Pensionssystem anpassas
Åldrande befolkning och pressad ekonomi ger fart åt pensionsreformer i olika länder. Samtidigt flyttar tyngdpunkten för placeringar allt mer till Europa.
KANADA
Staten uppmuntrar till förtidspension
Ett stort antal ansökningar har kommit in till den kanadensiska federala administrationens program för förtidspensionering. Närmare 5 000 anställda inom den offentliga sektorn har ansökt om förtidspension sedan ansökningstiden öppnades i slutet av mars. Programmet är kopplat till Kanadas nya statsbudget som, om den genomförs, kommer att minska antalet anställda inom statsförvaltningen med 28 000 arbetsplatser fram till 2029.
Det är möjligt att få pensionen genast utan förtidsminskning. Ansökningarna godkänns endast om myndighetens verksamhet och tjänster kan tryggas. Det är frivilligt att delta. Programmet berör ett begränsat antal anställda och har väckt kritik inom fackföreningarna
Benefits and Pensions Monitor 16.4.2026
NEDERLÄNDERNA
Mindre placeringar i USA
Förra året sålde nederländska pensionsfonder amerikanska skuldebrev och aktier för 30 miljarder euro. Samtidigt köpte de europeiska värdepapper för 23 miljarder.
Nederländernas största pensionsfond ABP sålde statsobligationer i USA för över 10 miljarder euro. Fonderna köpte tyska och spanska skuldebrev samt europeiska företagslån. Bakgrunden är behovet av att balansera portföljerna efter den kraftiga uppgången på aktiemarknaden.
Även en global enkät visar att investerarnas intresse för USA håller på att minska och att öka för Europa. Över hälften av dem som svarade på enkäten har för avsikt att minska USA:s vikt i sina portföljer.
Investment and Pensions Europe, IPE 1.4.2026
STORBRITANNIEN
Pensionsåldern höjs till 67
Den nuvarande pensionsåldern i Storbritannien är 66 år, men den stiger gradvis till 67 år under de följande två åren. Den första ändringen gäller dem som är födda i april–maj 1960, de måste vänta en månad längre än tidigare på pensionen.
Reformen svarar mot den ökade livslängden och beräknas spara staten cirka 10 miljarder pund per år fram till år 2030. Enligt flera organisationer drabbar höjningen särskilt hårt låginkomsttagare och områden där de friska levnadsåren är färre.
TYSKLAND
Merz: ”Lagstadgad pension endast grundtrygghet”
Enligt Tysklands förbundskansler Friedrich Merz (CDU) kan det lagstadgade pensionsskyddet i framtiden endast erbjuda en grundläggande försörjning. Enligt honom räcker den lagstadgade pensionen inte längre i sig till för att trygga en skälig levnadsstandard i ålderdomen.
Dessutom anser Merz att det är nödvändigt att öka rollen för fonderade privata samt arbetsgivarspecifika tilläggspensioner. En koalitionsregering under ledning av Merz (CDU-CSU-SPD) arbetar för närvarande med att reformera pensionssystemet.
En expertkommission som tillsatts av regeringen Merz kommer i sommar att lägga fram förslag om hur pensionssystemet ska utvecklas.
ÖSTERRIKE
Pensionssystemet reformeras i grunden
Den österrikiska regeringen driver på en omfattande pensionsreform som syftar till att stärka tilläggspensionerna, den s.k. andra pensionspelaren, och samtidigt lindra trycket på det offentliga systemet.
Det nya allmänna pensionsfondsavtalet öppnar arbetspensionerna för alla arbetstagare, inte bara för de 25 procent vilkas arbetsgivare redan tidigare deltagit. I framtiden kommer arbetstagarna också att ha större frihet att välja mellan traditionella produkter med garantiintäkter och produkter som är bundna till kapitalmarknaden.
Dessutom ökas skatteförmånerna för pensionsavgifter och det allmänt använda systemet med avgångsbidrag integreras i tilläggspensionerna. Enligt regeringen kan pensionerna i och med dessa åtgärder stiga med 10 procent på lång sikt. Reformen planeras träda i kraft år 2027.
Pensionssystem i andra länder på Etk.fi
Skribenterna arbetar som sakkunniga i utlandsteamet på Pensionsskyddscentralens planeringsavdelning.
Tilläggspensionerna går igenom pensionstaket
I de flesta länder har det lagstadgade pensionssystemet ett inkomsttak eller ett pensionslönetak, dvs. en lönegräns över vilken det inte tjänas in pension. Vanligen ligger den på ungefär 1–2 medellöner.
I Finland tjänar löntagarna in arbetspension utan övre gräns. För företagarnas FöPL-arbetsinkomst finns en årlig övre gräns, som år 2026 är 214 000 euro.
Länder som Finland där det inte har fastställts någon egentlig övre gräns för pensionstillväxten är t.ex. Estland, Island, Portugal, Rumänien och Ungern. I Ungern begränsas dock höga inkomster indirekt i pensionsberäkningen.
I USA är det egentliga inkomsttaket mer än dubbelt så högt som medellönen, men beräkningsregeln gynnar låg- och medelinkomsttagarna mest. När inkomsterna stiger över en viss gräns minskar pensionsintjäningen stegvis redan innan inkomsttaket överskrids.
Det är vanligt att arbetsgivare och löntagare har avtalat om tilläggspensioner som överstiger taket.
I dessa kan ingå maximibelopp som fastställts i beskattningen (se diagram). I Frankrike är inkomsttaket för den lagstadgade grundpensionen lågt, men den kompletterande obligatoriska Agirc-Arrco-tilläggspensionen kan taket vara åttafaldigt.
I allmänhet begränsar inkomsttaket också uttaget av pensionsavgifter. I Sverige tas arbetsgivares ålderspensionsavgift dock ut på hela lönen, även om den del av avgiften som överskrider taket inte längre ger tillväxt av lagstadgad pension. Den redovisas i statsbudgeten som skatteinkomst.
