Utmärkt placeringsår för arbetspensionsförsäkrarna

År 2024 riktade sig uppmärksamheten på placeringsmarknaden huvudsakligen på centralbankernas penningpolitik och inflationsutvecklingen. Placeringsåret präglades av en stark utveckling på aktiemarknaden i USA. De större geopolitiska spänningarna ökade osäkerheten.

Förra året började med en god medvind på marknaden. Perioden med snabb inflation var överstånden och centralbankerna förväntades börja lätta på penningpolitiken. Den underliggande inflationen sjönk till tre procent på våren, såväl inom euroområdet som i USA. Europeiska centralbanken inledde räntesänkningar i juni och USA:s centralbank följde efter i september. Centralbankerna fortsatte sänka styrräntorna under slutet av året. Den sega inflationen gjorde dock centralbankerna försiktiga, varför finansieringsförhållandena hölls restriktiva under resten av året.

Världsekonomin växte med lite över tre procents takt i fjol. I USA upprätthölls tillväxten av den privata konsumtionen och en stark sysselsättningsutveckling, och där växte ekonomin med knappt tre procent. Inom euroområdet var den ekonomiska tillväxten skör och stannade under en procent.

Inom euroområdet var den ekonomiska tillväxten skör och stannade under en procent. Den industriella produktionen fortsatte krympa med den tyska bilindustrin och den privata konsumtionen återhämtade sig lamt. Euroområdets exportutsikter fördystrades av den internationella ekonomins svaga utveckling, i synnerhet i Kina, där den inhemska efterfrågan var svag och fastighetsbranschens problem fortsatte. Kina uppgav att dess bruttonationalprodukt ökat fem procent enligt tillväxtmålet, men landets ekonomiska statistik är otillförlitlig och den verkliga tillväxten var långsammare.

Det verkar vara så att euroområdets ekonomiska utveckling sackar efter tillväxten i Kina och USA. Den stora frågan är hur ekonomin inom euroområdet ska piggna till och börja växa under de kommande åren. Tillväxtutmaningarna berör också Finland, eftersom den finska ekonomin fortsatte krympa andra året i rad.

Årsavakastning på arbetspensionplaceringarna 1997-2024

Källa: PSC

Den internationella aktiemarknaden avkastade mycket bra i fjol, men det fanns skillnader mellan både geografiska områden och olika sektorer. På sommaren uppstod det en stunds nervositet på marknaden, när sysselsättningssiffrorna i USA var svagare än förväntat och medförde farhågor för recession, och den japanska centralbanken stramade åt penningpolitiken mer än förväntat.

Aktiemarknaden speciellt i USA hade dock god vind i seglen tack vare teknologiaktierna, och marknaden avkastade 25 procent (S&P 500-indexet) under ett år. Trumps valseger togs emot positivt på marknaden, men osäkerheten kring regimens framtida politik dämpade stämningen något i slutet av året.

I Europa avkastade aktiemarknaden (STOXX 600-indexet) drygt 8 procent under året. De kinesiska aktieindexen började stiga i höstas när myndigheterna meddelade om omfattande stimulansåtgärder. Även om kursökningen delvis smälte bort mot slutet av året, steg Morningstar China-indexet slutligen med nästan 20 procent under året.

För Helsingforsbörsens del var året återigen svagt, och det allmänna indexet drogs ner av svaga resultat för tredje året i rad.

Ur ränteplacerarens synvinkel var året i huvudsak bra, även om räntorna svängde mycket under året. Företagslånen gav bra avkastning till investerarna då den allmänna räntenivån sjönk och kreditriskmarginalerna minskade. De korta ränteplaceringarna avkastade väl återspeglande investerarnas förväntningar på de kommande sänkningarna av centralbankernas styrräntor. De långa räntorna sjönk under sommaren, men vände uppåt igen i slutet av året, då avmattningen av inflationen stannade. Dessutom oroade sig marknaden för hur Trump-administrationens åtgärder skulle inverka på inflationen och underskottet i USA:s offentliga finanser.

Avkastningen på statslånen blev till slut blygsam på grund av räntehöjningarna. Nästan alla tillgångsslag erbjöd positiv avkastning på arbetspensionsförsäkrarnas placeringar. Endast för fastighetsplaceringarna var året utmanande och avkastningen låg nära noll.

Placeringstillgångarna för finansieringen av arbetspensionerna ökade under året med cirka 20 miljarder euro, till 271 miljarder euro.

Av placeringstillgångarna hade vid slutet av året mer än hälften, 58 procent, placerats i aktieplaceringar, dvs. börsaktier, onoterade aktier och riskkapitalinvesteringar, 24 procent i ränte- och penningmarknadsinstrument, 8 procent i fastigheter och 9 procent i övriga placeringar, bland annat hedgefonder.

Aktieplaceringarnas relativa andel av placeringstillgångarna ökade med två procentenheter och ränteplaceringarnas andel minskade med två procentenheter jämfört med förra året. Dessutom minskade fastighetsplaceringarnas andel med en procentenhet, medan andelen alternativa placeringar hölls oförändrad jämfört med slutet av år 2023. Aktiernas relativa andel ökade tack vare den goda utvecklingen på aktiemarknaden.

En femtedel (19 procent) av placeringstillgångarna fanns i Finland i slutet av fjolåret. En knapp femtedel, 16 procent, var placerade inom euroområdet. Huvuddelen av arbetspensionssystemets placeringar, 65 procent allt som allt, fanns på den globala marknaden, bl.a. Nordamerika, Japan och också tillväxtländer.

Placeringsavkastningen år 2024 var nominellt 9,5 procent och reellt, korrigerad med den årliga inflationen, 8,7 procent. I och med att inflationen avtog förbättrades realavkastningen med lite över sex procentenheter från år 2023.

Grafiken intill visar den procentuella avkastningen på placeringarna. Sedan år 1997 har den nominella avkastningen i snitt varit 5,9 procent om året och den inflationskorrigerade reella avkastningen i snitt 4,0 procent om året.