Hur mycket får jag i pension?

Backasbrinkens simhall i Helsingfors är på dagen full av besökare i alla åldrar. En grupp pensionärer ägnar sig åt vattenpromenader, medan de unga simmarna på den intilliggande banan övar på sina simtag i frisim.

I caféet på övervåningen sitter tre unga vuxna som är mitt uppe i en diskussion om pensionsfrågor. Kasperi Ruhanen som är huvudförtroendeman för Kemppi Oy säger att pensionerna då och då också diskuteras vid kaffebordet på den egna arbetsplatsen.

”Ungdomsarbetslösheten är nu rekordhög.” 

Kasperi Ruhanen 

– Vi brukar jämföra olika åldersklassers pensionsåldrar. Det talas mindre om pensionsbeloppet. Kanske beror det på att finländarna inte heller annars har för vana att tala om pengar.

Också Verneri Aalto som arbetar som kommunikationsspecialist på FPA säger att man i bekantskapskretsens pensionsdiskussioner i allmänhet talar om pensionsåldern i stället för om euron.

– Många verkar fundera om de nuvarande 30-åringarna någonsin kommer att få gå i pension när den lägsta pensionsåldern hela tiden stiger.

Räknaren ger en uppskattning av den kommande pensionen

Enligt Ruhanens och Aaltos observationer är de unga i genomsnitt inte särskilt väl insatta i sitt pensionsskydd. Ett lågt intresse är förstås också förståeligt om det fortfarande finns mycket tid i arbetslivet kvar.

Liknande iakttagelser har också gjorts av Hanna-Maria Kuntala, specialist på utbildning och kommunikation på Pensionsskyddscentralen. Hon tar fram sin laptop och öppnar pensionsräknaren på Arbetspension.fi, som var och en kan använda för att räkna ut sin pension.

Trion testar räknaren och väljer som exempel en produktionsarbetare i trettioårsåldern som har en lön på 2 800 euro i månaden. Efter yrkesskolan har personen hunnit arbeta redan i tio år, vilket har gett en arbetspensionstillväxt på 303 euro.

Kuntala trycker på enter-knappen och räknaren ger en uppskattning av exempelpersonens framtida arbetspension.

– Den är 1 691 euro i månaden om inkomsterna inte förändras jämfört med nuläget.

Alternativt kan man med räknaren göra en pensionsuppskattning där man beaktar prognosen för inkomstutvecklingen med hjälp av den s.k. lönekoefficienten. Då blir pensionen 2 381 euro i månaden.

 

Arbetspensionen ger trygghet i alla livssituationer

Finländarnas genomsnittliga månadspension var 2 100 euro år 2024.

– Arbetspensionens belopp är vanligtvis 50–60 procent av inkomsterna under arbetslivet, säger Hanna-Maria Kuntala.

Arbetspensionen räknas ut av alla de inkomster som tjänats in under tiden i arbetslivet som löntagare och företagare. Alla tjänar in pension med 1,5 procent av de årliga inkomsterna. Dessutom tjänar man in pension för vissa tider med sociala förmåner, såsom familjeledigheter samt arbetslöshetsperioder med inkomstrelaterad dagpenning.

Arbetspensionstillväxten har en stor inverkan på pensionärernas försörjning. Om en persons pension är t.ex. 2 000 euro i månaden, får hen sammanlagt 480 000 euro i pension på 20 år.

Kuntala påpekar att de obligatoriska arbetspensionsavgifterna inte betalas enbart med tanke på ålderspensionen.

– Arbetspensionen är inte en placeringsprodukt utan en försäkring som tryggar försörjningen även vid arbetsoförmåga och ifall en familjeförsörjare dör.

”Arbetspension är inte en investering, utan en försäkring.” 

Hanna-Maria Kuntala 

 

Pensionsskyddet för snuttjobbare oroar

Det finländska pensionssystemet är stabilt och finansieringsbasen stärks genom de reformer som är under beredning. Även de unga som sitter vid bordet tror att den lagstadgade pensionen också i fortsättningen kommer att ge en skälig ekonomisk trygghet, även om inkomstnivån sjunker som pensionär.

De är mest oroade över hur mycket pension de kommer att hinna tjäna in under arbetslivet. Livslånga anställningar blir allt färre. På motsvarande sätt blir snuttjobb och karriärbyten till ett annat yrke vanligare.

– De unga har svårt att bedöma hur arbetslivet och lönen utvecklas under de kommande årtiondena när arbetslivet förändras så snabbt, säger Verneri Aalto.

Han anser att möjligheterna att påverka den egna lönen ofta är begränsade. Lyckligtvis kan man dock stärka sin ställning på arbetsmarknaden genom att hela tiden lära sig nytt och på så sätt vara en intressant arbetstagare för arbetsgivare.

Alla som sitter vid bordet tror att den egna löneutvecklingen fortsätter att vara gynnsam och att pension tillväxer. Trion är däremot orolig för de unga vars arbetsliv har luckor.

– I min hemstad Lahtis är ungdomsarbetslösheten nu rekordhög. Jag är mest oroad över pensionsskyddet för dem som arbetar inom låglönebranscherna och i visstidsanställningar, säger Kasperi Ruhanen.

Ingen blir dock helt utan något, även om ingen arbetspension tjänas in under tiden i arbete. FPA betalar ut folkpension när personens arbetspension blir liten eller personen inte får den alls.

Trion är enig om att det vid sidan av den officiella pensionen lönar sig att spara för pensionsdagarna. Men alla har inte möjlighet till det.

– Egna investeringar är ingen lösning för att trygga försörjningen under pensionstiden, om lönen redan går åt till det dagliga livet och det inte ens finns några tior kvar i månaden att spara, säger Verneri Aalto.

”Skillnaden är stor jämfört med mina mor- och farföräldrar som gick i pension runt sextio.” 

Verneri Aalto 

 

Fokus på arbetsförmågan

Det återstår ännu att kontrollera pensionsåldern i pensionsräknaren. Utöver den lägsta möjliga pensionsåldern kan man med räknaren testa hur mycket en uppskjuten pension skulle öka månadspensionen.

Varje åldersklass har en egen pensionsålder. Den lägsta pensionsåldern för dem som är födda år 1965 och senare har än så länge endast uppskattats. Den grundar sig på prognoser om livslängdens utveckling.

För en person som är född 1994 uppskattas den lägsta pensionsåldern vara 67 år och 10 månader. Pensioneringen skulle ske tidigast i slutet av 2061.

– Pensionsåldern kan i framtiden ännu stiga från det här. Skillnaden är stor till exempel jämfört med mina mor- och farföräldrar, som gick i pension runt sextio, säger Verneri Aalto.

Också Kasperi Ruhanen anser att de ungas framtida pensionsåldrar är ganska höga, i synnerhet om personen utför fysiskt ansträngande arbete.

– Lyckligtvis satsar man numera på arbetshälsan och upprätthållandet av arbetsförmågan på arbetsplatserna. Dock inte på alla än.