Gasnationen siktar på fonder

Azerbajdzjan vid Kaspiska havets kust är ett land som inte är så bekant för finländarna. Det naturgasrika landets huvudstad Baku med sina skyskrapor är som en téblandning: en mix av orient och modernitet.

Lönenivåerna i landet har under det senaste decenniet stigit kraftigt. Det är alltså ett gynnsamt läge för att stärka landets pensionssystem.

– Vårt nuvarande pensionssystem saknar fonderade pensionstillägg, och vi har sökt information från Europa via EU:s Socieux+-program. De hjälper oss med strategiskt arbete och planeringen av verkställigheten, berättar Mirsadig Sadikhzada, som är ledande sakkunnig vid landets socialförsäkringsfond.

Fondering är framtiden

Befolkningen åldras också i Kaukasus och i framtiden ämnar man förbereda sig på detta genom ett fonderat pensionssystem. Ett sådant håller nu på att förberedas jämsides med de existerande lagstadgade pensionerna.

Enligt Sadikzhada skulle fonderingen förstärka pensionernas finansiering, då äldreförsörjningskvoten i framtiden försvagas. Fonderingen breddar också pensionernas finansieringsunderlag, vilket på lång sikt gynnar hela nationalekonomin.

– Det går också bättre att förbereda sig individuellt för sina egna pensionsdagar när tilläggspensionerna gör det lättare att planera sin försörjning.

Sadikzhada ser mycket att lära också av Finland, där pensionssystemet delvis är fonderat.

– Allra först måste vi vinna medborgarnas förtroende och lösa problemet hur vi övertygar dem om att spara i ett frivilligt system.

Ett sätt att nå dit är till exempel motiverande skattelättnader.

– Så länge detta godkänns av ministeriet och möjliggörs av statens budget.

Dessutom måste den som vill reformera pensionssystemet noggrant överväga antalet finansieringsalternativ, systemets administration samt dess övervakning.

Framåt, men försiktigt

I diskussionerna med de europeiska pensionsexperterna har ett seriöst alternativ som framhållits varit automatiskt medlemskap för att trygga universell täckning, så som i Storbritanniens eller Turkiets system. Hagen Hügelschäffer, en tysk specialist från EU:s Socieux+-program som besökt landet, instämmer i Sadikzhadas konstaterande att man inte skapar ett nytt pensionssystem i en handvändning.

Hügelschäffer påminner om behovet av tålamod. Processen kommer knappast att gå helt problemfritt, eftersom den gemene medborgaren i länder från forna Sovjetunionen inte hyser särskilt hög tillit till banker överlag. Landet har gått igenom flera bankkriser genom årtiondena.

– Det är viktigt att komma ihåg att pensionsfonderna till sin natur är väsentligt annorlunda än banker. Vi måste göra detta tydligt för människor, understryker Hügelschäffer.

Enligt den tyske experten kunde ett delmål i början vara att deltagarna ser pensionsfonderna som ett slags spargris, där man kan förvara sina tillgångar en tid innan man lyfter ut dem.

– Med tiden kanske attityden skiftar, och man ser tillägget som en livstida försäkring, funderar han.

Pensionsfonderna är skapade för ett socialt syfte och deras främsta uppgift är att finansiera den åldrande delen av befolkningens utkomst. Den främsta uppgiften för en bank är ofta att generera vinst åt sina ägare.

Hügelschäffer, som satt sig in i landets situation, anser också att arbetsmarknadsparternas diskussionsförhållande inte är lika starkt som i flera europeiska länder. Detta behöver dock inte utgöra ett olösligt problem. Till exempel Schweiz har utvecklat ett mycket starkt arbetsmarknadspensionssystem även om arbetsmarknadsparterna inte varit centrala i dess planering.

Det kan också vara så, att man i Azerbajdzjan vill att pensionsfonderna ska finansiera den lokala ekonomin. Med vissa begränsningar är detta ett smart val.

– Pensionsfondernas främsta uppgift ät ändå att generera vinst till sina medlemmar med en lämplig risknivå, klargör Hügelschäffer.

Lagstiftningen bereds som bäst, och inga färdiga svar finns ännu inom räckhåll. Azerbajdzjans väg mot tilläggspensioner har bara börjat.