Sjöfarares arbetsförmåga är en säkerhetsfråga
Inom sjöfarten kontrolleras arbetsförmågan regelbundet. Sjömansläkarintyget ska vara i kraft.
Under finsk flagg seglar många slags fartyg, från frakt- och passagerarfartyg till isbrytare, havsforskningsfartyg och bogserbåtar. Arbetspensionerna för dem som arbetar på fartygen sköts av Sjömanspensionskassan (SPK).
SPK har drygt 7500 försäkrade sjöfarare och en god solvens. Ungefär en femtedel är befäl och fyra femtedelar övrig fartygspersonal.
De är ofta flera veckor i rad till sjöss. Det är typiskt att man är ombord en vecka eller två, men de som kör på längre rutter kan ligga ute en månad.
Fartyget och arbetsgemenskapen där blir som ett andra hem.
Sjöfolk lever på sätt och vis i två olika världar. Till sjöss blir yrkesidentiteten stark.
Hälsokontroll vartannat år
Sjöyrkena är mångahanda, från sjökapten till praktikanter. Oberoende av arbetsuppgifter måste alla som arbetar ombord – även studerande – klara hälsokraven. Det är miniminivån för en sjöfarares arbetsförmåga.
För att få arbeta ombord måste man ha ett giltigt sjömansläkarintyg. I normala fall är intyget i kraft två år i sänder.
Vid hälsokontrollen bedömer läkaren om personens hälsotillstånd är sådant att hen klarar av arbetet utan att äventyra sin egen eller andras säkerhet.
Utöver syn och hörsel kontrolleras medicinering och sjukdomar, såväl somatiska som psykiska.
– Utan läkarintyg för sjöfolk får man inte arbeta till sjöss, säger Pilvimaria Siltainsuu, ledande pensionsspecialist och arbetshälsoexpert på SPK.
Det finns sjukdomar som goda vårdmetoder biter på och då kan den drabbade också få dispens på viss tid.
”Att klara hälsokraven är miniminivån för sjöfararens arbetsförmåga.”
Problem förtigs ibland
Om man har det svårt i land blir det sällan bättre till sjöss.
– Om man sitter och ruvar på problemen för sig själv kan hälsokontrollen börja kännas som en fara, en röd flagga, säger Siltainsuu.
Rädslan kan leda till att man tiger om problemen, och då ökar riskerna enligt Siltainsuu. Speciellt beklagliga är sådana situationer där det i bakgrunden finns identifierbara symtom eller diagnoser som man kunde ha fått hjälp med, om man hade talat om dem i tid.
Innan små krämpor blir stora problem tar SPK fram skräddarsydda rehabiliteringsstigar. De kan hjälpa sjöfararen att komma tillbaka ombord eller till och med börja med något helt nytt.
– Om du har ett litet bekymmer eller en lindrig sjukdom som du inte vågar tala om men inte heller sköter, kan det vara ett stort problem om ett eller två år, säger arbetshälsoexperten.
Det händer ganska ofta att folk drar sig för att berätta om t.ex. sömnsvårigheter, sömnapné eller ensamhet för att inte riskera att inte klara hälsokontrollen.
– Nuförtiden kan också sömnapné behandlas, det leder inte automatiskt till att man inte anses vara i form att arbeta.
Snabbt stöd och tillbaka på jobb
– Kunnig personal vill man ha kvar. Det finns en tilltagande brist på arbetskraft inom branschen, säger Siltainsuu.
När någons arbetsförmåga börjar vackla, agerar SPK:s sakkunniga som brobyggare. SPK:s arbetshälsoteam består förutom av Siltainsuu av hennes kollega Eva Westerbacka, direktör Marina Paulaharju, chefsjuristen Leevi Sandberg och överläkaren Kari Mäkelä.
De är med och stöder den anställda och arbetsgivarrederiet ända från början. Om den anställda har ett sjömansläkarintyg och en anställning i kraft, är målet i första hand ofta att igen börja jobba för samma arbetsgivare via arbetsprövning.
Nyligen organiserade SPK FPA:s Kiila-rehabilitering för sjöfarare. Den första gruppen träffades i maj i Runsala i Åbo.
En nyhet är också appen HeiaHeia. Den är en mobilapp som stöder sjöfararnas välmående i vardagen. Man kan bära stödet på sig i fickan hela tiden.
Sjöfarare går i ålderspension i genomsnitt vid 63,4 års ålder, ungefär ett och ett halvt år tidigare än landkrabbor.
Lagen om sjömanspensioner reformerades år 2016, vilket höjde pensionsåldern. På grund av övergångsbestämmelser pågår höjningen av pensionsåldern fortfarande steg för steg, men nu börjar sjöfararnas pensionsålder närma sig den övriga befolkningens.
SPK jobbar för sjöfararnas arbetsförmåga
| Arbetspensionsförsäkrade på Sjömanspensionskassan (SPK) | ca 7 500 personer |
| Sjömansläkarintygets giltighetstid | normalt 2 år |
| Genomsnittlig ålder för ålderspension | 63,4 år (2025), 61,9 (2024) och 62,9 (2023) |
| Rehabiliteringsklienternas medelålder | 50,7 år |
| Rehabiliteringsfall per år | 34 personer (2025) |
| Typiska risker för arbetsförmågan | Rörelseorganens sjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar, dessutom risker som relaterar till levnadsvanorna, såsom övervikt, diabetes och sömnapné. |
HeiaHeia-appen ger stöd i fickformat
Sjömanspensionskassans skräddarsydda mobilapp HeiaHeia bygger på spelifiering och uppmuntrar till motion och hälsosamma vardagsvanor.
Användaren samlar poäng för små handlingar: promenader, gympass eller måltider som sammansatts enligt tallriksmodellen. Appen har korta instruktionsvideor och tydliga etappmål.
Man kan skriva in händelser på mobilen oberoende var i världen man befinner sig. Man kan också tävla med kolleger på olika fartyg eller rederier.
Appen har tagits i bruk i år, när Sjömanspensionskassan firar sitt 70-årsjubileum. Målet är att stöda sjöfararnas arbetsförmåga och förebygga sjukpensioneringar.