Senare i pension – Finland i kapp med övriga Norden
I Finland och Danmark har den faktiska pensionsåldern stigit kraftigt på 2010-talet. Samtidigt har de två länderna förbättrat sin placering i den nordiska jämförelsen så att de är nära Sveriges, som ligger i topp.
I fråga om faktisk pensionsålder har Finland tagit sig upp i elitklassen från sin jumboplacering. Den faktiska pensionsåldern i Finland har höjts rejält under 2010-talet. Först gallrades det bland möjligheterna till förtidspension. Det viktigaste var att arbetslöshetspensionen avskaffades. I slutet av förra årtiondet började den lägsta åldern för ålderspension höjas, vilket innebar att senareläggningen av pensioneringarna tog ny sats.
Detta framgår av en rapport som tagits fram i samarbete mellan jämförelseländerna. I den har man beräknat både den förväntade pensioneringsåldern och åldern för utträde ur arbetslivet i de nordiska länderna och Estland.
Den här artikeln fokuserar endast på pensionsövergången. Den tidsperiod som studeras är åren 2007–2020. Under denna period inträffade det olika lagändringar och ekonomiska kriser i länderna, och det syns också som variationer i den faktiska pensionsåldern.
I Norden har endast Danmark upplevt en liknande förlängning av arbetslivet som Finland.
I Danmark reformerades lagstiftningen om förmåner vid arbetsoförmåga vid ingången av 2010-talet. Samtidigt höjdes den nedre åldersgränsen för ålderspension och förtidspension (efterløn) i snabb takt och de yngre generationernas pensionsålder knöts till livslängdens utveckling. Sjukpensioneringarna minskade och den faktiska pensionsåldern höjdes med nästan tre år under första hälften av 2010-talet. Efter det planade höjningen ut och den faktiska pensionsåldern är på samma nivå som i Finland. I Danmark har det inte heller funnits något arrangemang med partiell pension.
Under den period som studien gäller drabbade den kanske hårdaste ekonomiska smällen Island, där man traditionellt har arbetat längst bland de nordiska länderna. Först gick ekonomin back till följd av finanskrisen år 2008, i likhet med andra länder, och strax efter det uppstod det en intern bankkris i Island. Den lilla samhällsekonomin hamnade i en djup recession, till följd av vilket arbetslöshetsförmånerna måste förbättras samtidigt som möjligheterna att gå i pension underlättades genom undantagslagar. Till följd av dessa arrangemang har den faktiska pensionsåldern svängt kraftigt.
I Estland höjdes den faktiska pensionsåldern i jämn takt till mitten av 2010-talet, varefter den rasade. Orsaken till fallet var en lagändring som gällde sjukpensioner. Alla som hade varit sjukpensionerade började omfattas av utkomstskyddet för arbetslösa, varefter arbetsoförmågan bedömdes på nytt. Det var alltså åtminstone delvis fråga om en teknisk ändring. Efter den har den faktiska pensionsåldern igen börjat närma sig den tidigare uppgången.
Norge har redan från början av 2010-talet haft en pensionsform som motsvarar finsk partiell ålderspension. Medan man i Finland kan börja ta ut högst hälften av sin intjänade pension, kan man i Norge ta ut hela pensionen, till hundra procent, såsom många norrmän gör. På grund av pensionens popularitet föll norrmännens faktiska pensionsålder från toppklass till lägst i Norden. Många som har valt att ta ut pensionen fortsätter också i arbetslivet nästan med samma insats som förr. Om de inte klassificerades som pensionerade, skulle norrmännens faktiska pensionsålder stiga med ett drygt år under tiden efter reformen. Trots det skulle nivån vara klart lägre än före reformen.
I Sverige har den förväntade pensioneringsåldern under hela 2010-talet varit högst i Norden, och under senare år har den stigit ytterligare. Skillnaden till Finland och Norge är ett år. Jämfört med Island, Norge och Estland var skillnaden 3-4 år i slutet av den studerade perioden.
Tiden som pensionär är kortast i Danmark.
I Danmark och Estland blev männens tid som pensionär i snitt kortare än 16 år. I Finland och Sverige hinner män vara pensionerade i drygt 18 år i genomsnitt.
Den längsta tiden som pensionärer hade män i Norge, nästan 20 år. Ändå var det ungefär ett halvt år kortare än bland danska kvinnor, som hade den kortaste pensionärstiden bland kvinnorna i de länder som studerades
Svenska kvinnor lever drygt 21 år som pensionärer, ett år längre än deras danska medsystrar. I de övriga länderna var kvinnornas tid som pensionärer nästan 23 år.
Finland och Estland skiljer sig från de övriga
Med hjälp av skillnaden mellan den förväntade pensioneringsåldern och den förväntade livslängden kan man beräkna hur länge människor i snitt lever som pensionärer. Denna tid är klart kortare för män än för kvinnor. I många länder går män i pension i högre ålder än kvinnor. I Island, Norge och Danmark har den faktiska pensionsåldern bland män varit drygt ett år högre än bland kvinnor.
Skillnaden varierar något från år till år, men i Sverige har det knappt förekommit någon skillnad i mäns och kvinnors faktiska pensionsålder under hela den period som studien gäller.
I Finland och i synnerhet i Estland har däremot kvinnorna hållits kvar i arbetslivet utan att gå i pension längre än männen.
I Finland har den faktiska pensionsåldern bland män varit lägre än bland kvinnor. Skillnaden har visserligen var liten sedan 2010-talet.
Jari Kannisto
Faktisk pensionsålder
Den faktiska pensionsålder som beräknats i rapporten bygger på samma princip som den förväntade pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet i Finland.
För att få jämförbara siffror har antalet nypensionerade beräknats åldersgruppsvis av dem som varit pensionerade vid årest slut. För Finlands del innehåller de också folkpensioner. Dessutom har de förväntade talen beräknats för 30- och 50-åringar, medan Finlands nationella tal har beräknats för 25- och 50-åringar.
Tid som pensionär
Den genomsnittliga tiden som pensionär som beräknats i rapporten är en kalkylmässig storhet, som har beräknats som skillnaden mellan den förväntade pensioneringsåldern för 50-åringar och den förväntade livslängden för 50-åringar.