstillgångarna inkluderar ­övriga fordringar och skulder och materiella­ nyttigheter som ingår i balansräkningen. Dessa poster medräknas inte i placeringstillgångarna.