Klart senare pensionsövergångar

Statistik från Pensionsskyddscentralen visar att de som i fjol började få arbetspension i genomnsnitt var 61,5 år gamla, drygt två månader äldre än motsvarande grupp år 2018.

I fjol nådde de äldsta som fötts år 1956 den nedre gränsen för ålderspension. Deras lägsta pensionsålder är tre månader högre än den föregående åldersklassens, 63 år och 6 månader.

Genom pensionsreformen höjdes den nedre gränsen för ålderspension, vilket lett till att den genomsnittliga pensioneringsåldern stigit och antalet nya ålderspensionärer minskat. År 2019 var antalet nya ålderspensionstagare 44 500 personer, nästan 10 procent färre än år 2018.

Den genomsnittliga pensioneringsåldern har stigit med 2,7 år från början av årtusendet. Målet är att den genomsnittliga åldern för att gå i ålderspension senast år 2025 är 62,4 år. För att uppnå målet borde pensioneringsåldern stiga en dryg tiondedel varje år.

År 2019 var den förväntade pensioneringsåldern för 25-åringar 61,5 år och för 50-åringar 63,3 år. Den förväntade pensioneringsåldern beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern, om pensionsfrekvensen och dödligheten hålls på samma nivå som under granskningsåret.

STÄRK DIN SAKKUNSKAP.

@

Pensionsskyddscentralen ordnar mångsidig utbildning om pensionsfrågor. De flesta kurser går på finska, men några också på svenska eller engelska.

  • Suomen työeläke- järjestelmä lyhyesti
  • The Finnish Earnings-related Pension System
  • Eläkealan tuntemusta eläkesäätiöiden ja -kassojen hallitusten jäsenille
  • Perusteet eläkepäätöstietojen ilmoittamisesta
  • Ulkomaantyön vakuuttaminen

Etk.fi snart ännu användarvänligare

Pensionsskyddscentralens webbplats Etk.fi blir snart ännu lättare att använda. Målet är att besökarna ska kunna hitta rätt med detsamma. Den omarbetade webbplatsen öppnas i slutet av juni.

Omarbetningen har styrts av ett mångsidigt informationsbehov, en bred kundkrets och moderna tillgänglighetskrav. Bland de ändringar som är synligast för besökaren finns bättre blädderbarhet, en ny grafisk formgivning och en omarbetad struktur. Det elektroniska publikationsarkivet Julkari utnyttjas också mera än förr. Det har satsats särskilt mycket att vägleda personkunder tydligare.

– För att underlätta innehållsproduktionen har vi tagit vara på ny teknik och försökt minimera överlappningar. Vi vill också ha en tekniskt hållbar utvecklingsstig och en god beredskap att producera innehåll som är tillgängligt för var och en, konstaterar webbchefredaktör Johanna Louhimies på Pensionsskyddscentralens kommunikationsavdelning. Teknisk partner vid omarbetningen av webbplatsen är Valu Digital Oy och plattformen är WordPress.

Klart senare pensionsövergångar

Statistik från Pensionsskyddscentralen visar att de som i fjol började få arbetspension i genomnsnitt var 61,5 år gamla, drygt två månader äldre än motsvarande grupp år 2018.

I fjol nådde de äldsta som fötts år 1956 den nedre gränsen för ålderspension. Deras lägsta pensionsålder är tre månader högre än den föregående åldersklassens, 63 år och 6 månader.

Genom pensionsreformen höjdes den nedre gränsen för ålderspension, vilket lett till att den genomsnittliga pensioneringsåldern stigit och antalet nya ålderspensionärer minskat. År 2019 var antalet nya ålderspensionstagare 44 500 personer, nästan 10 procent färre än år 2018.

Den genomsnittliga pensioneringsåldern har stigit med 2,7 år från början av årtusendet. Målet är att den genomsnittliga åldern för att gå i ålderspension senast år 2025 är 62,4 år. För att uppnå målet borde pensioneringsåldern stiga en dryg tiondedel varje år.

År 2019 var den förväntade pensioneringsåldern för 25-åringar 61,5 år och för 50-åringar 63,3 år. Den förväntade pensioneringsåldern beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern, om pensionsfrekvensen och dödligheten hålls på samma nivå som under granskningsåret.

800

Partiell ålderspension var 800 euro i månaden i medeltal (median 720 euro), visar statistik från Pensionsskyddscentralen.

I slutet av år 2019 fick 25 000 personer partiell ålderspension. Det var 6 000 personer mer än året innan.

Pensionsskyddscentralen

▶ Diplomingenjör Sari Alanko har utnämnts till avdelningschef för Pensionsskyddscentralens avdelning för registertjänster fr.o.m. 1.5.

▶ Juris magister Noora Allenius har utnämnts till enhetschef på Pensionsskyddscentralens juridiska avdelning fr.o.m. 1.6.

▶ Ekonomie magister Minna Haas har utnämnts till redovisningschef på Pensionsskyddscentralens administrativa avdelning fr.o.m. 9.1.

▶ Ekonom Laura Niemi har utnämnts till anställningschef på Pensionsskyddscentralens administrativa avdelning fr.o.m. 1.6.

Tela

▶ Teologie magister Päivi Marin har utnämnts till sakkunnig i visuell kommunikation på Arbetspensionsförsäkrarna TELA rf fr. o. m. 11.5.

Varma

▶ Juris magister, vicehäradshövding Hanna Huhanantti har utnämnst till inkassochef på arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma fr.o.m. 1.4.

Arbetsgivarnas pensionsavgifter sänks temporärt

Arbetsgivarens arbetspensionsavgifter sänks temporärt med 2,6 procentenheter år 2020. Avgiftsnedsättningen gäller 1.5.2020–31.12.2020.

Årsavgiften till pensionsstiftelser, pensionskassor och Sjömanspensionskassan sänks på motsvarande sätt genom att årsavgiftens utjämningsdel sänks. Nedsättningen av försäkringsavgiften hänför sig till arbetsgivarens andel av arbetspensionsförsäkringsavgiften och påverkar inte arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift.

Sänkningen genomförs genom att utnyttja utjämningsavsättningen i arbetspensionssystemet, där pensionernas utjämningsdelar utgör en buffert på pensionssystemnivå. Bufferten utökas på nytt genom att arbetsgivarens avgift temporärt höjs åren 2022–2025 så att effekterna av den temporära nedsättningen kan kompenseras helt och hållet.

Lagen om temporär sänkning under år 2020 av försäkringsavgiften enligt lagen om pension för arbetstagare träder i kraft den 1 maj och gäller till utgången av 2025. (SHM)

Arbetspensionssystemet i Finland utvärderas

En ny utvärdering av arbetspensionssystemet i Finland görs som bäst. Utvärderingen görs av professor Torben M. Andersen vid Aarhus universitet på uppdrag av Pensionsskyddscentralens styrelse. Professor Andersens forskningsområden är den nordiska välfärdsmodellen, offentlig ekonomi, arbetsmarknadsekonomi samt pensioner och demografi. Han är knuten till ett antal internationella forskningscentraler och har anlitats för politisk rådgivning i såväl Danmark som andra nordiska länder och av EU-kommissionen.

Avsikten är att utvärdera hur hållbart det finländska arbetspensionssystemet är finansiellt och om det tillhandahåller tillräckliga pensioner genom att studera dess grundstrukturer och huvuddrag ur ett externt perspektiv. Resultaten publiceras år 2021.

En extern utvärdering av arbetspensionssystemet i Finland gjordes senast år 2013, då av professorerna Nicholas Barr och Keith Ambachtsheer.