I Colombia får de rikare betala pensionsreformen
I utrikesspalten presenterar vi pensionsnyheter och jämförande information om pensionerna i andra länder. Den här gången tar vi en närmare titt på EU-ländernas pensionsutgifter.
Colombia: Pensionsreform ger bättre ålderdomstrygghet
Colombias vänsterpresident Gustavo Petro har genomfört en pensionsreform som träder i kraft i början av 2025. I och med reformen ändras villkoren för ålderspensionen och höjs pensionsavgiften.
Tidigare har man i Colombia kunnat välja att teckna en pensionsförsäkring i ett offentligt fördelningssystem eller i ett privat system med individuella konton som fungerar genom fondering. I fortsättningen försäkras alla enligt samma regler.
Syftet med reformen är att förbättra pensionsskyddets omfattning och pensionerna. Över 40 procent av dem som är över 65 år får ingen social trygghetsförmån. I det nya systemet betalar de löntagare som har högre inkomster betalar en högre pensionsavgift som används för att finansiera socialbidrag.
Källa: SSA, International Update, September 2024
Spanien: Längre arbetsliv med sporrar och flexibilitet
Den spanska regeringen och arbetsmarknadens parter har ingått ett avtal om pensionsreform. Målet är att säkerställa pensionssystemets hållbarhet då baby boom-generationen, som är född mellan 1957 och 1977, blir pensionerad.
Reformen förbättrar förutsättningarna för att kombinera pension och arbete. Reformen ökar också incitamenten för att skjuta upp pensionen och för att fortsätta arbeta som pensionär. Också möjligheten att gå i deltidspension tidigareläggs.
Dessutom möjliggörs i reformen en lägre pensionsålder för personer som arbetat i tunga och farliga arbeten utan avdrag på pensionen.
Reformen var en fortsättning på pensionsreformerna åren 2022 och 2023. EU-kommissionen krävde en pensionsreform av Spanien i utbyte mot stöd från EU:s återhämtningsfond.
Källa: RTVE 18.9.2024
Belgien: Otillräcklig pensionsreform fryser EU-bidrag
Europeiska kommissionen har uttryckt sitt missnöje med pensionsreformen som genomfördes i Belgien i våras. Enligt kommissionen förbättrar reformen inte pensionssystemets hållbarhet tillräckligt. Kommissionen har därför fryst omkring 31 miljoner euro från det stödpaket på nästan en miljard euro som ansökts om ur EU:s återhämtningsfond.
Åtgärder i pensionsreformen är att betala ut en separat pensionsbonus till dem som fortsätter i arbetslivet efter pensionsåldern, att skärpa förutsättningarna för minimipension samt att begränsa indexjusteringarna inom den offentliga sektorn. Belgien har uppskattat att åtgärderna kommer att minska pensionsutgifterna med cirka 0,2 % i förhållande till BNP fram till 2070.
Belgien har sex månader på sig att uppfylla kommissionens krav på pensionssystemet för att de frysta tillgångarna ska kunna betalas ut.
Källa: Brussels Times 24.9. & Europeiska kommissionen 2.7.
Rumänien: Pensionsreform höjer pensioner och pensionsåldrar
Den pensionsreform som Rumänien införde förra året trädde i kraft fullt ut i början av september. Genomförandet av reformen är kopplat till bidrag från EU:s återhämtningsfond.
I och med reformen höjs pensionsåldern för kvinnor från 63 till samma pensionsålder som för män, 65 år, före 2035. Dessutom skärps kvinnors rätt till förtida pension som beviljas på grund av barn.
Som motvikt till de striktare reglerna har indexjusteringarna av pensionerna förbättrats och fastställandet av pensionen förenhetligats. Förenhetligandet har uppskattats höja pensionerna med i genomsnitt cirka en femtedel för 3 miljoner pensionstagare.
Även om pensionsreformen beräknas medföra besparingar på lång sikt, har den rumänska regeringen medgett att den höjer pensionsutgifterna med 1,3–1,8 procentenheter i förhållande till BNP år 2025. För att täcka de ökade utgifterna har det föreslagits nedskärningar i andra offentliga utgifter.
Källa: Romania-Insider.com 13.8. & IPE 1:2024
Schweiz: Folket avslog förslaget till pensionsreform
I Schweiz har det funnits flera försök att reformera det lagstadgade arbetsmarknadspensionssystemet (BVG) som omfattar 90 procent av löntagarna. Den senaste folkomröstningen för att öka pensionssystemets ekonomiska hållbarhet hölls i september. En klar majoritet av schweizarna (67 procent) röstade mot reformen och endast en tredjedel för den.
Reformen skulle om den genomfördes bland annat ha anpassat arbetsmarknadspensionerna till ökningen av den förväntade livslängden genom att minska den koefficient som omvandlar det intjänade pensionskapitalet till pension. Den skulle också ha sänkt den åldersbundna arbetsmarknadspensionsavgiften för personer som fyllt 55 år.
Den nedre gränsen för den försäkrade årsinkomsten skulle ha sjunkit från nuvarande 23 300 euro till 21 000 euro. Ändringen skulle öka premieinkomsten och förbättra pensionsskyddet för låginkomsttagare och deltidsanställda.
Finlands pensionsutgifter är över EU-medelnivå
De lagstadgade pensionsutgifterna för EU27-länderna var i genomsnitt 11,4 procent av bruttonationalprodukten.
I Finland var pensionsutgifternas andel i förhållande till nationalprodukten 12,8 procent år 2022. Utgifterna beräknas uppgå till 14,1 procent år 2070.
De högsta pensionsutgifterna finns i Italien, Grekland och Frankrike. I Irland å sin sida är utgiftskvoten klart lägst.
Irland skiljer sig från mängden. Befolkningen är bland de yngsta i Europa och bruttonationalprodukten per capita är bland de högsta i Europa. Dessutom bygger de lagstadgade pensionerna på en jämn pension som inte är inkomstrelaterad.
Europas befolkning åldras dock och det syns i de flesta länder i form av ökade pensionsutgifter. I Luxemburg kommer pensionsutgiftskvoten nästan att fördubblas i slutet av prognosperioden.
Å andra sidan börjar utgiftskvoten i elva länder att sjunka. Pensionsutgifterna minskar till följd av pensionsreformerna mest i de nuvarande toppländerna Grekland (-2,5 procentenheter) och Italien (-1,9%).
I de nordiska länderna minskar pensionsutgiftskvoten i Danmark och Sverige.
