Invandringsrealisten

Välkommen till grundskolan i Olars i Esbo. Här talas det sammanlagt 55 olika modersmål.

Det är mycket, men inte exceptionellt. Esbo, Vanda och Helsingfors blir allt internationellare i snabb takt.

Enligt Helsingfors stadskanslis prognos kommer andelen personer med främmande språk som modersmål i Nyland (17 procent) att nästan fördubblas före år 2040. I Esbo kommer andelen att öka till 36 procent, i Helsingfors till 27 procent och i Vanda rentav 43 procent.

Termen ”person med främmande språk som modersmål”, som används i prognosen, är inte den bästa tänkbara. Den används av statistiska skäl och omfattar också personer som är födda i Finland men har invandrarbakgrund.

– De är finländare precis som alla andra, säger specialforskare Pasi Saukkonen vid Helsingfors stadskansli.

Han är känd för sina sansade inlägg i den polariserade invandringsdebatten.

Saukkonen säger att prognosen som uppdaterats regelbundet hittills har hållit streck. Det finns emellertid två stora frågetecken.

– Det första är Ryssland. Kommer det plötsligt att dyka upp en miljon människor därifrån eller kommer gränsen att vara stängd under de närmaste 15 åren? Båda ytterligheterna är möjliga.

– Det andra frågetecknet gäller den arbetsrelaterade invandringen. Om Sipiläs, Rinnes och Marins regeringars linje hade fortsatt skulle det ha varit klart att inflyttningen fortsättningsvis hade varit kraftig.

Mindre arbetsrelaterad invandring

Nettoinvandringen till Finland ökade kraftigt under de två föregående åren. År 2022 gjordes ett nytt rekord, 34 000 personer. Enligt arbets- och näringsministeriet började 20 000 av de nyanlända arbeta direkt.

Enligt Pensionsskyddscentralen skulle en sådan utveckling, om den var långvarig, avhjälpa hela hållbarhetsproblemet inom pensionerna.

Nettoinvandringen i år är fortfarande en gåta, eftersom vi inte exakt känner till antalet och strukturen bland dem som kommit och dem som lämnat.

Antalet första ansökningar om uppehållstillstånd som Migrationsverket tagit emot är på samma nivå som i fjol. Däremot har det kommit in färre ansökningar om uppehållstillstånd som grundar sig på en arbetsplats.

– Fjolårets siffror är fina. Men det som man glömt bort i diskussionen är att en stor del av den arbetsrelaterade invandringen kom från två länder som är i krig med varandra, påpekar Pasi Saukkonen.

Nu har antalet ansökningar från Ryssland och Ukraina minskat, av förståeliga skäl. Däremot ökar antalet personer som kommer från Filippinerna och ofta arbetar inom vården.

Saukkonen säger att Finlands internationella rekrytering inte står på någon stadig grund. Åtminstone inte om vi ser på våra internationella konkurrenter, såsom Norge och Danmark.

Båda har satsat på arbetsrelaterad invandring under nästan hela 2000-talet. Invandringens större volym och längre historia har skapat kedjeinvandring, som är den främsta motorn för rörlighet.

– Människor flyttar till ställen där de har landsmän från förut. När vi i Finland efter 20 års velande hade börjat få någonting gjort, fick vi den regeringen vi har nu.

Enligt Saukkonen innehåller Orpos regeringsprogram några meningar om arbetsrelaterad invandring, men de resurser som behövs för att locka kunnigt folk hänger i luften.

Striktare kriterier är ett kapitel för sig: kriterierna för att få komma in och stanna i landet stramas åt, liksom kriterierna för permanent uppehållstillstånd. Det blir också svårare att få medborgarskap.

Samtidigt är det stor brist på kompetent arbetskraft. Är det inte motstridigt?

– Ja, givetvis. Bilden och budskapet är deprimerande.

Kedjeinvandringen koncentreras

Vi går tillbaka till grundskolan i Olars och prognosen för huvudstadsregionen.

Saukkonen tror inte att regeringens politik ändrar den stora bilden: huvudstadsregionen blir mer internationell, eftersom kedjeinvandring också sker inom Finland.

De som kommer vill bo där det finns jobb, framtid och eget kulturellt nätverk.

Hälften av alla med utländsk bakgrund i Finland bor redan inom huvudstadsregionen. Finns det några som vill bo annanstans, när också folk från hembygden flyttar till ”Hesa”?

– Invandringen kommer knappast att lösa befolkningsproblemet i Finland, men den kan vara en del av lösningen.

Det väsentliga är integrationen.

Satsa på barnen

Saukkonen säger att integration är ett komplicerat begrepp, men kan förstås som att det innebär att man finner sin egen plats i samhället.

Det är speciellt viktigt för barn till dem som flyttat till Finland och för den andra invandrargenerationen.

– Det är det som kan gå riktigt bra. Eller riktigt fel.

Har politikerna förstått hur stor den frågan är?

– Nej, säger Saukkonen.

Viktigt integrationsarbete görs som bäst på dagisar och skolor i huvudstadsregionen. Förändringen koncentrerar sig till vissa bostadsområden, där andelen personer med utländsk bakgrund ökar speciellt mycket.

Det har man insett t.ex. i Esbo, som har satt som ett av sina huvudmål att vara bäst i Finland på integration. Staden har ett eget integrationsprogram och många satsningar på både barn och vuxna.

Utöver förberedande undervisning erbjuds barnen t.ex. gratis hobbyer och frivillig undervisning i det egna modersmålet på 40 olika språk.

I huvudstadsregionens kommuner finns det en vilja att satsa på att främja integrationen i kommunerna i huvudstadsregionen, berättar Saukkonen. Han vet ändå inte hur långt det räcker.

– Kommunen kan inte ensam lösa allt. Regeringens åtgärder medför mycket negativt för regionen.

Saukkonens teser

Saukkonen indelar sin kritik i tre delar: den första är den symboliska frosten.

– Vi har en regering som i första hand ser invandrarna och deras barn i ett negativt ljus. Man ska inte underskatta hur stor betydelse det har för att bli hemmastadd i Finland.

Den andra har att göra med integrationsresurserna. Integrationen görs mer förpliktigande, vilket är en alldeles bra sak, anser forskaren. Men förpliktelserna ska vara ömsesidiga: samhället har i sin tur ett ansvar att erbjuda ordentliga möjligheter att lära sig språket.

– Vi känner inte till någon sådan satsning. Resurserna för att främja integrationen borde ökas, inte skäras ner.

Det tredje som Saukkonen nämner har att göra med regeringens nedskärningar av den sociala tryggheten. Fast de som har utländsk bakgrund är en mycket heterogen grupp, är många invandrare och deras familjer i en utsatt ställning inom huvudstadsregionen. Nedskärningar i deras sociala trygghet medför mera fattigdom i samhället.

– Vi vet mycket väl vad det kan åstadkomma att barn växer upp i fattiga familjer.

Här kommer vi smidigt in på temat ”Sveriges väg”. Det populistiska panikpratet kring det irriterar Saukkonen. Han anser att det är osannolikt att det som sker i Sverige skulle ske i samma utsträckning i Finland.

– Strukturer som skapar marginalisering uppkommer också hos oss, det är helt säkert. Vi kan ännu göra mycket för att förebygga det, om bara viljan finns.

Källor:

Prognos om befolkning med främmande språk i Nyland: Uudenmaan maakunnan vieraskielisen väestön ennuste vuosille 2022–2040. Helsingin kaupunginkanslia. Tilastoja 5:2023.

Undersökning om personer med utländsk bakgrund i huvudstadsregionen: Ulkomaalaistaustaiset pääkaupunkiseudulla: asuminen, työllisyys ja tulot vuonna 2020. Helsingin kaupunginkanslia. Tutkimuksia 93:2022.