Vi arbetar med en serviceattityd

Karoliina Kiuru siktar på resultat och tror på kraften i att arbeta tillsammans. Hon började arbeta på Pensionsskyddscentralen (PSC) i augusti. Kiuru leder den juridiska linjen, där ca 130 sakkunniga arbetar med juridiska frågor, internationella pensionsärenden, övervakning av försäkringen och rådgivning.

Hon är väl förtrogen med området. Sina gedigna kunskaper i pensionsjuridik vill hon göra till en del av den samlade pensionskunskapen på Pensionsskyddscentralen. Hon bidrar till att stärka PSC:s roll som producent av gemensamma tjänster för verkställigheten av pensionsskyddet.

Enligt Kiuru kommer man kanske inte tillräckligt ofta ihåg att betona att pensionssystemet genom sin verksamhet tryggar ett fungerande samhälle och producerar tillförlitliga tjänster för medborgarna.

–Hela samhället gagnas av att det är lätt att tjäna in pension och att det är pålitligt och fungerar bra. Förtroendet för det vi gör mäts till syvende och sist just vid dessa möten och betjäningssituationer med våra kunder.

Arbetspensionsförmånerna grundar sig på arbetsinkomsterna och tiden i arbetslivet och bildar en trygghet i ålderdomen, vid arbetsoförmåga och vid en familjeförsörjares död. Arbetsgivarna betjänas genom att göra det enkelt att försäkra arbetstagarna.

Ursprungligen skapades arbetspensionssystemet med tanke på den situation som rådde på 1960-talet. Med tiden uppstår det nya fenomen i samhället som ger anledning till ändringar. Då måste också pensionslagstiftningen kunna ändras. Kiuru betonar vikten av omsorgsfull beredning och beslut som grundar sig på ett faktaunderlag.

– Ingenting ändras på stundens ingivelse. Det tar tid att gå in för en ändring, bereda den och till slut ändra lagstiftningen. Ofta går det flera år innan någonting börjar röra på sig, säger hon.

I höst får riksdagen framför sig en regeringsproposition om en familjepensionsreform. Man har också sett ett behov att nedmontera flitfällor för sjukpensionerade personer genom att införa en s.k. lineär modell för delinvalidpensionen. Den ska behandlas i riksdagen nästa år.

Men det är inte allt. Den största reformen som är på gång på 2020-talet är en sammanslagning av kommunsektorns och den privata sektorns pensionssystem. Om den blir verklighet förenhetligas finansieringsunderlaget för pensionerna inom dessa sektorer.

– De rationella orsakerna är att finansieringen får bredare axlar och beredskapen inför risker i allmänhet förstärks, säger Kiuru.

Vårdreformen för också med sig många ändringar. Inom kommunsektorn syns redan ökande finansieringstryck, och därför är det ändamålsenligt att arbetsinkomster kan försäkras och försäkringsskyddet finansieras enligt samma principer oberoende av sektorgränser.

– Lagstiftarens mål är en stabilare och mer helgjuten helhet, säger Kiuru

Tidsplanen för sammanslagningen är inte ännu fastslagen. Man tror att den sker redan före år 2027. Den förbereds som bäst av en arbetsgrupp som utreder sammanslagningen. Arbetsgruppens mandatperiod fortsätter ännu år 2021. År 2022 kan lagen redan ha fått en gestalt.

– Regeringens proposition ser ut att bli färdig om ett drygt år. Sedan skickas den på remiss och lagstiftningens konsekvenser bedöms ur många olika synvinklar, säger Kiuru.

Keva ska indelas så att ArPL-Keva utgör ett eget bolag. Då uppstår alltså ett nytt arbetspensionsförsäkringsbolag, som gör konkurrensen livligare. Nu spekuleras det redan i vilken spelposition det nya bolaget kommer att ta inom arbetspensionssystemet.

–  Någonstans i närheten av de största. I utgångsläget torde de försäkrade inom kommunsektorn överföras till bolaget, drygt en halv miljon försäkrade, säger Kiuru.

Hon stöder sin uppfattning på arbetsgruppens rapport där det konstateras att solvenskapitalet för ArPL-Keva vid ingångstidpunkten skulle fastställas till ett belopp som motsvarar medianvärdet av arbetspensionsförsäkringsbolagens solvensgrader vid utgången av året före sammanslagningen. Likadant gjordes också när pensionssystem senast sammanslogs och arbetspensionsbolaget Etera inledde sin verksamhet. Etera finns inte längre, eftersom det fusionerades med Ilmarinen år 2018.

Vid sammanslagningen överförs en större helhet till ArPL, men inte allt. Pensionslagen för den offentliga sektorn kommer fortfarande att gälla pensionsskyddet för statens, kyrkans, FPA:s och Finlands Banks anställda. Det kommer att skötas genom ”Offentlig-Keva”, om det inte beslutas annorlunda under den fortsatta beredningen.

I allmänhet handlar pensionsreformer om ändringar av förmånerna. Så inte den här gången.

–  Som en ändring på metanivå påverkar sammanslagningen av systemen finansieringen av arbetspensionerna och är därför en stor ändring inom sektorn.

Kiuru betonar att beredningen av ändringar går i cykler. Vare sig ändringen är stor eller liten, måste it-systemen och registren alltid tas med i beredningen. Arbetsmarknadsorganisationernas förändringsvilja eller lagstiftarens tidsschema vid ministeriet är inte de enda som spelar in.

–  Ombyggnaden av it-systemen utgör ofta ett randvillkor, eftersom det behövs för verkställigheten, säger Kiuru.

–  Beredningsmaskineriet har vissa resurser, och man måste samtidigt hantera både utvecklingen av lagstiftningen och ändringarna i it-systemen. Allt kan inte göras på samma gång, utan tidsspannet för arbetet måste vara tillräckligt, poängterar hon.

Bland sina första uppgifter i Pensionsskyddscentralens ledningsgrupp får direktören för den juridiska linjen medverka i utvecklingen av organisationen och arbetskulturen. Hösten är fylld med arbete. Pensionsskyddscentralen förbereder sin flyttning från kontorstornet i Böle till Fiskehamnen i Helsingfors. Då förändras både arbetslokaliteterna och sätten att arbeta.

–  Jag gillar tanken att vi kommer att kunna arbeta bland kunniga experter i en avslappnad och omedelbar atmosfär. Vårt nya kontor kommer att erbjuda goda möjligheter till det, säger Kiuru.

En sakkunnigorganisations viktigaste resurs är människorna. Men det räcker inte ensamt, anser Kiuru. Man måste också inse intressegruppernas behov och producera tjänster på ett sätt som gagnar dem.

– Vi vill utveckla och svara på de förväntningar som användarna av våra tjänster och våra intressegrupper har, säger Kiuru.

En bakgrund som lagspelare i innebandy har utvecklat Karoliina Kiurus samarbetsfärdigheter och blick för spelet. Hon gillar en verksamhetskultur där människor kan utvecklas och dela kunskap i en uppskattande atmosfär.

Serven kommer inte alltid rätt i arbetslivet heller.

– Men om man är engagerad och beredd att lära sig, klarar man sig nog i arbetslivet.

Hon understryker att var och en ska våga utvecklas i arbetslivet oberoende av sin roll i arbetsgemenskapen.

–  Det är också bra att utveckla sin förmåga till fördjupning. Då ser man glädjen och skönheten i vardagen. För mig betyder familjen mycket, den är det viktigaste utanför jobbet, säger hon.

Kiuru har fötterna på jorden.

– Jag tycker fortfarande om att röra på mig, men det kan inte längre kallas idrott. Det blir mest jogging och att skogsvandringar med hunden Luke.