Intervju med Mikko Mursula

Kaffe, Bloomberg och tennis. Det är drömmarnas morgon för Ilmarinens vd Mikko Mursula.

När man sover med en placeringsportfölj på 67,5 miljarder under kudden börjar dagen med börsnyheterna. Om världsläget och kalendern tillåter kan morgonen fortsätta på tennisplanen.

Mursula berättar att hans favoritspelare är Rafael ”King of Clay” Nadal. Bådas bravur är korsande forehand – ett kraftigt diagonalt slag som kan tvinga motståndaren i försvarsposition.

Bollspelen inom pensionssektorn är ett kapitel för sig. Matcherna håller på i ett kvartssekel i genomsnitt. Förutom tålamod behövs utmärkta slag, i synnerhet nu.

En historiskt stor placeringsreform träder i kraft i juli. Arbetspensionsbolagen väntas spela med stora drag i ett kaotiskt världsläge, men det verkar inte bekomma Mursula.

– Det blir onödig stress om man försöker kontrollera det okontrollerbara. Jag koncentrerar mig på sådant som jag kan påverka. Resten accepterar jag, beskriver han sin livsinställning.

Mursula skiljer sig från sin företrädare på posten, Jouko Pölönen, med sitt lugn och sitt analytiska grepp. Han känner arbetspensionssektorn och i synnerhet placeringsverksamheten. Han tror på att vara förberedd.

– Scenarier har gjorts upp i ett och ett halvt års tid. Nästa steg är att placera transaktionerna på en tidslinje med beaktande av marknadsläget och värderingarna.

Aktievikten ökar snabbt

Reformen gör det möjligt att öka aktievikten i ett aktiebolags placer*ingsportfölj upp till 85 procent i teorin. För jämförelsens skull: Den norska oljefondens aktievikt är 70 procent. Samma siffra nämns i regeringspropositionen. Enligt konsekvensbedömningen av lagreformen kommer arbetspensionsbolagens genomsnittliga aktievikt att öka från nulägets 54 % till ca 70 procent, men när?

– Ingen kommer att stå och vänta. Om du inte ökar aktievikten enligt reformens tidsplan, tar du en stor avvikelserisk i förhållande till de andra, säger Mursula.

Reformen genomförs i tre faser för att det ska gå behärskat till. Först lättas solvensregleringen och sedan höjs det aktieavkastningsbundna tilläggsförsäkringsansvaret i två omgångar.

Enligt Mursulas uppskattning kommer den genomsnittliga aktievikten i bolagens placeringsportföljer att öka till ungefär 70 procent redan om ett drygt år, sommaren 2027.

– Beroende på bolag kommer aktievikterna att vara kring 65–75 procent. De största ändringarna kommer vi att se före och efter ökningarna av det aktieavkastningsbundna tilläggsförsäkringsansvaret.

 ”Onödig stress föds när man försöker kontrollera det okontrollerbara.”

Hemlandet är viktigt

De jourhavande ekonomerna har tippat att placeringsreformen blir en fest på Fabiansgatan. När arbetspensionsbolagen ökar aktierisken i sina tunga portföljer med 15 procentenheter i snitt skulle man tro att pengarna bara väller in på Helsingforsbörsen.

Nordeas chefsstrateg Antti Saari uppskattade i tidskriften Talouselämä att reformen kommer att hämta 4–6 miljarder euro till på Helsingforsbörsen inom några år.

Mursula är medveten om förväntningarna och tydligt beredd på att besvara frågan.

– Pensionsreformen ändrar inte principerna för arbetspensionsplaceringarna. Därför varken minskas eller ökas placeringarna i Finland till följd av reformen. Värderingsaspekten avgör: hurdana objekt det finns här i förhållande till Europa, USA eller resten av världen.

Finlands ekonomi är lamslagen och skulle behöva en vitaminspruta. Vad svarar du dem som upplever att arbetspensionsbolagen har glömt Finland?

”Hemlandet är en viktig placeringsregion. Det är inte underviktat.”

– Vi har inte glömt Finland. Hemlandet är en viktig placeringsregion för oss. Det är inte underviktat, tvärtom. Finlands andel av globalt aktieindex är ungefär en procentenhet, men hos oss är den mångdubbel.

Av Ilmarinens placeringstillgångar på 67,5 miljarder euro har ungefär en femtedel placerats i Finland. Ungefär 20 miljarder euro finns i noterade aktier, varav en fjärdedel är inhemska.

Enligt Mursula granskar bolaget alla finländska företag som planerar börslistning oberoende av storleksklass. I onoterade finländska företag har bolaget placerat två miljarder euro.

– Det är en avsevärd andel i proportion till marknaden.

Hävstång betjänar aktievikten

Arbetspensionsbolagens roll i uppbyggnaden av Finland begränsar sig inte till börsaktierna. Bolagen är också betydande fastighets- och infrastrukturutvecklare.

Placeringsreformen gör det möjligt att använda hävstång i högre grad än idag, dvs. placera lånade pengar. Tidigare hade skuldsättning begränsats till hyresbostäder. I fortsättningen är upplåning tillåtet för alla slags fastigheter, t.ex. kontor, och överallt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Upplåning gör det bl.a. lättare att starta nya projekt. När lika mycket kapital inte behöver bindas till det, frigörs det till att öka aktierisken.

– Fast aktievikten ökar, behöver vi fortfarande diversifierande tillgångsklasser, påpekar Mursula.

– Vi tänker inte heller avstå från våra gamla fastigheter till vilket pris som helst.

Mursula hänvisar till några stora fastighetsaffärer i februari. Ilmarinen sålde kring tusen hyresbostäder till norska Storebrands fastighetsfond. Ungefär vid samma tidpunkt sålde Varma alla sina fem tusen hyresbostäder till Lumokodit Oy, i vars moderbolag Kojamo Varma är en betydande aktieägare.

För fastigheternas del skapar reformen en intressant samverkan som drar placeringsverksamheten i två till synes motsatta riktningar.

Höjningen av aktierisken uppmuntrar bolagen att sälja fastigheter med låg avkastning, men samtidigt gör utvidgningen av hävstångsanvändningen fastighetsportföljen till ett aktivare verktyg än tidigare. Försäljningarna och skuldhävstången betjänar samma syfte: de frigör kapital och risktagningsförmåga för aktieplaceringar.

Enligt Mursula återupplivar pensionsreformen inte ensam fastighetsmarknaden i Finland. Det skulle kräva att utländska placerare återvände till Finland.

Men hur påverkas finländarnas vardag?

– De här sakerna påverkar inte finländarnas boende.