Högre pensionsavgifter skulle ta bort lönsamheten

Familjeföretaget Korsisaari i Nurmijärvi har under sin nästan hundraåriga historia upplevt bussbranschens upp- och nedgångar.

Transportbranschen är en mycket konkurrensutsatt bransch, där marginalerna är små. Att hålla företaget lönsamt kräver noggrann optimering av kostnaderna och känslighet för att reagera på marknadssvängningar, säger Korsisaari-bolagens verkställande direktör Antti Korsisaari.

– Förutom investeringar i fordon är bussbolagets största kostnadsposter personalens löner. Därför måste vi beräkna exakt hur många förare vi kan anställa.

Korsisaari är en medelstor aktör inom sin bransch. Företagets omsättning var i fjol drygt 20 miljoner euro och rörelseresultatet något negativt. Det finns cirka 280 anställda på lönelistorna.

Inte råd att höja pensionsavgifterna

Antti Korsisaari påpekar att de lagstadgade arbetsgivaravgifterna i en bransch som kräver mycket arbetskraft har stor betydelse för företagets ekonomi och lönsamhet.

Obligatoriska avgifter utöver arbetspensionsavgiften är avgiften för försäkringen mot olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, arbetstagarens grupplivförsäkringsavgift, arbetslöshetsförsäkringsavgiften samt socialskyddsavgiften och sjukförsäkringsavgiften.

Arbetspensionsavgiften för den privata sektorn är i år 24,81 procent av den lönesumma som betalas till arbetstagaren. Arbetsgivarens avgift är 17,34 procent i genomsnitt.

– Arbetstagarnas pensionsavgifter är en betydande kostnadspost. Ur företagets synvinkel har man inte längre råd att höja nivån på dem för att bevara lönsamheten och sysselsättningsmöjligheterna, betonar Korsisaari.

Finansutsikterna för de finländska pensionerna är tills vidare stabila, men på lång sikt kan bland annat den minskade nativiteten medföra ett tryck på att höja arbetspensionsavgifterna.

– Om man för att trygga finansieringen var tvungen att höja pensionsavgifterna eller minska pensionsförmånerna, skulle jag välja den senare, säger Korsisaari.

Företagaren anser dock att finländarnas pensioner i första hand bör tryggas genom att främja ekonomisk tillväxt och god sysselsättning. Enligt honom är det dessutom motiverat att man söker mera intäkter genom att höja placeringsrisken för arbetspensionsmedlen.

Grå ekonomi snedvrider konkurrensen

Korsisaari sköter linjetrafiken i Nurmijärvi och många andra linjer i Nyland. Trafikeringen baserar sig på avtal som ingåtts med kommunen och NTM-centralen efter konkurrensutsättning.

Enligt avtalet får bussbolaget förutom trafikersättningen också biljettintäkterna. Under pandemitiden rasade dock passagerarantalet och biljettintäkterna har inte återgått till det normala på grund av det ökade distansarbetet.

– Lyckligtvis har man hittat ersättande inkomstkällor i abonnemangstrafik. De ökas bland annat av transporterna av utländska turister.

Abonnerade turer anskaffas mest av företag och andra privata aktörer. Korsisaari beklagar att det på grund av osund konkurrens är svårt för ett ansvarsfullt företag att lyckas på denna marknad.

– En del företagare kan sänka priserna genom att försumma de lagstadgade avgifterna. Man kan göra så länge utan att åka fast. Kontrollen är mycket svag i dessa frågor.

Också branschens intresseorganisation Linja-autoliitto har i flera år efterlyst att den grå ekonomin ska tyglas. Beställaren av en trafiktjänst ska alltid utreda att det företag som utför tjänsten uppfyller sina lagstadgade skyldigheter.

Så är det i offentlig upphandling. Enligt Korsisaari är systemet dock inte fullständigt, eftersom oärliga aktörer till exempel kan kedja jobb till underleverantörer som betalar svarta löner.

– Om företaget uppger att det inte har några lönekostnader, betalar det inte heller pensionsavgifter.

Pensionärer jobbar fortfarande

I ett bussbolag av Korsisaaris storlek är personalplaneringen ett mödosamt pussel. Målet är alltid att organisationen ska ha rätt antal anställda i rätt uppgifter.

– Det får inte finnas för många anställda, men inte heller för få för att de avtalade transporterna ska kunna skötas, säger Antti Korsisaari.

I avtalstrafiken kan det förekomma stora svängningar i arbetskraftsbehoven. I och med att företaget vinner en konkurrensutsättning kan det behöva tiotals nya förare, medan en förlust av avtalet på motsvarande sätt innebär ett behov av att minska arbetskraften.

Personalförvaltningens utmaningar ökar på grund av den brist på arbetskraft som redan länge har plågat bussbranschen. Pandemitiden förvärrade den ytterligare då erfarna människor bytte bransch eller gick i pension.

– För att anställa en ny förare krävs att han eller hon har den kompetens som krävs för att köra buss.

Enligt Antti Korsisaari underlättas bristen på arbetskraft en aning av att allt fler förare ännu i pension fortsätter att arbeta åtminstone som inhoppare. Tidigare var det bara företagarna själva som gjorde det.

– Kanske har de ekonomiska incitamenten för att fortsätta arbetslivet fungerat. Förändrade attityder och bättre fysisk kondition hos de äldre förarna har säkert också bidragit till att man orkar arbeta längre.

Bra service som konkurrensfördel

Bussbranschen sysselsätter cirka 10 000 personer i Finland. Korsisaari påpekar att arbetande pensionärer inte löser bristen på arbetskraft inom branschen. Det är viktigt att utbilda fler unga inom branschen. Det behövs också arbetskraftsinvandring.

Under de senaste åren har det skett stora förändringar inom bussbranschen, då en allt större del av marknaden har koncentrerats till stora aktörer. Till exempel har storleken på de företag som sköter kollektivtrafiken i städerna ökat. Många av dem är i utländsk ägo.

– Till exempel vid konkurrensutsättningen av HRT-områdets busslinjer har Helsingforsregionen nytta av skalfördelar och stora resurser. Stora aktörer har till exempel bättre möjligheter att erbjuda elbussar som kan förutsättas vid konkurrensutsättningar.

Antti Korsisaari representerar tredje generationen i ledningen för sitt familjeföretag. Han som inledde sin karriär som bokförare år 1995. Fortfarande litar han på att även mindre aktörer kan lyckas i bussbranschen trots koncentrationen och den allt hårdare konkurrensen. Det kräver att man fokuserar på sina egna styrkor.

– Vi kommer även framöver att söka på marknaden efter sektorer där kunnande och god service fortfarande har betydelse. På det sättet klarar vi oss i konkurrensen mot de stora.