Sverige och Finland sticker ut i jämförelse av pensionernas pris
Pensionsskyddscentralen har jämfört pensionsavgifternas nivå i åtta europeiska länder. Det totala pensionsskyddet kostar minst i Sverige och Finland, drygt 12 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Mest pengar läggs ner på pensioner i Italien.
Pensionsskyddscentralens jämförelse av avgiftsnivåerna omfattar åtta länder: Sverige, Finland, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Norge, Danmark och Italien. Jämförelsen täcker nästan alla pensionsavgifter som arbetstagare, arbetsgivare, företagare och staten betalat in år 2020.
Minst kostade det totala pensionsskyddet i Sverige och Finland, där de inbetalade pensionsavgifterna utgjorde drygt 12 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Andelen var störst i Italien och Danmark, nästan 17 procent. I genomsnitt kostade pensionerna drygt 14 procent av BNP.
– Jämförelsen ger en bra bild av priset på pensionsskyddet i olika länder. Om vi endast jämförde de lagstadgade avgifterna skulle avgiftsnivån i Finland se mycket högre ut, säger kontaktchef Mika Vidlund på Pensionsskyddscentralen.
Norden förberett på att befolkningen åldras
Ländernas avgiftsnivå påverkas av många saker: t.ex. befolkningsstrukturen, användningen av pensionstillgångarna, pensionernas storlek och pensioneringsåldern. I Sverige och Finland har man förberett sig på att befolkningen åldras genom att fondera pensionsavgifter.
Finländare har börjat gå rejält mycket senare i pension på 2010-talet. Pensionsutgifternas ökning har också dämpats genom att anpassa pensionsskyddet med en livslängdskoefficient.
I Sverige och Finland minskar prislappen också på grund av pensionernas nivå. I båda länderna är pensionernas storleksklass på medelnivå i EU-länderna, men mindre än i de flesta länderna i jämförelsen. I den andra ändan av jämförelsen finns Danmark och Italien.
– Den danska skattefinansierade folkpensionen är generös och betalas till alla. För Italiens del förklaras den höga avgiftsnivån av en ålderstigen befolkning, stora förmåner och liten fondering, säger specialsakkunnig Antti Mielonen på Pensionsskyddscentralen.
Jämförelsen omfattar det totala pensionsskyddet, dvs. lagstadgade minimi- och arbetspensioner samt arbetsmarknadspensioner. Uppgifterna har insamlats ur nationell statistik och EU- och OECD-material.