Minna Helle, EK: Tillväxt ger unga jobb
Det går inte att prata bort ungdomarnas oro för framtiden, säger Finlands Näringslivs vd Minna Helle. Finland behöver nu tillväxt och företag som vågar investera och anställa.
Minna Helle, som i början av april tillträdde som vd för Finlands Näringsliv, har följt arbetsmarknaden i Finland från många centrala poster. Fast man ofta talar om att arbetslivet befinner sig i ett brytningsskede, förhåller hon sig reserverat till ordet.
– Arbetslivet har förändrats hela tiden. Därför skulle jag hellre tala om arbetets kontinuerliga utveckling i stället för brytningsskede.
Digitaliseringen och AI gör att förändringen blir snabbare. Enligt Helle går det ändå sällan så att någon ny teknologi omvälver allt på ett ögonblick.
– Oftare går det så att det nya blir en del av jobbet och en del av uppgifterna förändras och en del fortsätter som förr. Vi lär oss nya saker så småningom.
Heller anser att det som nu framför allt krävs i arbetslivet är beredskap att ständigt lära sig nytt. Man måste ständigt utveckla sin egen kompetens och måste samtidigt våga vara öppen inför det nya.
– Var och en måste vara beredd på att arbetsuppgifterna kan förändras. Samtidigt måste man ta hand om sin egen arbetsförmåga och sitt välmående så bra som man kan.
Finland reser sig med egna styrkor
Förändringarna i arbetslivet bekymrar människor i alla åldrar. Enligt enkäter är det emellertid de unga som är speciellt oroliga inför framtiden.
Minna Helle förstår det mycket väl. I det kärva ekonomiska läget är det mycket svårt att hitta ett första jobb. Den internationella osäkerheten återspeglas också i Finland, och det har inte heller hittats tillräckliga metoder för att motverka klimatförändringen på lång sikt.
Heller anser att det viktigaste nu är att ta hand om de ungas framtidstro.
– Ungdomarnas tillit till samhället och sin egen framtid är avgörande också för arbetslivet. Man måste kämpa för förtroendet såväl i samhället, inom arbetspensionssystemet som inom företag.
Vi är starka på sådant som har att göra med omställningen till grön ekonomi och digitalisering.
Fast nuläget är svårt på många sätt, förhåller Helle sig optimistiskt inför framtiden. Hon ser mycket sådant i det finländska kunnandet som man kan bygga tillväxt och betydelsefullt arbete på.
– När jag besöker företag ser jag vad man kan där. Det stärker tron på att det lönar sig att utbilda sig här och att arbetslivet har mycket att erbjuda de unga.
Heller anser att Finland har särskilda styrkor på områden där man löser världens stora problem.
– Vi är starka till exempel på sådant som har att göra med omställningen till en grön ekonomi och med digitaliseringen. I Finland kan man arbeta med sådant som har betydelse. Det är viktigt för många unga.

Lönar sig att dra nytta av fördelarna med AI
Enligt uppskattningar kommer AI och digitaliseringen i en tilltagande fart att göra slut på rutinjobb och assisterande uppgifter, som ofta utförs av anställda på juniornivå. Det kan ytterligare göra det svårare för unga att få jobb.
Helle anser att man som motvikt till hot ska leta efter möjligheter som den oundvikliga tekniska utvecklingen ger.
– I framtiden klarar sig de företag bäst som tar ny teknik i bruk. De har också bättre möjligheter att anställa.
Enligt Helles åsikt gäller det här hela nationen.
– Om Finland står i första leder och drar nytta av de tekniska möjligheterna och tillämpas ny teknik har vi bättre chanser att se till att finländarna har jobb än om vi låter allt vara som förr.
Endast tillväxt upprätthåller välfärden
Enligt Helle kommer Finlands offentliga finanser inte att fås i skick bara genom anpassning. Det behövs också tillväxt, vilket också är Finlands Näringslivs viktigaste mål under de närmaste åren.
– Trots den svåra situationen måste man ha blicken inställd på framtiden. På lång sikt är ekonomisk tillväxt grunden för välfärdssamhället.
Bristen på tillväxt har en direkt koppling med unga människors vardag. När ekonomin inte drar, finns det färre lediga jobb.
Det är ingen överraskning att den främsta lobbyisten på Södra kajen skyndar på politikerna så att de ska fatta beslut som stöder företagens tillväxt och sysselsättningen. Å andra sidan efterlyser hon också större mod att satsa på framtiden av företagen.
I praktiken innebär det satsningar på forskning, produktutveckling och kompetens. Enligt Helle borde man i Finland också göra mera för att kommersialisera innovationer.
– Vi har ingen brist på idéer. Flaskhalsen är hur de ska kunna kommersialiseras till produkter och tjänster. Därför bör man också satsa mera på brandning och marknadsföring, så att innovationerna verkligen kommer ut på världsmarknaden.
Helle understryker att företagen också i ett svårt ekonomiskt läge har ett ansvar för att unga kommer ut i arbetslivet. De första arbetserfarenheterna är viktiga för hela karriären.
– Jag förstår mycket väl att företagen just nu är försiktiga med att rekrytera. Trots det hoppas jag att så många företag som möjligt skulle anställa unga, sommarjobbare och praktikanter.
– Jag vet många unga som inte har fått jobb trots att de gjort allt de kunnat. Det känns alldeles hemskt. Jag tror nog att det blir bättre. Just nu är läget ändå mycket svårt.
Pensionssystemet bättre än sitt rykte
Ungdomarna oroar sig också för sin egen pension och pensionssystemets hållbarhet. Enligt Helle diskuteras arbetspensionssystemet ibland i en onödigt dyster ton.
– Vårt arbetspensionssystem står på en verkligt stabil grund jämfört med de offentliga finanserna i övrigt.
Helle anser att det finländska arbetspensionssystemets styrka ligger i att man under årens lopp har lyckats reformera det genom arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingar.
Senast har det visat sig i den reform som riksdagen just nu behandlar och som stärker pensionssystemets finansiella underlag.
Hon betonar att man fortfarande måste ta hand om systemet och reformera det vid behov, men diskussionen ska bygga på fakta.
– Jag vill lugna de unga med att arbetspensionssystemet är i mycket bättre skick än de flesta säkert tror. För den enskilda människan är det allra viktigast att se till att man kan arbeta tillräckligt länge. Så bygger man upp sitt eget pensionsskydd.
Formerna för arbete förändras långsamt
Ett av ungdomarnas orosmoment är att visstidsanställningar blir vanligare i stället för fasta jobb. Den allmänna uppfattningen att arbetslivsbanorna splittras och det blir vanligt med korttidsanställningar är dock inte hela sanningen om förändringen i arbetslivet, menar Minna Helle.
– Anställningarna har inte alls förändrats så kraftigt som folk allmänt tänker.
Helle påpekar att fasta heltidsanställningar enligt Statistikcentralens statistik fortfarande är mycket allmänna. Deltids- och visstidsjobben har inte börjat öka kraftigt.
Enligt Helle uppstår det dock hela tiden nya former för arbete. Deras betydelse ökar småningom.
– Till exempel har företagaraktigt arbete och plattformsarbete ökat en del. Arbetslivet utvecklas i en riktning där människor arbetar i olika former.
Text: Matti Remes