De som gillar sitt jobb fortsätter längre

I slutet av förra året gjorde Pensionsskyddscentralen en omfattande enkät bland dem som gått i ålderspension från arbete åren 2019–2021. Frågorna gällde deras åsikter om det arbete och de arbetsförhållanden de haft före pensionen och sambandet mellan faktorer kring arbete, hälsa och sociala relationer och övergången i ålderspension.

Nästan alla (95 procent) av dem som avgått med ålderspension under de senaste åren uppgav att de hade tyckt om sitt arbete och upplevt det som betydelsefullt. Nästan lika många (87 procent) uppgav att arbetet hade varit ett mycket viktigt livsområde för dem.

Lite mer än hälften av svararna ansåg dock att arbetet hade varit för jäktigt, och nästan lika många ansåg att det hade skett för mycket omställningar i arbetsbilden eller organisationen. Ungefär en tredjedel upplevde också att kompetenskraven hade ökat för mycket och att arbetet hade varit psykiskt för tungt.

Det fanns en klar skillnad mellan dem som gått i pension genast vid eller nära den lägsta pensionsåldern och dem som arbetat längre. Senare pensionering verkar ha ett samband med en positivare uppfattning om arbetet och mindre upplevelser av jäkt, förändringar och tyngd.

En klar majoritet av de nypensionerade ansåg att de hade haft goda möjligheter att påverka sitt arbete, och mer än hälften upplevde att de hade haft flexibla arbetstider och att äldre medarbetares kompetens hade värdesatts på deras arbetsplats. Lite mer än häften ansåg att man på deras arbetsplats hade gett medarbetarna stöd för att arbeta fram till ålderspensionen. De här egenskaperna kommenterades också oftare positivt av dem som gått senare i pension än de som gjort det genast vid den lägsta pensionsåldern.

I enkäten kartlades också hur viktiga de sociala relationerna på arbetsplatsen ansågs vara och hur de påverkade pensionsövergången. Var fjärde svarare upplevde att de sociala relationerna i jobbet hade varit mycket viktiga för dem, och varannan ansåg att de hade varit ganska viktiga.

Största delen (83 procent) uppgav dock att de sociala relationerna på arbetsplatsen inte hade påverkat deras pensionering. De som gått i pension som äldre uppgav dock oftare än genomsnittet att de sociala relationerna på arbetsplatsen hade varit mycket viktiga. Var femte som gått i pension efter fyllda 66 uppskattade också att de hade senarelagt pensioneringen på grund av dem.

Fritiden och en önskan att tillbringa tid tillsammans med nära och kära spelade en viktig roll för beslutet att gå i pension, utöver arbetet, arbetsförhållandena och de sociala relationerna på arbetsplatsen.

Flest omnämnanden som saker som bidrog till att man valde att gå i pension fick ökande fritid och fritidsintressen (64 procent) och viljan att gå i pension medan man själv eller partnern fortfarande var vid god hälsa (54 procent). Dessa faktorer hade störst betydelse för dem som gått i pension vid den lägsta pensionsåldern och minst för dem som gått i pension först senare.

Orken och hälsan betonades mer sällan som sådant som påverkat pensioneringstidpunkten. Endast var femte av dem som svarat upplevde att sämre ork hade bidragit mycket eller ganska mycket till att de gått i pension, och försvagad hälsa nämndes av ca 15 procent av svararna. Däremot uppgav ca 60 procent att sämre ork eller försvagad hälsa inte alls hade påverkat saken eller hade påverkat endast lite. Också i fråga om den här faktorn uppgav de som gått senare i pension mera sällan att den haft stor betydelse.

Enkätresultaten pekar på att ett betydelsefullt arbete som man gillar och en mindre upplevelse av jäkt och förändringar har ett samband med att man arbetar längre. Den positiva betydelsen av sociala relationer på arbetsplatsen accentueras också bland dem som gått i pension senare.

Bland dem som pensionerat sig tidigare betonas däremot faktorer kring fritiden och tiden tillsammans med närstående samt sämre ork och svagare hälsa som faktorer som bidragit till valet att gå i pension.

Källa:

Enkätundersökningen Från arbete till pension Vanhuuseläkkeelle siirtymisen taustatekijät, Eläketurvakeskuksen tutkimuksia 03/2023. Forskare: Sanna Tenhunen, Noora Järnefelt, Satu Nivalainen, Anu Polvinen & Aart-Jan Riekhoff.

Enkäten skickades till 5 000 slumpmässigt valda finländare som hade gått i ålderspension från arbete åren 2019–2021. Fler än två av tre svarade på enkäten. Antalet svar var 3 378.

Enkätmaterialet erbjuder ett representativt sampel av personer som gått i ålderspension från arbete. Den här gången omfattade enkäten inte personer som gått i ålderspension efter att ha arbetat heltid som företagare eller att ha fått annan pension.