Inkomstrelaterad arbetspension och FPA:s minimipensioner: Vad utgör TOTALPENSIONEN?

Arbetspensionen tillväxer i proportion till arbetsinkomsterna utan övre gräns. Folkpensionen och garantipensionen, som betalas av FPA, garanterar i sin tur en minimitrygghet oberoende av arbetshistorien.

Om en ensamboende pensionstagare har mer än 1 625 euro i arbetspension per månad, betalas ingen folkpension. Ålderspension och sjukpension som betalas av FPA bestäms på samma sätt: hälften av arbetspensionen dras av från folkpensionens fulla belopp. Garantipensionen tryggar en månatlig pension på minst 990,90 euro. Garantipension betalas endast om de övriga pensionsinkomsterna sammanlagt är mindre än den summan.

FPA betalar minimipensionerna

Man har rätt till ålderspension från FPA vid 65 års ålder. Pensionsåldern för arbetspension och FPA-pensionerna blir densamma med början från dem som är födda år 1962, när åldersgränsen för arbetspension höjs till 65 år. Pensionsåldern för dem som är födda år 1965 eller senare följer den förväntade livslängdens förändring i samma takt inom båda systemen. Den som är arbetsoförmögen kan få sjukpension som folkpension och eventuellt garantipension som komplement.

Full folkpension är 787,07 euro i månaden för ensamboende och 702,69 euro i månaden för dem som bor med sin make. Folkpensionen minskar när arbetspensionen överstiger inkomstgränsen (66,54 euro/mån).

Alla delar av arbetspensionen minskar emellertid inte folkpensionen, såsom uppskovsförhöjning eller pension som intjänats för studier eller vårdledighet. Från garantipensionen dras hela arbetspensionen av.

Utöver pension kan FPA betala bostadsbidrag för pensionstagare. Bidragets storlek beror på boendekostnaderna och bosättningskommunen. Bostadsbidraget minskar på grund av pensionstagarens och makens inkomster och förmögenhet. Indexjusteringarna av FPA-förmånerna har frusits för åren 2024–2027, vilket också gäller bestämningsgrunderna för bostadsbidraget för pensionstagare.


Så här beräknas folkpensionen år 2026
(ensamboende): 787,07 € – 0,5 x (arbetspension – 66,54 €) 

Figur 1 visar hur folkpensionen och garantipensionen bildas. Minimipensionerna utgör ett tillskott till inkomsterna, om lönen och arbetspensionen som tillvuxit av den är låga. I figuren antas arbetspensionen vara 50 procent av lönen, vilket är en typisk nivå för arbetspensionen efter en fullång arbetslivsbana. I figuren visas också bostadsbidraget för pensionstagare beräknat enligt medelstora boendekostnader (630 e/mån).

Från och med februari 2025 har folkpension betalats endast till personer som är stadigvarande bosatta i Finland. Det beror på en ny tolkning enligt vilken pensionerna enligt folkpensionslagen i situationer som omfattas av EU-förordningen om social trygghet betraktas som minimiförmåner som inte betalas utanför Finland. Garantipensionen har från början varit en förmån som enbart betalas till personer som bor i Finland.

Man kan få folkpension och garantipension om man har bott i Finland i minst tre år. Om personen har bott i Finland mindre än 80 procent av tiden i åldern 16–65 år (dvs. mindre än ca 40 år), beräknas folkpensionen i förhållande till bosättningstiden i Finland. Om det gäller sjukpension räknas tiden från 16 års ålder till pensionens begynnelsetid. Garantipensionen beräknas inte i förhållande till bosättningstiden i Finland.

Fem procent av pensionstagarna får endast FPA-pension, ungefär en tredjedel både arbets- och folkpensionen och två tredjedelar får endast arbetspension. I slutet av år 2025 betalades garantipension till 116 000 personer. Bostadsbidrag för pensionstagare betalades till 192 500 personer, dvs. ungefär 12 procent av alla pensionstagare. Bostadsbidraget var 268 euro i månaden i genomsnitt.

Ingen skatt på små pensioner

Staten tar ut skatter på förvärvsinkomsterna enligt en progressiv skala och bosättningskommunen enligt kommunalskattesatsen. Figur 2 visar pensionstagares och löntagares procentsats för skatter och avgifter. Pensionsinkomstavdraget och grundavdraget sänker pensionstagares skatter. På pension som understiger 1 160 euro går det inte skatt alls.

Beskattningen av löneinkomst lättas i sin tur genom arbetsinkomstavdraget. De som fyllt 65 år får ett höjt arbetsinkomstavdrag. På lönen betalas också arbetspensionsavgift (7,30 %), arbetslöshetsförsäkringsavgift (0,89 %) och sjukförsäkringens dagpenningavgift (0,99, om inkomsten överstiger 17 255 e/år), vilka kan dras av i beskattningen. Löntagare betalar socialförsäkringsavgifter också på små inkomster.

Procentsatsen för skatter och avgifter är lite högre för pensioner än för lön, om månadsinkomsten är ungefär 1 500 euro eller mer. Före år 2026 var skatterna och avgifterna på pension ungefär på samma nivå som för löntagare i åldern 53–62 år, när löntagarna i den åldersgruppen betalade en högre arbetspensionsförsäkringsavgift. I början av år 2026 blev pensionsavgiften lika för alla åldersgrupper, vilket minskade den totala procentsatsen för dem som betalat den högre avgiften.

Totalpensionens sammansättning väcker frågor

Låginkomsttagare som tjänat in arbetspension får kanske inte mycket mer pension än någon som inte arbetat alls och får FPA-pension och bostadsbidrag. Beskattningen jämnar ut situationen ytterligare.

Under de senaste åren har garantipensionen höjts i förhållande till folk- och arbetspensionen, när nivåhöjningar har riktats till dem som har de lägsta inkomsterna. Garantipensionen tryggar en inkomst också för personer som bott endast en kort tid i Finland och inte hunnit tjäna in mycket arbetspension och vars folkpension blir liten på grund av bosättningstiden.

Det finns skäl att fundera på hur väl systemet fungerar och på arbetsfördelningen mellan pensionerna. I ena vågskålen finns att en minimitrygghet måste garanteras alla i en eller annan form och i den andra att man bör få sådan kompensation för arbetspensionsavgifterna som känns berättigad.

På individnivå spelar sannolikt lön, arbetsförhållanden, stöd för arbetsförmågan och samordning av förmåner som personer i arbetsför ålder får en större roll som incitament för arbete än pensionen. Det är också bra att minnas att drygt hälften av dem som får garantipension är sjukpensionärer.

Suvi Ritola
specialsakkunnig,
Pensionsskyddscentralen