Vad göra åt de låga födelsetalen?

Befolkningsutvecklingen och pensionsreformen sammanflätas

Oron för pensionssystemet och rättvisan mellan generationerna hänger samman med den otacksamma befolkningsutvecklingen. Det föds inte tillräckligt många barn för att förnya den åldrande befolkningen.

– Också en liten förbättring skulle göra utvecklingen mer gynnsam. Vi försöker hitta metoder för detta med hjälp av experter och forskningsrön, säger Liisa Siika-aho, chef för avdelningen för social trygghet och försäkringar vid social- och hälsovårdsministeriet, ordförande för den befolkningspolitiska arbetsgruppen.

På ett eller annat sätt måste man i samhället finna en gemensam förmåga att anpassa sig till den sjunkande nativiteten.

–Födelsetalen sjunker fortfarande, även om många önskar sig lite mer än två barn, konstaterar Siika-aho.

Ännu på 1960-talet och fram till början av årtusendet fanns det hopp i luften: familjerna växte och välfärdsstaten likaså. Rollatorerna hade inte ens uppfunnits när städerna och byarna fylldes av livliga barn.

Siika-aho konstaterar realistiskt att det inte finns någon återvändo till de stora åldersklassernas tidevarv.

– I samhället måste man än en gång tillsammans fundera på hur man kan hjälpa unga vuxna att bli familj. Samhället erbjuder nu föräldraförmåner och har främjat jämställdheten, och trots det är situationen den här.

Ministern för social trygghet Sanni Grahn-Laasonen tillsatte i somras en befolkningspolitisk arbetsgrupp med uppgift att hitta konkreta åtgärder för att lösa problemet.

Ärmarna är har kavlats upp, tjänstemän och politiker försöker lösa problemet med politiska förklaringar och programdokument.

Besluten fattas dock till slut i varje enskild familj.

Medelåldern för mödrar som föder barn har höjts. En 30-åring kan gå förbi sin bästa biologiska tid utan att märka det. Även om åldersklasserna i barnafödande ålder har minskat, bidrar invandringen till att rätta till situationen. Det är också helt acceptabelt att inte alla vill ha egna barn.

Den hårda sanningen i statistiken avslöjades för oss i oktober när Statistikcentralen offentliggjorde sin senaste befolkningsprognos. Under det senaste decenniet har nativiteten sjunkit oväntat kraftigt och den summerade fruktsamheten har minskat till 1,26. Siffran anger det genomsnittliga antalet barn som en kvinna föder.

Ur sysselsättningssynpunkt börjar vi redan under nästa årtionde att betala räkningen för den ogynnsamma befolkningsutvecklingen.

Detta påverkar de offentliga finanserna. Vare sig vi vill det eller inte, sätter statsfinanserna press på pensionssystemet.

– När åldersklasserna minskar räcker de nuvarande arbetspensionsavgifterna inte till för att täcka pensionsutgifterna på medellång sikt, säger Siika-aho och påminner om pensionssystemets grundmekanik.

– Avgiftstrycket blir större ju mindre åldersgrupper som arbetar och ju större del som är pensionerad