Pensionsindex tryggar köpkraften

Arbetspensionerna skyddas mot inflation på olika sätt i olika skeden. För första gången beaktas inflationen, dvs. höjningen av konsumentpriserna, när pensionen för en person som går i pension fastställs.

I pensionsbeloppet beaktas förändringen i priserna och den allmänna inkomstnivån som skett under åren i arbete med hjälp av lönekoefficienten. Lönekoefficienten består som namnet antyder till 80 procent av förändringen i den allmänna lönenivån och till 20 procent av förändringarna i konsumentpriserna.

Stigande konsumentpriser har större inverkan på de redan löpande pensionerna. Deras köpkraft säkerställs årligen i början av januari med arbetspensionsindex som till 80 procent påverkas av ökningen av konsumentpriserna och till 20 procent av förändringarna i lönenivån.

År 2026 ökade lönekoefficienten för nya pensioner med 2,2 procent och arbetspensionsindexet för redan löpande pensioner med 1,3 procent.

Utvecklingschef Heikki Tikanmäki på Pensionsskyddscentralen (PSC) beskriver siffrorna som sedvanliga på lång sikt.

– Förändringen i lönekoefficienten är i allmänhet större än i arbetspensionsindexet, säger Tikanmäki.

Om inflationen inte galopperar aktiveras inte indexbegränsningen.

Undantag har också setts. Åren 2022 och 2023 galopperade inflationen, och som en följd av detta kunde arbetspensionstagarna njuta av en rejäl höjning på 6,8 procent i början av år 2023. Även följande år steg pensionerna med över fem procent. Liknande löneförhöjningar kunde de som arbetade bara drömma om.

Sådana här hejdlösa undantag vill man nu göra sig av med. För detta ändamål har en indexbegränsning skapats och den ska hindra arbetspensionerna från att stiga snabbare än lönerna. Riksdagen har fattat beslut om indexbegränsningen som en del av pensionsreformen. Indexbegränsningen kallas också inflationsstabilisator.

Indexbegränsningen tas i bruk om arbetspensionsindexet ökar mer än lönekoefficienten under två års tid. Detta gäller alltså situationer där konsumentpriserna har stigit exceptionellt snabbt eller inkomstnivån har ökat särskilt långsamt. Även toppinflation under ett enda år kan aktivera begränsningen. Så skulle det ha gått vid beräkningen av indexen för år 2023.

Med indexbegränsningen begränsas höjningarna av arbetspensionerna så att den sammanlagda förändringen i arbetspensionsindexet för två på varandra följande år inte kan vara större än förändringen i lönekoefficienterna för samma år. I praktiken innebär det här att när inflationen är exceptionellt hög höjs de pensioner som redan betalas ut mindre än med det normala arbetspensionsindexet.

På grund av den tvååriga granskningsperioden utlöses inte indexbegränsningen av små tidsskillnader i pris- och inkomstutvecklingen.

Vid PSC har man uppskattat att indexbegränsningen kommer att behövas i genomsnitt med åtta års mellanrum.

– Enligt kalkylerna är medelpensionen efter tjugo år cirka en procent mindre i storleksklass än utan indexbegränsningen. I förhållande till den nuvarande medelpensionen skulle det innebära en pension som är cirka 20 euro mindre i månaden, säger Tikanmäki.