Hur pensionsförsäkrar företagarna sig?

Hälften av företagarna har en FöPL-arbetsinkomst som är mindre än 80 procent av deras inkomster. Unga företagare och de som har grundskoleutbildning underförsäkrar sig själva ofta. Många litar på att de kan arbeta ännu i pensionsåldern.

Pensionsförsäkringen för företagare (FöPL) är en viktig del av företagares sociala trygghet. På basis av den försäkrade FöPL-arbetsinkomsten bestäms företagarens framtida pension och också den övriga sociala tryggheten, såsom sjukdagpenning och arbetslöshetsförmåner.

Företagarnas egna uppfattningar och inkomstjämförelsen ger olika bild

I en färsk undersökning studerades nivån på företagarnas pensionsförsäkringar. I den studerades dels företagarnas egna uppfattningar om huruvida de betalar in till tillräckligt stor pension och dels eventuell under- eller överförsäkring genom att jämföra FöPL-arbetsinkomsten och företagarens verkliga inkomster.

Materialet omfattade företagare i huvudsyssla med aktiv företagsverksamhet. Som företagarens inkomster beaktades lön som företagaren tagit ut och företagsverksamhetens beskattningsbara förvärvsinkomster enligt medeltalet för tre år.

Satu Nivalainen, Nationalekonom, Pensionsskyddscentralen

Många företagare har en låg FöPL-arbetsinkomst. Var fjärde företagares FöPL-arbetsinkomst var mindre än 12 600 euro. I praktiken har alltså en fjärdedel av företagarna en så låg FöPL-arbetsinkomst att de riskerar att bli utan inkomstrelaterad social trygghet.

FöPL-arbetsinkomsten är ofta också underdimensionerad i proportion till företagarens verkliga inkomster. Hälften av företagarna har en FöPL-arbetsinkomst som är mindre än 80 procent av deras verkliga inkomster.

Företagarnas egna uppfattningar och inkomstjämförelsen ger olika bilder av försäkringens nivå. Mer än hälften av företagarna ansåg att de betalade in till en tillräcklig pension (figur 1), men jämfört med de verkliga inkomsterna var tre av fem underförsäkrade (figur 2). Underförsäkrade företagare fanns också i den grupp som ansåg sig betala tillräckligt, men det fanns mindre av dem än i den grupp som själva ansåg att de inte betalade tillräckligt (figur 2).

Ensamföretagare och företagare som saknar kompanjon både upplevde att de betalade in för lite till sin pension och underförsäkrade sig i relation till inkomsterna oftare än andra företagare. Situationen var densamma hos företagare som hade för mycket jobb och vilkas största svårighet i företagsverksamheten var att den gav en för liten inkomst.

Företagare som hade anställda eller kompanjoner upplevde däremot oftare att de hade ett tillräckligt pensionsskydd och de betalade också oftare in tillräckligt i förhållande till sina inkomster. Typiskt för den här gruppen var också att de arbetade mindre än 50 timmar i veckan, att de inte hade för mycket jobb och att de tidigare hade arbetat som löntagare.

Sanna Tenhunen, Nationalekonom, Pensionsskyddscentralen

Ålder och utbildning förklarade inte företagarens egen uppfattning, men det var vanligare bland unga företagare och företagare med utbildning på grundskolenivå att de var underförsäkrade i förhållande till inkomsterna. På motsvarande sätt var äldre och högutbildade oftare överförsäkrade.

I alla ovan nämnda grupper överensstämde företagarnas egna uppfattningar med försäkringens nivå i förhållande till de verkliga inkomsterna. Ett undantag var lågutbildade företagare, som ansåg att de betalade in tillräckligt, fast inkomstmätaren visade att de underförsäkrade sig. Det skulle alltså vara bra att rikta information om FöPL-försäkringen i synnerhet till denna grupp.

Att man inte har råd att betala en högre försäkringsavgift var den vanligaste orsaken till företagare inte betalade in tillräckligt till sin pension (figur 3). Den näst vanligaste motiveringen var att de inte trodde att de ändå skulle få en tillräcklig pension. Det var en vanlig orsak speciellt hos unga företagare. En stor del av företagarna, i synnerhet de som var äldre och hade en lång företagarkarriär bakom sig, hade också för avsikt att fortsätta att arbeta som pensionärer.

För en del företagare kan det visa sig vara en felaktig lösning att lita på att kunna arbeta ännu i pensionsåldern, om t.ex. hälsan sviker eller förutsättningarna att fortsätta med verksamheten av någon annan orsak försvagas.

Ett extremt exempel på sådant är coronavirusepidemin, som har lett till att många företagare gått miste om arbete och kunder. Största delen av företagarna tror att de kommer att klara av krisen, men många har också vaknat upp och uppdaterat sin FöPL-arbetsinkomst. Det kan ju hända att krisen får fler företagare att inse FöPL-arbetsinkomstens betydelse för den sociala tryggheten.

Publikationen: Kuinka yrittäjät eläkevakuuttavat? Yrittäjien omat näkemykset ja YEL-työtulon ja yrittäjän tulojen suhde. Eläketurvakeskuksen tutkimuksia 1/2020.

Undersökningen bygger på enkätmaterial

  • Forskningsmaterialet bygger på en tilläggsundersökning som Statistikcentralen samlade in i samband med arbetskraftsundersökningen år 2017 som en ad hoc-modul om företagarskap.
  • Materialet omfattar 1 348 företagare som år 2017 hade en FöPL-arbetsinkomst på minst 7 600 euro och vilkas inkomster av företagsverksamheten var minst 3 000 euro.
  • Med under- eller överförsäkring avses att FöPL-arbetsinkomsten var minst 10 procent eller 2 400 euro mindre eller större än företagarens verkliga inkomster.