Avkastningen ca 15 miljarder mindre
Placeringsavkastningen minskade med 14,8 miljarder euro i fjol. Arbetspensionsförsäkrarnas solvens tryggar pensionernas finansiering även då investeringsmarknaderna fluktuerar kraftigt. Arbetspensionsinvesterarnas placeringstillgångar var ca 239 miljarder euro i slutet av fjolåret.
Få hade kunnat förutse de svängningar på investeringsmarknaderna som det gångna året bjöd på. Då den nästan två år långa covid 19-pandemin började mattas av förväntades världsekonomin att småningom stabiliseras efter frikostig stödpolitik, uppdämd efterfrågan och rejält växande inflation.
Då Ryssland redan innan sin invasion av Ukraina avsiktligen ströp sin gasexport, ledde detta till att priset på gas och följaktligen också elpriset i Europa steg kraftigt. Då Ryssland indirekt anföll också Europa med gasen som vapen, syntes detta på placeringsmarknaden i form av sjunkande börskurser.
Inflationen, som vuxit kraftigt i kölvattnet av pandemin, tvingade som förväntat centralbankerna till åtstramningsåtgärder. Europeiska centralbanken höjde sin styrränta fyra gånger under förra året, USA:s centralbank Fed hela sju gånger.
Den snabba räntehöjningen kylde ner aktiemarknaden, eftersom värdet på en aktieinvestering i praktiken består av det nuvarande värdet på dess framtida fria kassaflöden. Det nuvarande värdet påverkas på ett grundläggande sätt av den rådande räntenivån: när räntan stiger sjunker kassaflödets nuvärde.
De stigande räntorna och de i och med Ukrainakriget stigande råvarupriserna var en giftig kombination för aktieinvesteringar, och efter första halvan av 2022 hade nyckelaktieindexen sjunkit med i genomsnitt några tiotal procent. Under hösten fortsatte indexen att sjunka. Först i slutet av året efter att Kina hävt sina långvariga covid 19-pandemirestriktioner kunde en svag marknadshöjning skönjas.
Aktieinvesteringarnas andel av pensionsportföljerna krympte under årets lopp med ca 15 miljarder euro, p.g.a. sjunkande marknadsvärden.
Den kraftiga höjningen av räntenivån slog också hårt mot de ränteplaceringar som ofta används för att diversifiera pensionsportföljer. Företagsobligationernas och de offentliga obligationernas sammanlagda värde krympte under året med ca 6 miljarder, av vilka 5 miljarder berodde på sjunkande marknadsvärde och resten på nettoförsäljning.
I och med den ökande prisfluktuationen gick endast alternativa investeringar och andra olistade investeringar, så som fastighets- och kapitalinvesteringar, nominellt på vinst. Värdet på olistade investeringsinstrument fastställs mer sällan än på börslistade företag, vilket betyder att fastighets- och kapitalinvesteringarna behöll sitt värde också på den sjunkande marknaden.
Det sammanlagda värdet på alla placeringsinstrument som används för finansieringen av pensionerna sjönk under förra året med nästan 19 miljarder, till ca 239 miljarder euro.
Av placeringstillgångarna, dvs. det finländska arbetspensionssystemets fonderade pensionstillgångar, var i slutet av förra året lite över hälften (53 procent) placerade i aktieplaceringar, det vill säga i börsaktier, olistade aktier och kapitalinvesteringar. Ränte- och valutamarknadsinvesteringar stod för 28 procent, fastighetsinvesteringar för 10 procent och andra investeringar (så som t.ex. hedgefonder) för 9 procent.
Förändringarna i fördelningen av placeringarna var under förra året små: aktieplaceringarnas andel sjönk med en procentenhet och ränteplaceringarnas andel steg med en och en halv procentenhet.
Därutöver steg fastighetsinvesteringarnas andel med en dryg procentenhet och alternativa investeringar med en knapp procentenhet. Den proportionella andelen av aktie- och ränteinvesteringar påverkades av deras negativa utveckling.
I slutet av förra året placerades en knapp fjärdedel, 23 procent, av de finländska pensionsinvesteringarna inom hemlandet. En knapp femtedel, det vill säga 17 procent placerades inom euroområdet. Den största andelen av pensionssystemets investeringar, sammanlagt 60 procent, är placerade i den globala marknaden, det vill säga bland annat i Nordamerika, Asien eller till en mindre andel i framväxande ekonomier som Brasilien, Indien eller Kina.
Då placeringstillgångarna under de senaste årtiondena vuxit har andelen investeringar på den globala marknaden ökat, och andelen inhemska investeringar har minskat i motsvarande takt.
En möjlig nedgång i den finska marknaden inverkar omedelbart på lönesumman och genom den på pensionssystemets premieinkomst. Ju större andel av pensionsplaceringarna som finns inom hemlandet desto mer kan man tänka att alla ägg ligger i samma korg.
Avkastningen från år 2022 var nominellt -5,9 procent, justerat för inflation närmare -13,8 procent. Återigen skäl att minnas att avkastningen under ett år har en begränsad effekt på pensionssystemets stabilitet.
Sedan år 1997 har den nominella avkastningen uppgått till i genomsnitt 5,6 procent per år, justerat för inflation i genomsnitt 3,7 procent. Med kortare granskningsintervaller har motsvarande avkastning under förra årets period nominellt varit 4,6 och reellt 1,6 procent, under en tioårsperiod nominellt 5,7 och reellt 3,8 procent.
Det viktiga för pensionssystemets hållbarhet är de fonderade placeringstillgångarnas långsiktiga realavkastning. Enligt lagen måste såväl avkastning som trygghet beaktas vid investeringen av pensionstillgångar.
I diskussionen om pensionsinvesteringar bör vi grundligen undersöka frågan huruvida en bättre avkastning i framtiden skulle produceras genom en justering av risknivån. På det sättet skulle placeringarnas säkerhet bättre gå att trygga även under ett längre tidsintervall, då vår åldrande befolkning tvingas bära upp pensionsfinansieringen på allt smalare axlar.
Att höja risknivån skulle å sin sida öka placeringstillgångarnas marknadsbaserade fluktuation under kortare tidsintervaller, vilket skulle kräva en öppen diskussion om den ökade aktieriskens effekter i olika situationer på marknaden. För arbetspensionerna skulle även en liten ökning av den långsiktiga avkastningen innebära en mer stabil finansieringsgrund.