Placeringstillgångarna ökade till 216 miljarder
I slutet av fjolåret uppgick arbetspensionsförsäkrarnas placeringstillgångar till ca 216 miljarder euro. Pensionssystemets goda solvens hjälper det att ta sig över svagare placeringsår.
Förra året gav arbetspensionssystemet den bästa avkastningen under det gångna decenniet. Det föregående, svagare placeringsåret hade bäddat för att aktiernas värde skulle återhämta sig i början av året.
Till höjda aktiekurser i början av året bidrog i synnerhet att Förenta staternas centralbank meddelade att den skulle föra en tålmodig och marknadsstödjande räntepolitik. Under årets första månader gav aktier på utvecklade marknader en berömlig avkastning, fastän aktiemarknaden under försommaren för en stund gick in för att sky risker.
Efter sommaren blev marknaden uppmärksam på ekonomiska nyckeltal som visade på en långsammare tillväxt. Centralbankernas gynnsamma penningpolitik stödde emellertid marknaden, som hölls relativt stabil trots magrare framtidsutsikter. Räntenivån som sjönk i takt med förväntningarna gav dock en utmärkt avkastning på ränteplaceringarna.
Den allmänna stämningen på marknaden hölls stabil under resten av året, och när USA och Kina nådde ett slags vapenstillestånd i sitt handelskrig lades sista handen vid ett placeringsår som också dittills varigt ypperligt.
De viktigaste internationella aktieindexen avslutade fjolåret med avkastning på klart över tjugo procent samtidigt som också ränteplaceringarna avkastade utmärkt. Således blev den genomsnittliga nominella avkastningen på arbetspensionsplaceringarna i fjol hela 12,5 procent och de fonderade medlen ökade till 216 miljarder euro.
Av arbetspensionssystemets placeringstillgångar hade vid slutet av året 49,4 procent placerats i noterade aktier och andra placeringar av aktietyp, 33,7 procent i ränte- och penningmarknadsinstrument, 8,5 procent i fastigheter och 8,3 procent i alternativa investeringsfonder, dvs. huvudsakligen i hedgefonder.
Den mest betydande bland förändringarna i placeringarnas fördelning under året var att aktieplaceringarna ökade med fem procentenheter. Ökningen förklaras av att aktiekurserna utvecklades väl, vilket ökade aktiernas proportionella andel av placeringarna medan övriga förmögenhetskategoriers andelar i gengäld minskade.
Ca en fjärdedel av placeringstillgångarna (23,4 procent) var i slutet av året placerade i Finland, medan ungefär en femtedel (17,6 procent) hade placerats inom det övriga euroområdet. Största delen av pensionssystemets placeringstillgångar, totalt 59,0 procent, hade placerats på annat håll i världen.
När placeringstillgångarna i absoluta tal växer har den geografiska diversifieringen riktat sig ut till andra håll i världen. Andelen placeringar i hemlandet har minskat i motsvarande grad.
Geografiskt väldiversifierad allokering följer grundprincipen för pensionsplaceringar: pengarna placeras på ett inkomstbringande och betryggande sätt.
Placeringsavkastningen år 2019 var nominellt 12,5 procent och reellt, korrigerad med den årliga inflationen, 11,5 procent.
Ändå bör man komma ihåg att avkastningen under ett år har en rätt begränsad inverkan på pensionssystemets hållbarhet. På längre sikt, 23 år, har den nominella avkastningen i snitt varit 5,9 procent om året och den reella jämnt 4,2 procent om året.
I ett kortare tidsperspektiv har motsvarande avkastning under den senaste femårsperioden varit nominellt 5,6 och reellt 4,9 procent och under den senaste tioårsperioden nominellt 6,1 och reellt 4,7 procent.
Jämförelsen åskådliggör väl vilken inverkan valet av granskningsperiod har på medelavkastningssiffrorna. Under tioårsperioden infaller ingen finanskris, vilket gör att genomsnittsavkastningen under åren 2010–2019 blir bättre än under övriga granskningsperioder. Det viktigaste för pensionssystemets hållbarhet är dock den långsiktiga realavkastningen.
I Pensionsskyddscentralens långsiktiga kalkyler utgår man från en förväntad avkastning på två och en halv procent fram till år 2028. Efter det är den förväntade realavkastningen tre och en halv procent per år.
Hittills har våra pensionsförsäkrares genomsnittliga avkastning klart överstigit förväntningarna i kalkylerna. God genomsnittlig avkastning på längre sikt skapar en buffert tack vare vilken vårt pensionssystem också klarar av svaga placeringsår.
Årlig avkastning av pensionsplaceringarna 1997–2019 i procent av bundet kapital
Källa: Tela)
Pensionstillgångar eller placeringstillgångar?
När man talar om pensionssystemets tillgångar hänvisar man ibland till pensionstillgångarna och arbetspensionssystemets placeringstillgångar. Skillnaden beror på att pensionstillgångarna inkluderar övriga fordringar och skulder och materiella nyttigheter som ingår i balansräkningen. Dessa poster medräknas inte i placeringstillgångarna.
Ordlista
Delvis fonderande system Pensionssystem där pensionerna finansieras med både arbetspensionsavgifter och tidigare insamlade fonder.
Solvens Talar om hur stora pensionsanstaltens pensionstillgångar är i proportion till ansvarsskulden. Ansvarsskulden är en uppskattning av bolagens framtida pensionsutgifter till den del de har fonderats.
Realavkastning Den årliga procentuella avkastningen på arbetspensionsfonderna som överstiger konsumentprisernas utveckling.