Kaupunkipuistossa sateenvarjojen alla Jaana Rissanen, Jenni Karjalainen, Janne Makkula ja Harri Kangaskoski.

Debattstorm kring FöPL Företagarna vaknade

Riksdagen fick i somras ett förslag om revidering av lagen om pension för företagare (FöPL). Det var upptakten till en hetsig debatt i sociala medier, i en skala som överraskade också erfarna experter.

I den upphettade FöPL-debatten förekommer många missuppfattningar. Sakkunniga ser emellertid också goda sidor i uppståndelsen. Den väckte företagarna att ta reda på hurdant pensionsskydd de har..

Direktör Janne Makkula vid Företagarna i Finland har talat om FöPL-frågor på tiotals tillställningar och träffat hundratals oroade företagare. Enligt honom finns det stora känslor och många missuppfattningar kring FöPL.

Janne Makkula från Företagarna i Finland berättar varför det lönar sig att ha FöPL-arbetsinkomsten på rätt nivå.

– Företagarna har varit lättade när de har fått rätt information och kan bedöma reformen utgående från den, säger Makkula.

Det finns stora känslor och många missuppfattningar kring FöPL. Företagarna har varit lättade när de har fått rätt information och kan bedöma reformen utgående från den.

Janne Makkula Företagarna i Finland rf

I synnerhet de som bedriver företagsverksamhet i liten skala oroar sig för framtiden.

En annan högljudd grupp bildas av de företagare som av princip inte litar på pensionssystemet, som de upplever som ineffektivt.

– De här företagarna vill inte betala in en enda euro mer i systemet än de gör idag. De ser inte FöPL-systemet som en försäkring utan som en placering som ger sämre avkastning än samma summa pengar som man placerar själv i t.ex. aktier.

Hotbilder på grund av fel information

Också försäkringsdirektör Harri Kangaskoski vid arbetspensionsbolaget Elo beklagar att det i den offentliga debatten har målats upp hotbilder utgående från felaktig information. Den största missuppfattningen har varit att arbetsinkomsten som pensionsskyddets nivå beror på simpelt ska fastställas enligt medianlönen inom branschen.

Uppskattningen av FöPL-arbetsinkomsten underlättas också av digitala räknare som PSC och pensionsbolagen tagit fram och med vilka man bättre kan modellera den rätta nivån för arbetsinkomsten.

Harri Kangaskoski Elo

– Individuella skillnader mellan företagarna har beaktats hittills också, men lagreformen är avsedd att ännu mera förplikta till det, säger Kangaskoski.

Direktör Jaana Rissanen på social- och hälsovårdsministeriet påpekar också att lagreformen framför allt handlar om preciseringar av tillämpningspraxis för FöPL. På så sätt får man praxis att överensstämma med den redan gällande lagen borde vara.

Medianlönen har fått en ofattbart stor betydelse i den offentliga debatten, fast medellönen har utgjort grunden för uppskattningen av arbetsinkomsten under hela den tid som systemet har existerat från början av 1970-talet.

Jaana Rissanen Social- och hälsovårds- ministeriet

– Medianlönen har fått en ofattbart stor betydelse i den offentliga debatten, fast medellönen har utgjort grunden för uppskattningen av arbetsinkomsten under hela den tid som systemet har existerat från början av 1970-talet.

Rissanen ser det som positivt att man åtminstone delvis har lyckats med att korrigera missuppfattningarna. Kritiken mot FöPL-systemet innehåller dock också principiellt motstånd.

– En del av företagarna håller hårt fast vid att de fritt borde själva bestämma sin arbetsinkomst.

Rissanen påpekar att det enligt lagen aldrig har funnits en sådan frihet.

– Den som ansvarar för att arbetsinkomsten fastställs enligt lagen är nämligen pensionsbolaget, säger hon.

Fastställandet av arbetsinkomsten preciseras

Finansinspektionen konstaterade i sin temabedömning i fjol att pensionsbolagen nästan undantagslöst har fastställt företagarens arbetsinkomst enligt företagarens egen uppskattning utan prövning från fall till fall.

Enligt Finansinspektionen uppfyller det här förfarandet inte regleringens krav på fastställande av arbetsinkomsten.

Arbetspensionsbolagen har satt igång med att avhjälpa det utbredda underförsäkringsproblemet genom att öka resurserna för det skede då arbetsinkomsten övervägs och prövningen av angiven arbetsinkomst.

– Lagreformen skulle göra uppskattningen av arbetsinkomst klarare och ge bättre verktyg för det.

Det underlättas också av digitala räknare som Pensionsskyddscentralen (PSC) och pensionsbolagen tagit fram och med vilka man bättre kan modellera den rätta nivån för arbetsinkomsten, påpekar Harri Kangaskoski.

Han är nöjd med att den nya lagstiftningen skulle ge bättre möjligheter att justera arbetsinkomsten till rätt nivå. Avsikten är att justeringen ska göras med tre års mellanrum med hjälp av företagets verkliga omsättning.

– Den är emellertid inte det enda kriteriet. Företagaren ska också framledes ha möjlighet att inkomma med ett bemötande beträffande den föreslagna arbetsinkomsten.

Enligt Kangaskoski framhävs betydelsen av god kommunikation ytterligare i fortsättningen så att både pensionsbolaget och kunden har en gemensam syn på saken.

– Jag hoppas att företagarna söker sig till rätt information och frågar pensionsbolagen. Vi står gärna till tjänst och berättar om fakta.

Småföretagare vill ha tydlighet

Också verksamhetsledare Jenni Karjalainen vid Uusi työ ry, som representerar ensamföretagare och lättföretagare ser positiva drag hos FöPL-debatten. Många företagare har vaknat upp till insikten att det inte endast handlar om pension utan också om social trygghet i allmänhet.

En stor del av lättföretagarna upplever att det är svårt att fastställa arbetsinkomsten. Inom systemet borde det skapas en alternativ möjlighet att försäkra sig själv enligt de inkomster man verkligen haft.

Jenni Karjalainen Uusi työ ry

Hon hoppas att beslutsfattarna också nu på allvar börjar fundera på smärtpunkterna inom FöPL-systemet och en större ombyggnad på lång sikt.

– Det relevanta är att systemet är så enkelt och entydigt som möjligt. En stor del av lättföretagarna upplever att det är svårt att t.ex. fastställa arbetsinkomsten. Därför borde det inom systemet skapas en alternativ möjlighet att försäkra sig själv enligt de inkomster man verkligen haft, föreslår Karjalainen.

Enligt en enkät som Uusi työ ry och arbetspensionsbolage Elo offentliggjorde i somras vill mer än hälften av lättföretagarna att pensionsförsäkringen i stället för en fastställd arbetsinkomst ska grunda sig på verkliga inkomster. Då skulle FöPL-avgiften kunna tas ut direkt i samband med löneutbetalningen.

– Som speciellt besvärligt upplever lättföretagarna det är att förbinda sig till en fast avgift, när inkomsterna varierar och ofta är svåra att förutse.

Karjalainen anser att arbetspensionssystemet fortfarande är alltför tudelat. En person är antingen företagare eller löntagare.

– Företagarnas pensionssystem har byggts upp snarare på arbetsgivarföretagares villkor, inte deras som endast sysselsätter sig själva. Behovet av ändringar accentueras av att det blir allt mer populärt att bedriva företagsverksamhet i bisyssla vid sidan av lönearbete, studier eller pension.

Bra idé att utreda fondering av FöPL-pensioner

Företagarna tar själva hand om sitt lagstadgade pensionsskydd genom att betala in en arbetspensionsförsäkringsavgift utgående från sin arbetsinkomst till sin pensionsförsäkrare.

Företagarnas avgifter räcker dock inte ensamma till, utan staten betalar i år uppskattningsvis 30 procent av pensionerna till företagare.

Staten har bekostat en del av FöPL- pensionerna sedan år 1979. På senare år har statens andel igen börjat öka och är redan kring 400 miljoner euro. Bara i fjol var statens andel sammanlagt 377 miljoner euro.

Till skillnad från pensionssystemet för arbetstagare fonderas FöPL-avgifter inte alls, vilket innebär att man inte heller får placeringsavkastning på dem. Janne Makkula vid Företagarna i Finland påpekar att det har varit ett medvetet val ända från början.

– Det skulle vara en stor ändring att börja fondera. Det är skäl att omsorgsfullt utreda konsekvenserna på lång sikt under nästa valperiod. Utöver finansieringen måste systemet också innehållsmässigt utvecklas så att företagarna har förtroende för det.

Harri Kangaskoski från arbetspensionsbolaget Elo säger också att FöPL-systemet ständigt måste utvecklas och dess finansiella bas säkras. Även om FöPL-avgifterna eventuellt ökar i och med att arbetsinkomsterna justeras räcker det inte till för att lösa de framtida utmaningarna med finansieringen på lång sikt.

– Då skulle fondering kunna vara ett alternativ.

Makkula uppskattar att införande av fondering av FöPL-pensionerna skulle kräva ett startkapital på 10–20 miljarder euro av staten.

– Med kännedom om svårigheterna i de offentliga finanserna skulle det kunna vara svårt att få.

Matti Remes

FöPL-arbetsinkomsten

  • År 2021 var företagarnas genomsnittliga fastställda FöPL-arbetsinkomst 21 600 euro.
  • Bland kvinnor var den 20 100 euro och bland män 22 400 euro.
  • Nästan var tredje arbetsinkomst (29 procent) låg vid eller nära den nedre FöPL-gränsen (8 064 euro). Hos nya företagare var andelen nära hälften (44 %).

FöPL-försäkrade

  • Det fanns sammanlagt 215 600 FöPL-försäkrade företagare, varav 72 800 var kvinnor och 142 800 män.
  • År 2021 började 24 000 nya företagare bedriva verksamhet.
  • De FöPL-försäkrades antal har ökat under de flesta år på 2000-talet.

Källa: Pensionsskyddscentralen