Mera insyn i pensionssystemet?
Fungerar arbetspensionssystemet öppet och transparent? Ja och nej. Svaret beror på vem man frågar.
Rappa åsikter om det aktuella temat framfördes på Arbetspensionsdagen för en kort tid sedan. Kvällstidningsjournalisten Jari Hanska har flera gånger stött på nedsvärtade dokument när han med åberopande av offentlighetslagen har begärt uppgifter av aktörer inom arbetspensionssystemet.
Enligt Hanska ger varken Finansinspektionen eller arbetspensionsbolagen ut dokument öppet. Keva utgör ett undantag.
Journalisten Jari Hanska, Iltalehti ”Eftersom pensionssystemet gäller vanliga människor, skulle det öka förtroendet om beslutsfattandet var så öppet som möjligt. Journalisterna har mycket att göra, när information hemlighålls men sedan alltid läcks ut av någon. ” | Kommunikationsdirektör Reija Hyvärinen, Keva ”På Keva omfattas vi av offentlighetslagen och jag kan säga att den går alldeles bra att leva med. Arbetspensionerna handlar om offentlig makt, och tillsyn är viktigt alltid när det gäller pengar.” |
Kommunikationsdirektör Tuomo Yli-Huttula, FA ”Det är fråga om privata försäkringsbolag, som har anförtrotts skötseln av arbetspensionerna separat från staten. Nyttan med det är att riskerna sprids och det finns konkurrens på många områden. Politiska beslutsfattare litar fortfarande på systemet.” | Vd Timo Toropainen, Pensionsstiftelseföreningen ”Ska systemet centraliseras i så hög grad att konkurrensen försvinner? Keva är en lite annan ställning i fråga om offentlighetslagen, eftersom den inte är i en likadan konkurrenssituation som arbetspensionsbolagen eller de privata pensionskassorna och -stiftelserna.” |
– Jag tycker det är ett väldigt tekniskt argument att en del av aktörerna inom arbetspensionssystemet inte behöver följa offentlighetslagen. Knappast är det så svårt att följa den, sade han.
Pensionsskyddscentralens juridiska direktör Karoliina Kiuru, som förde ordet i seminariet, berättade om de nuvarande riktlinjerna i fråga om offentlighetsprincipen i myndigheternas verksamhet. Av aktörerna inom arbetspensionssektorn är det endast Keva som är skyldig att lämna uppgifter, efersom den i egenskap av den offentliga sektorns arbetspensionsanstalt omfattas av offentlighetslagen.
Frågan som nu utreds är om offentlighetslagen borde utsträckas till att gälla alla aktörer inom arbetspensionssektorn. Blicken riktar sig främst mot de privata arbetspensionsförsäkringsbolagen, användningen av de medel som de förvaltar och deras administration.
Kravet på större insyn skulle också gälla pensionskassorna och -stiftelserna, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, Sjömanspensionskassan och Pensionsskyddscentralen när de utövar offentlig makt genom beslut som gäller enskilda.
Enligt Hanska är situationen nu mycket märklig ur den enskildes synpunkt.
– För mottagaren spelar det ingen roll vilket bolag och vilken aktör som har hand om pensionspengarna, konstaterade han.
Vd Suvi-Anne Siimes vid Arbetspensionsförsäkrarna TELA var försiktigare i sina ordval och underströk att transparens också innebär att arbetspensionerna är klara och begripliga.
– Principerna för hur pensionerna tillväxer är klara. Man tjänar in pension enligt samma grunder inom alla branscher, och det är i förväg känt hurdan tillväxten är, sade Siimes.
Enligt Siimes har transparensen ökat betydligt i samband med t.ex pensionsförhandlingar och pensionsreformer. Det berättas mycket öppet om kunskapsunderlaget för reformerna.
– Den stora bilden av 2017 års pensionsreform var öppet tillgänglig. Man vet att arbetsmarknadsparterna förhandlar om pensionsreformerna, men innehållet i förhandlingarna avslöjas inte av någon i förväg. De taktiska krumelurerna och förhandlingsfaserna hålls hemliga av båda parter och förhandlingarna bygger på förtroende.
De slutliga besluten och kompromisserna som föregår dem sker alltid bakom stängda dörrar, vilket Siimes betraktar som ett mycket normalt drag hos förhandlingssituationer.
– Makten gömmer sig också i politiken och i det samhälleliga livet i övrigt. Så är det inom partierna, regeringen, riksdagen och riksdagens utskott, jämförde hon.
Beslutsfattandet om pensionsreformer är inte annorlunda, anser Siimes.
– När makten inte avslöjar sig själv, ska den utmanas att träda fram. Det gör medierna förtjänstfullt, kontastaterade hon.
En revidering av offentlighetslagen dryftas som bäst av en arbetsgrupp vid justitieministeriet. Arbetsgruppens åsikt bereds som bäst och sommaren 2023 får vi veta vad gruppen föreslår för att öka insynen. Frågan kan komma upp till en bredare granskning under den begynnande valperioden, men det är också möjligt att den läggs ner.
På Arbetspensionsdagen diskuterades också hur arbetspensionssystemets långsiktiga hållbarhet ser ut.
Övriga frågor som behandlades var framtidsutsikterna för placeringsavkastning och pensionsavgifter, FöPL-reformens läge och hur det finska pensionssystemet visar sig i en internationell jämförelse av pensionsavgifternas nivå.
Fler än 700 personer deltog i Arbetspensionsdagen, som i år hölls den 22 november.