Sporrar till risktagning och bättre avkastning
Pensionsreformen innebär att regleringen av den privata sektorns pensionsanstalters placeringsverksamhet lättas upp så att pensionsanstalterna kan ta mer aktierisk än idag. Konkurrensen mellan pensionsanstalterna kommer att öka.
I reformen har det avtalats om att graden av aktieavkastningsbundenhet höjs från dagens 20 till 30 procent. Samtidigt minskas kraven på trygghetsnivån i placeringen av pensionsmedlen.
Som bäst bereder social- och hälsovårdsministeriet lagändringar som gör det möjligt att eftersträva större avkastning på pensionsmedlen genom att öka den totala risknivån och aktierisken. Enligt avtalet ändras regleringen så att trygghetsnivån minskar och gränsen sjunker från 97 procent till 95 procent. I avtalet har det visserligen skrivits att trygghetsnivån kan vara något annat än 95 procent, om annat framgår vid konsekvensbedömningen.
Vi frågade Ilmarinens vice vd och placeringsdirektör Mikko Mursula vilka av reformens effekter han vill lyfta fram.
– Ökningen av bufferten i form av det aktieavkastningsbundna tilläggsansvaret och sänkningen av solvensgränsens trygghetsnivå är konkreta sätt med vilka arbetspensionsbolagen på lång sikt kan öka den förväntade avkastningen på sina placeringsportföljer.
Den placeringstekniska terminologin är som hebreiska för lekmannen. Förenklat kan man tänka sig att ökningen av graden av aktieavkastningsbundenhet påverkar arbetspensionsbolagens och hela ArPL-försäkringens gemensamma aktierisk, som alltså kommer att öka. Trygghetsnivån påverkar i sin tur direkt anstaltens egen förmåga att bära risk.
Genom att sänka trygghetsnivån görs det möjligt att öka den totala risknivå som pensionsanstalten själv bär och den vägen också den förväntade avkastningen. Det kan den nu göra bl.a. genom att öka aktievikten i sina placeringar.
Slutligen är det så att ju solventare ett arbetspensionsbolag är desto större placeringsrisk kan det bära.
Det har också avtalats om att gränsen för aktievikten i placeringarna höjs från 65 till maximalt 85 procent. Enligt Mursula är det en följd av ökningen av det aktieavkastningsbundna tilläggsförsäkringsansvaret och sänkningen av solvensgränsens trygghetsnivå.
Börsnyheterna talar om kurssvängningar. Kan man ännu lita på att aktieavkastningen ökar?
– Pensionsbolagen placerar de tillgångar som ska täcka pensionsansvarsskulden på lång sikt. Forskningen visar att aktier är det tillgångsslag som har avkastat bäst på lång sikt, konstaterar Mursula.
– Visserligen ökar också svängningarna i avkastningen, volatiliteten, på kort sikt samtidigt som man ökar aktierisken. Det har också beaktats i reformen.