Lösningar på finansieringsfrågorna
Målet för en färsk lagreform är att stärka arbetspensionssystemets långsiktiga finansiering och göra systemet tydligare för kunderna.
Lagen om pension för arbetstagare och bestämmelserna om finansieringen av arbetspensionerna ändrades i början av juni på två sätt som påverkar pensionssystemet.
Det första gäller arbetspensionsförsäkringsavgiftens omkostnadsdel, med vilken arbetspensionsbolagens driftskostnader för försäkrings- och ersättningsrörelsen täcks. Enligt den nya lagen kan den hädanefter fastställas bolagsvis.
– Ändringen innebär att omkostnadsdelen bättre motsvarar pensionsbolagets driftskostnader och således minskar. Målet är att effektivisera skötseln av arbetspensionssystemet och främja konkurrensen, säger övermatematiker Minna Lehmuskero vid social- och hälsovårdsministeriet.
Enligt Lehmuskero är ett syfte med ändringen att också göra omkostnadsdelen och kundåterbäringarna klarare och mera transparenta.
– Målet är att arbetspensionsavgiftens omkostnadsdel ska vara mer i realtid och träffsäkrare varje år. Då kommer det belopp som återbärs till kunderna att minska. Dessutom blir bestämningsgrunden transparentare för kunderna.
Reformen ökar konkurrensen mellan arbetspensionsbolagen.
Direktör Jari Sokka vid Arbetspensionsförsäkrarna TELA rf anser också att lagreformen ökar tydligheten kring omkostnadsdelen.
– Framledes vet arbetsgivarna bättre hur mycket pensionsavgifter det kommer att tas ut.
Sokka bedömer att reformen kommer att öka konkurrensen mellan arbetspensionsbolagen. Han tror ändå inte på någon stor kostnadsminskning, eftersom pensionsbolagen under de senaste åren har effektiviserat sin verksamhet på olika sätt.
– Systemet fungerar redan så pass kostnadseffektivt att reformen knappast medför stora inbesparingar. Det handlar snarare om att göra systemet tydligare för kunderna.
Också Lehmuskero bedömer att reformen inte medför några betydliga kostnadsinbesparingar i pensionssystemet. Sammanlagt kan det handla om några miljoner euro på årsnivå.
– Det är emellertid svårt att säga i förväg hur mycket arbetspensionsbolagen lyckas effektivisera sin verksamhet. Målet är ändå att arbetspensionsavgiften ska minska litet till den här delen.
Den andra ändringen gäller koefficienten för avsättning till pensionsansvaren, enligt vilken arbetspensionsförsäkrarna årligen ska stärka sina ålderspensionsfonder.
Målet är flexiblare finansiering.
Sättet att bestämma avsättningskoefficienten, som beräknas utifrån pensionsförsäkrarnas genomsnittliga solvens, ändras så att den i omständigheter där exceptionellt svag placeringsavkastning råder också kan ha ett negativt värde.
– Målet är att göra fonderingen flexiblare. I en svag placeringsmarknadssituation minskar pensionsanstalternas solvens i framtiden inte lika mycket som förr. Tack vare det behöver man inte sälja placeringar ogynnsamt. På lång sikt ska det här förbättra placeringsavkastningen, säger Minna Lehmuskero.
Hon säger att också den tidigare lagen tillät en viss prövningsbaserad flexibilitet i fråga om avkastningskravet. Det utnyttjades exempelvis när finanskrisen år 2008 och coronakrisen våren 2020 fick aktiemarknaden att sjunka brant.
– Genom den nya lagen införs en automatisk flexibilitetsmekanism, som gör att behövliga åtgärder sker snabbare.
Sokka tror också att den nya lagen bidrar till att undvika ogynnsamma realiseringar av placeringar i svaga lägen på placeringsmarknaden. Han påpekar dock att det inte är en slutgiltig lösning att möjliggöra en negativ avsättningskoefficient.
– Det behövs flera verktyg och diskussioner mellan olika parter för att trygga placeringsavkastningen på lång sikt.
Bokslutsuppgifter