Unga människor vill arbeta

Sysselsättningen av ungdomarna har diskuterats mycket under coronatiden. På Ungdomssektorns takorganisation Allians har man bekymrat följt med hur arbetslösheten bland ungdomarna vände brant uppåt efter de senaste årens positiva utveckling.

– Ekonomiska kriser slår först ner på de unga. De har en svagare ställning på arbetsmarknaden än andra för att de saknar arbetserfarenhet. Coronapandemin har dessutom mest påverkat servicebranscherna, som sysselsätter många ungdomar, säger påverkansexpert Eero Löytömäki.

Chefekonom Penna Urrila på Finlands Näringsliv EK hoppas att pandemins inverkan på ungdomarnas sysselsättning blir kortvarig, när ekonomin börjar gå uppåt. Historien visar att utdragna recessioner kan ha långvariga följder.

– Till exempel de som blev färdiga med sin utbildning under recessionen i början av 1990-talet hade svårt att hitta jobb efter studierna. Det kan ha försvagat karriärs- och inkomstutvecklingen också senare..

Sommarjobb och praktik

FFC:s expert på utbildnings- och arbetskraftspolitik Kirsi Rasinaho hoppas att mängden sommarjobb som erbjuds ungdomar i sommar växer rejält sedan förra sommarens krasch.

– Det är nödvändigt att få arbetserfarenhet, annars är det svårt att få en fot in på arbetsmarknaden. Sommarjobben är viktiga, men t.ex. praoperioderna på högstadiet ger också en kontakt med arbetslivet, konstaterar Rasinaho.

Sommarjobben är en språngbräda till arbetslivet för ungdomarna, och de förbättrar ungdomarnas möjligheter att få jobb också på längre sikt än en sommar.

Juha Savolainen, som har en lång erfarenhet som företagare inom kylbranschen, säger att företagen har en moralisk och samhällelig skyldighet att anställa unga på sommarjobb och praktik. Han anser att om företagsledningen bara sätter sig in i frågan, kan man hitta lämpliga och meningsfulla uppgifter också för ungdomar.

– Också en kort anställning är ett viktigt steg för en ung människa. Det hjälper en att få en uppfattning om vad man vill i arbetslivet. Här ska företagen fungera som handledare, vägvisare och språngbrädor, säger Savolainen, som ansvarar för utvecklingen av affärsverksamheten på Kylmä-2000 Oy.

Rasinaho anser att det lönar sig för företagen att aktivt sysselsätta unga också för att de på det sättet kan stärka sin arbetsgivarimage. Inom många branscher kommer konkurrensen om kompetent personal att öka i framtiden.

– De som blir färdiga från olika utbildningsnivåer har dessutom ny kunskap inom sitt område och företagen kan ha nytta av det. Ungdomar för också annars med sig ett nytt slags dynamik på arbetsplatsen. Det är bra att det finns människor i olika åldrar i ett team, säger Rasinaho.

Högre utbildningskrav

Löytömäki på Allians anser att en höjning av utbildningsnivån behövs för att minska ungdomsarbetslösheten på lång sikt.

– Med bara grundskolekunskaper klarar man sig inte i arbetslivet längre. Det finns inga arbetsplatser för dem som saknar utbildning, vilket det kanske fanns förut.

Löytömäki förhåller sig positivt avvaktande till reformen genom vilken läroplikten förlängs till 18 års ålder. Det betyder att läropliktiga efter grundskolan är skyldiga att söka in till utbildning på andra stadiet.

– Förlängningen av läroplikten är ett steg framåt men inte allena saliggörande. Dessutom behövs t.ex. att alla får tillräckliga färdigheter i grundskolan.

Enligt Urrila på EK är den nya läropliktslagen inte det effektivaste sättet att höja utbildningsnivån och främja sysselsättningen av ungdomar. Han håller med Löytömäki om att grunden för kompetenshöjningen och förebyggandet av utslagning läggs i den grundläggande utbildningen.

– Eventuella problem ska åtgärdas så tidigt som möjligt och helst förebyggas. Det kräver tillräckliga resurser i småbarnspedagogiken och grundskolan, så att barnen får stöd.

Urrila är oroad t.ex. för tillgången till psykiska hälsovårdstjänster för barn och unga. Löytömäki hoppas också på mera resurser för det.

– Psykisk ohälsa är det vanligaste hälsoproblemet bland unga. De som särskilt mycket lider av det är utslagna ungdomar som saknar en utbildnings- eller arbetsplats.

Mera stöd och vägledning

Enligt Rasinaho på FFC behöver också studie- och yrkesvägledningen på läroinrättningarna utvecklas för att ungdomarna så snabbt som möjligt ska finna den stig som passar dem bäst.

– Det är t.ex. allmänt att yrkesutbildningen avbryts, när studierna och branschen inte känns rätt.

Rasinaho påpekar att många ungdomar som är i början av sitt självständiga liv behöver omfattande stöd med praktiska saker. Hon anser att t.ex. Navigatorn inom arbetskraftstjänsterna har visat sig fungera bra. Det är en rådgivningstjänst med låg tröskel där personer under 30 år får hjälp med frågor som gäller arbete, utbildning och vardagen i praktiken.

– Dessutom behövs uppsökande ungdomsarbete och verkstadsverksamhet som ger startträning. Sådant arbete hjälper dem som är i den svagaste ställningen att komma i arbete eller utbildning, tillägger Löytömäki.

En annan inställning till arbetslivet

Många unga kommer ut i arbetslivet med en annan inställning än tidigare generationer och planerar kanske inte att arbeta i långa anställningar hos samma arbetsgivare.

Är det svårt att hitta motiverade och engagerade arbetstagare?

– Nej, det är det inte. Enligt min erfarenhet är alla ungdomar som hittat en bransch som passar dem ivriga över möjligheten att arbeta och lära sig mer genom att göra saker i praktiken, säger Juha Savolainen.

Hans företag har vuxit snabbt under de senaste åren och behövt mer arbetskraft, men Savolainen säger att det råder en stor brist på kunniga yrkesmänniskor inom kylbranschen. Unga, potentiella framtida arbetstagare anställs bl.a. till sommarjobb och som praktikanter.

– Man måste förstå att ungdomarna ännu prövar sina vingar i arbetslivet.

De försöker få en uppfattning om på en hurdan arbetsplats de skulle passa in och vad som skulle vara intressantast och trevligast att göra.

Enligt Savolainen är kortare försök såsom arbetspraktik och sommarjobb ett bra och tryggt sätt att bekanta sig med arbetet, både för arbetstagaren och arbetsgivaren.