Norden toppar i arbetslivslängd
I Norden arbetar människor nästan tio år längre än i Sydeuropa. I snitt har arbetslivslängden i Europa ökat med drygt fem år på två årtionden.
Arbetslivslängden har ökat i jämn takt de senaste åren, bortsett från en svacka under ett pandemiår.
År 2024 är den förväntade arbetslivslängden för 15-åringar inom EU-området 37,2 år i genomsnitt, enligt statistik från Eurostat. Så sent som år 2000 var motsvarande siffra 32 år, dvs. arbetslivslängden har ökat med fem år i snitt.
Längst arbetsliv i Nordeuropa
Det är stora skillnader mellan länderna. I Island, som toppar listan, är den förväntade arbetslivslängden mer än 46 år. Bland de fem bästa är också Nederländerna, Sverige, Schweiz och Danmark. Nära kommer också Estland, Irland och Tyskland, där arbetslivslängden är över 40 år.
I Syd- och Östeuropa är den kring tio år kortare. Kortast är arbetslivet i Rumänien och Italien, där den förväntade arbetslivslängden är under 33 år. Också i Kroatien, Grekland och Bulgarien är siffran under 35 år.
Den höga arbetslivslängden i Norden hänger ihop med att sysselsättningen är hög också i högre åldersgrupper. Det finns också färre möjligheter till förtidspension än i Öst- och Sydeuropa.
Pensionsålder och arbetslivslängd
När pensionsåldern höjs förlängs i allmänhet också tiden i arbetslivet, men inte fullt upp: arbetsoförmåga, arbetslöshet och möjligheter till förtidspension dämpar effekten. Dessutom arbetar de äldsta i arbetskraften ofta på deltid. I synnerhet på 1980–1990-talet var förtidspensioner vanliga, vilket förkortade arbetslivslängden. Men de senaste pensionsreformerna och höjningarna av pensionsåldrarna har snabbt gjort att folk går senare i pension och höjt sysselsättningen bland dem som är nära pensionsåldern.
Höjning av pensionsåldern är inte i sig avgörande för arbetslivslängden. Före millennieskiftet var åldersgränsen för ålderspension redan 65 år i de flesta EU-länder, men tiden i arbetslivet blev ändå kortare än idag. Stödet för arbetsförmågan, sysselsättningspolitiken och utveckling av arbetsförhållandena är centrala stödåtgärder för att få människor att verkligen orka arbeta längre.
Skillnader mellan mäns och kvinnors arbetslivslängd
Skillnaderna mellan mäns och kvinnors arbetslivslängd är fortfarande avsevärda inom EU, fast de tydligt har krympt på 2000-talet. År 2000 var skillnaden 7,1 år.
År 2024 var den drygt fyra år: den genomsnittliga förväntade arbetslivslängden för män var 39,2 år och för kvinnor 35 år.
I Finland är skillnaden mellan män och kvinnor minst i hela EU – bara 0,6 år. I Estland, Lettland och Litauen är den förväntade arbetslivslängden för kvinnor lite längre än för män, vilket är sällsynt. I Sydeuropa, i synnerhet i Italien, Malta och Grekland, är skillnaderna fortfarande stora och männens arbetsliv flera år längre än kvinnornas.
I en del länder inom det forna östblocket finns det också fortfarande olika pensionsåldrar för kvinnor och män, vilket bidrar till att förkorta kvinnors arbetsliv. I Polen är männens pensionsålder 65 år, men kvinnornas endast 60 år. Även i Rumänien och Kroatien har kvinnor fortfarande en lägre pensionsålder än män. Detsamma gäller Österrike.
I Tjeckien och Slovakien sänks kvinnors pensionsålder på grund av antalet barn med fem år som mest. Ett likadant system som bygger på antalet barn finns också i Estland, där arbetslivslängden dock hör till Europas längsta.
I Finland arbetar kvinnor och män nästan lika länge
I Finland var den förväntade arbetslivslängden 39,8 år enligt Eurostat år 2024. Det är klart mer än EU-medeltalet, men lite mindre än i det övriga Norden. I Finland har trenden gått uppåt, men i en långsammare takt än EU-medeltalet. Sedan år 2000 har finländarnas arbetslivslängd ökat med 3,4 år.
Finland utmärker sig särskilt med att skillnaden mellan könen är så liten, vilket förklaras av kvinnornas höga arbetskraftsandel, där sysselsättningsgraden har en stor betydelse. Internationellt sätt är det unikt att sysselsättningsgraden i åldern 55–64 år är rentav högre bland kvinnor än bland män. Finland ligger fortfarande efter toppländerna i synnerhet i fråga om män som fyllt 60.
Arbetslivslängden är en central pensionspolitisk mätare i Finland. Pensionsreformerna åren 2005 och 2017 har uttryckligen haft som mål att öka arbetslivslängden.
I Finland följer man en mätare som grundar sig på arbetspensionsregistret och endast beaktar arbetspensionsförsäkrat arbete före pensioneringen. Enligt denna mätare har finländarnas genomsnittliga arbetslivslängd under de senaste åren varit ca 32–33 år.
Siffran är lägre än Eurostats indikator för att beräkningssättet utesluter t.ex. arbete vid sidan av pension och beaktar dem som blivit invalidpensionerade som unga, vilket sänker medeltalet.
Om sättet att mäta
Sedan år 2024 har Eurostat mätt den förväntade arbetslivslängden (Duration of Working Life). Den räknas genom att kombinera arbetskraftsdeltagandet och den förväntade livstiden för olika åldersgrupper i befolkningen.
Indikatorn som skapas på detta sätt beskriver hur många år en 15-åring i genomsnitt kan förvänta sig att höra till arbetskraften under sitt liv, antingen i arbete eller arbetslös. Eurostat har avstått från att mäta åldern för utträde ur arbetskraften på grund av problem med tillförlitligheten.
Läs mer etk.fi > Arbete och pension utomlands > Pensionssystem i andra länder>