Arbetspensionsförsäkrarna hade ett framgångsrikt placeringsår 2025

År 2025 var ett händelserikt år på placeringsmarknaden. Året började i optimistisk stämning efter ett starkt placeringsår 2024, men de åtstramade geo- och handelspolitiska spänningarna kylde ner marknadsstämningarna i början av året. Nervositet orsakades i synnerhet av USA:s handelspolitiska ställningstaganden.

Marknaden återhämtade sig dock snabbt från nedgången och mot slutet av året var aktiemarknaden i medvind med teknologibolagen i täten.

 

Världsekonomin växte med lite över tre procents takt i fjol. I USA var tillväxten snabbast i de utvecklade länderna, strax över två procent. Bakom tillväxten låg företagens investeringar, AI-klustrets drivkraft och privat konsumtion. Jämfört med året innan avtog tillväxten dock med cirka 0,7 procentenheter.

Euroområdets ekonomi växte med ca en och en halv procent i fjol. Tillväxten avtog något mot slutet av året, men var klart snabbare än året innan, då euroområdets ekonomi ökade något under en procent. Tysklands omfattande investeringar i försvar och infrastruktur kan stödja den ekonomiska tillväxten under de kommande åren.

För att i större utsträckning påskynda tillväxten i euroområdet måste investeringsklimatet förbättras och produktiviteten stärkas. Om man inte lyckas ge fart åt tillväxten i euroområdet finns det en risk för att levnadsstandarden försämras och att den globala konkurrenspositionen försvagas i framtiden.

Realavkastningen på placeringarna var 7,2 procent i fjol.

På tillväxtmarknaderna var tillväxten snabbast i Indien (lite mer än 7 %) och Kina (5 %). Den indiska ekonomins tillväxt stöds av en gynnsam demografisk struktur, marknadens storlek och en tillväxtinriktad politik. I Kina drabbades inhemsk efterfrågan av problem inom fastighetssektorn och svag privat konsumtion. Den ekonomiska tillväxten stödde sig på export av industriprodukter samt på en statsstyrd investerings- och industripolitik.

 

Finlands ekonomi ökade enligt preliminära uppgifter med anspråkslösa 0,2 procent i fjol, vilket återspeglar den utdragna perioden med svag tillväxt. För en hållbart piggare ekonomisk tillväxt behövs i synnerhet högre produktivitet. Utvecklingen av skuldsättningen inom de offentliga finanserna begränsar det finanspolitiska handlingsutrymmet, vilket för sin del kan påverka de ekonomiska utsikterna i Finland under de närmaste åren.

Inflationens avmattning gjorde det möjligt för centralbankerna att lätta på penningpolitiken förra året. Europeiska centralbanken sänkte sin styrränta fyra gånger i början av året, varefter styrräntan hölls oförändrad på något över två procent. USA:s centralbank började sänka räntorna senare under hösten och sänkte räntorna sammanlagt tre gånger.

Centralbankernas räntesänkningar stödde marknaden, men samtidigt ökade de geo- och handelspolitiska spänningarna osäkerheten.

 

Aktiemarknaden utvecklades positivt förra året som helhet. I USA betonades höjningen av aktieindex på teknologi- och AI-sektorns aktier, och t.ex. S&P 500-index steg med ca 18 procent.

Euron stärktes dock samtidigt med över 10 procent i förhållande till den amerikanska dollarn, vilket gjorde att indexets avkastning i euro stannade på cirka tre procent. Orsaken till att dollarn försvagades var bland annat USA:s oförutsägbara handelspolitik, oron för det federala budgetunderskottet samt osäkerheten om centralbankens oberoende.

Europeiska och finländska aktier hade ett starkt år i fjol. Euro Stoxx -index steg med över 20 procent och Helsingforsbörsen som länge gått på lågvarv piggnade till.

 

De finländska aktiernas utveckling hörde till de bästa på marknaden och börsen nådde en årlig avkastning på över 30 procent. Även tillväxtmarknaderna gav investerarna god avkastning.

Nästan alla tillgångsslag erbjöd positiv avkastning på arbetspensionsförsäkrarnas placeringar. Bäst avkastade aktieplaceringar och placeringar av aktietyp, vilkas nominella avkastning under fjolåret var 10,6 procent De alternativa placeringarna avkastade 4,5 procent, ränteplaceringarna 3,8 procent och fastighetsplaceringarna 1,1 procent.

 

Placeringstillgångarna för finansieringen av arbetspensionerna ökade under året med cirka 14 miljarder euro, till 285 miljarder euro. Av placeringstillgångarna hade vid slutet av året 61 procent placerats i aktieplaceringar, dvs. börsaktier, onoterade aktier och riskkapitalinvesteringar, 23 procent i ränte- och penningmarknadsinstrument, 8 procent i fastigheter och 9 procent i övriga placeringar, bland annat hedgefonder.

Aktieplaceringarnas relativa andel av placeringstillgångarna ökade med tre procentenheter och ränteplaceringarnas andel minskade med en procentenhet jämfört med året innan. Dessutom minskade fastighetsplaceringarnas andel med en procentenhet, medan andelen alternativa placeringar hölls oförändrad jämfört med slutet av år 2024.

Aktiernas relativa andel ökade tack vare den goda utvecklingen på aktiemarknaden.

En femtedel (19 procent) av placeringstillgångarna fanns i Finland i slutet av fjolåret. En knapp femtedel, 15 procent, var placerade inom euroområdet. Huvuddelen av arbetspensionssystemets placeringar, 66 procent allt som allt, fanns på den globala marknaden, bl.a. Nordamerika, Japan och också tillväxtländer.

Placeringsavkastningen år 2025 var nominellt 7,4 procent och reellt, korrigerad med den årliga inflationen, 7,2 procent. Sedan år 1997 har den nominella avkastningen i snitt varit 5,9 procent om året och den inflationskorrigerade reella avkastningen i snitt 4,1 procent om året.