Jämlikheten är lagens ryggrad
En klar och begriplig arbetspensionslagstiftning förbättrar människornas rättsskydd och tryggar en enhetlig tillämpning, säger direktör Jaana Rissanen på social- och hälsovårdsministeriet. Pensionsskyddscentralen (PSC) deltar som sakkunnigorganisation i arbetsgrupperna som förbereder lagförslag och gör utredningar för att stöda lagberedningen.
En klar lagstiftning sparar indirekt pengar i samhället. Enligt Jaana Rissanen är klarhet och begriplighet det viktigaste målet för lagstiftningsarbetet. Att lagen är entydig blir särskilt viktigt i ett decentraliserat system med många olika aktörer.
– Det förbättrar individens rättssäkerhet, jämlikheten inför lagen. Då lagen är entydig behöver beslut inte heller så ofta överklagas via besvärsinstanser. Dessutom sparar det resurser vid verkställandet, berättar Rissanen.
Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för lagstiftningshelhetens beredning. Den egentliga beredningen av en regeringsproposition görs av en arbetsgrupp, där systemets beslutsfattare, det vill säga arbetsmarknadens centralorganisationer, medverkar.
Tjänstemännen tar fram preliminära utkast till lagparagrafer, som sedan slipas i samråd med de centrala arbetsmarknadsorganisationerna och ofta också i samråd med Pensionsskyddscentralens juridiska sakkunniga.
Arbetet är utmanande: flera olika parter har intressen i hur formuleringarna skrivs. Samtidigt måste arbetspensionslagstiftningens helhetsutformning, historia och detaljer hållas i åtanke.
Speciellt här kommer Pensionsskyddscentralens fördjupade tekniska kompetens till nytta. För att lagen ska fås att fungera som tänkt, krävs att den beaktas ur medborgarens, de verkställandes, sysselsättningens och resten av det sociala trygghetssystemets alla olika perspektiv.
– Ju svårare helheten är, desto viktigare blir den sakkunskap som Pensionsskyddscentralen bidrar med. Kraven på konsekvensbedömning har skärpts under de senaste åren. Bedömningen måste vara allt mångsidigare och mer heltäckande i sina perspektiv.
Bland den förra regeringsperiodens centrala motioner lyfter Rissanen fram reformen av FöPL- och familjepensionerna. Om den förstnämnda fördes en hård kamp, som fick känslorna att hetta till på fältet. I det senare fallet handlade det om att uppdatera 30 år gammal lagstiftning till aktuella förhållanden.
På bordet ligger just nu till exempel ett förtydligande av lagen om behörighet för arbetspensionsbolagens ledning.
Lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag är mindre strikt på den här punkten än lagstiftningen om andra försäkringsbolag.
– Detta har varit i planerna länge. Målet är att föra bestämmelserna närmare kraven på försäkringsbolagen. Det ska också bli intressant att se vilka nya frågor som tas upp under regeringsförhandlingarna.
Rissanen tar upp 2017 års pensionsreform som ett exempel på hur samarbetet mellan Pensionsskyddscentralen och social- och hälsovårdsministeriet påverkar vanliga finländares liv.
Den höjda pensionsåldern har förlängt arbetslivet och ökat markant på sysselsättningsgraden hos den åldrande delen av befolkningen. Tilläggsarbetet har dragit in skatteinkomster som bidragit till välfärden och förbättrat pensionsskyddets hållbarhet.
– Pensioneringsåldern har stigit mer än vad som uppskattades då lagen stiftades. Det var fint att det lyckades.
För en välfungerande lagstiftning
Enligt Pensionsskyddscentralens direktör för juridiska ärenden Karoliina Kiuru är konsekvensbedömningen en allt viktigare och viktigare del av lagberedningsarbetet.
Olika effekter på verkställigheten, pensionsförmånerna och de försäkrade måste utredas grundligt. Dessa kan å ena sidan innebära konsekvenser för människors utkomst, eller å andra sidan till exempel kostnadsökande konsekvenser för branschens gemensamma informationssystem.
Då lagen till slut träder i kraft, måste pensionsförsäkrare, jurister och beslutsfattare utbildas och ges anvisningar om hur den tillämpas.
All information, rekommendationer, bestämmelser och juridisk praxis som hänför sig till lagen samlas på webbplatsen Arbetspensionslagstiftningen som upprätthålls av Pensionsskyddsförbundet. Den nya webbtjänsten som snart släpps är snabbare och enklare att använda än tidigare.
– Webbtjänsten är ett heltäckande webbverktyg för att stödja arbetspensionsbranschens sakkunniga i sitt arbete. I fortsättningen kommer den att bli ännu smidigare att använda än nu, berättar Kiuru.
I det internationella lagberednings- och utvecklingsarbetet är Pensionsskyddscentralens uppgift att utreda planerade projekts konsekvenser för Finlands lagstiftning och pensionssystem.
Som aktuella exempel på internationella projekt lyfter Kiuru fram reformen av EU-förordningen om social trygghet, som Sverige försökt främja under sin tid som EU-ordförandeland. I framtiden hägrar också revideringen av gamla överenskommelser om social trygghet med USA, Kanada och Chile.
Som sakkunnig i lagberedningen
Pensionsskyddscentralens mål är att trygga en jämlik och fungerande lagstiftning för var och en. Vi behärskar pensionslagstiftningen i detalj och som helhet. Vi deltar som sakkunniga i lagberedningsprocessen och stödjer lagarnas jämlika tillämpning.
Samarbete och samverkan
Pensionsskyddscentralen verkar för ett välfungerande arbetspensionsskydd. Samarbetet och samverkan med arbetspensionsförsäkrarna, arbetsmarknadsorganisationer och myndigheter är centralt för vår verksamhet.
Att utveckla pensionsskyddet
Arbetsmarknadens centralorganisationers pensionsförhandlingsgrupp ENR följer med arbetspensionssystemets utveckling och bedömer utvecklingsbehoven. ENR kan föreslå att en lagberedning inleds. Som gruppens ordförande fungerar Pensionsskyddscentralens vd Mikko Kautto.
PENSIONSSKYDDSCENTRALEN är ett lagstadgat samarbetsorgan och sakkunnig inom utvecklingen och verkställigheten av arbetspensionsskyddet. Pensionsskyddscentralen producerar gemensamma tjänster för arbetspensionssystemet. Artikelserien om Pensionsskyddscentralens tjänster fortsätter i följande nummer.