USA har världens största pensionsfonder

I utrikesspalten presenterar vi pensionsnyheter och jämförande information om pensionerna i andra länder. Den här gången berättar vi mer om pensionsplacerarnas långsiktiga avkastning.

Skribenterna arbetar som sakkunniga i utlandsteamet på Pensionsskyddscentralens planeringsavdelning.

Amerikanerna vill gå i pension vid 62 års ålder

Det amerikanska forskningsinstitutet Pew frågade om synpunkter på den bästa pensioneringsåldern av personer i USA och 18 andra länder. I jämförelsen frågades också om de bästa tidpunkterna att gifta sig, bilda familj och köpa bostad.

I USA ansågs den bästa åldern att gå i pension vara i genomsnitt 61,8 år, vilket är cirka 5 år lägre än den nuvarande åldern som berättigar till full pension. I jämförelsen fanns den lägsta favoritpensionsåldern i Colombia (51,1 år) och den högsta i Nigeria (62,7 år).

I USA ansågs 26,5 år vara den bästa åldern att gifta sig, 27,3 år för att få barn och 28,8 år för att köpa bostad. Demokrater och personer under 30 år ansåg att den bästa åldern att gifta sig och bilda familj var något senare, men pensionsåldern något tidigare än vad republikaner ansåg

Källa: Pew Research Center 19.3.2025

Världens största pensionsfonder i USA

Enligt en utredning från Thinking Ahead Institute har USA världens största pensionstillgångar och innehar hela 65 procent av världens pensionstillgångar. År 2024 ökade pensionstillgångarna för världens 22 största pensionsmarknader med i genomsnitt 4,9 procent, vilket förklaras särskilt av att det blev vanligare med avgiftsbaserade pensionskonton.

Efter USA finns de största pensionsmarknaderna i Japan, Kanada och Storbritannien. Tillsammans innehar dessa fyra länder 82 procent av världens pensionstillgångar.

Andelen avgiftsbaserade pensionstillgångar har stigit till 59 procent på de största marknaderna, jämfört med 40 procent år 2004. Särskilt de australiska pensionstillgångarna har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Tillgångarna har ökat med 110 procent sedan år 2014, och landet kan mätt enligt pensionstillgångar stiga till världens näst största fram till 2030.

Källa: Thinking Ahead Institute 2025

Pensionsåldern stiger – flexibilitet krävs

Sveriges regering har bekräftat att riktåldern höjs till 67 år nästa år. Ändringen påverkar först dem som är födda år 1960. Riktåldern är en rekommenderad pensionsålder, som är bunden till den förväntade livslängden. Rätten till garantipension och bostadsbidrag för pensionstagare är bundna till riktåldern. Pensionärsorganisationen PRO kräver att höjningarna av pensionsåldern avbryts. Organisationen kräver flexibilitet av staten, en möjlighet till förtidspension utan prövning av arbetsförmågan, om personen haft ett långt arbetsliv. Som modell föreslås den danska s.k. Arne-pensionen.

Källa: Aftonbladet 29.4.2025

Danmark toppar Allianz-ranking

Den tyska finansjätten Allianz utvärderar 71 länders pensionssystem med sitt Pension Index.

Utvärderingen bygger på tre delområden: pensionssystemets hållbarhet, tillräcklighet och verksamhetsmiljö (ekonomi, befolkningsstruktur och levnadsstandard). I jämförelsen används 40 parametrar som poängsätts på skalan 1-7. Ju högre poäng, desto större reformbehov.

Bäst klarade sig Danmark, Nederländerna och Sverige. Enligt Allianz har dessa länder gått över till fonderade system i tid. Finland placerade sig rätt bra, på plats 22. Sämst gick det för Sri Lanka.

Enligt rapporten har många länder ett stort eller akut behov av pensionsreformer, särskilt på grund av åldrande befolkning och låg pensionsålder.

Källa: Allianz Global Pension Report 2025

EU påskyndar pensionsreformerna

Europeiska kommissionen har för avsikt att påskynda reformen av IORP II-direktivet och PEPP-förordningen.

Hörandet inleddes i maj och det är meningen att lagförslagen ska lämnas in i november 2025. Målet är att öka pensionsfondernas investeringar på aktie- och kapitalmarknaderna samt att försöka öka fondernas storlek i EU.

På grund av att den personliga tilläggspensionen, PEPP, inte tagits i bruk som förväntat överväger man en ändring av kostnadstaket, arbetsgivarnas deltagande eller slopande av hela produkten.

Kommissionen siktar på en effektivare reglering och på att stärka tilläggspensionsskyddet som en del av sin spar- och investeringsunionsstrategi, som syftar till att fördjupa och förenhetliga de europeiska kapitalmarknaderna.

Källa: Investment & Pensions Europe 14.4.2025

Norska oljefonden har bästa avkastningen

Pensionsskyddscentralen (PSC) gör årligen en jämförelse av placeringsavkastning i vilken framgången för 24 pensionsplacerare i nio olika länder granskas.

Under en medellång 15-årsperiod (2010–2024) har realavkastningen varit i genomsnitt 5,0 procent.

Det har hunnit inträffa många kriser under 15 år. Dem har världens största buffertfond, norska SPU, klarat bäst med en realavkastning på 8,3 procent.

På 2010-talet påverkades avkastningen bl.a. av euro- och skuldkriserna samt det dåvarande handelskriget mellan Kina och USA. Under de senaste åren har däremot Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den därpå följande inflationen och energikrisen gjort att avkastningarna fluktuerat. Svackorna har dock varit kortvariga.

Aktörerna i jämförelsen har indelats i buffertfonder samt arbetspensionsbolag och arbetspensionskassor på basis av den reglering som gäller dem. Buffertfonderna har under en period på 15 år i genomsnitt genererat en 5,7 procents realavkastning. De arbetspensionsbolag och arbetspensionskassor som omfattas av solvensregleringen hade en realavkastning på cirka 4,2 procent på 15 år.

Av aktörerna i Finland har den högsta realavkastningen, 4,8 procent, under denna period fåtts av Sjömanspensionskassan. Även Kyrkans pensionsfonds och Kevas avkastning på 4,4 procent nådde upp till medelnivån i jämförelsen.

Alla inkluderade finländska pensionsaktörers långsiktiga intäkter överskrider antagandet om realavkastning på 2,5–3,5 procent som finns i PSC:s långsiktiga hållbarhetskalkyler.

Arbetspensionsanstalterna realavkastning åren 2010–2024, %