Hur mycket vet folk om pensioner?

Var och en av oss har en uppfattning om vad som är goda eller bristfälliga kunskaper om pensioner. En detaljerad mätning av kunskaperna om pensionsfrågor avslöjar vad folk i allmänhet vet, vad de är osäkra på och om det råder felaktiga uppfattningar om någonting. I en nyligen publicerad undersökning (Tenhunen m.fl. 2020) studerades både människornas upplevda kunskapsnivå om pensioner och deras detaljkunskaper om pensionsskyddet.

Mer än hälften av finländarna i åldern 20–67 år upplever att de känner till pensionsskyddet ganska dåligt eller dåligt. I synnerhet unga människor upplever oftare än de andra att de har dåliga kunskaper om pensionsfrågor. Motsvarande resultat om kännedomen om pensionsskyddet har det fåtts också tidigare (t.ex. Pensionsbarometern 2020).

Kunskapsnivån om pensionerna studerades med hjälp av fem påståenden om detaljer i pensionssystemet. Påståendena handlade om pensionsåldern, företagarnas arbetsinkomst, användningen av pensionsavgifterna, arbetslösas möjlighet att ta ut partiell ålderspension och pension som tjänas in av att sköta barn hemma och att studera.

En del av påståendena gäller sådant som folk väl känner till. Nästan tre av fyra visste att den lägsta pensionsåldern inte är densamma för alla (Figur 1). Mer än hälften av svararna visste att företagarens arbetsinkomst återspeglas i deras föräldra- och sjukdagpenningar och att största delen av pensionsavgifterna används till att finansiera de nuvarande pensionärernas pensioner.

Det finns också brister i pensionskunskaperna. Arbetslösas möjlighet att ta ut partiell ålderspension och pensionstillväxten för vård av barn och studier som leder till examen var mindre kända. Många var osäkra på vilken betydelse företagares arbetsinkomst har och om arbetslösa har rätt till partiell ålderspension. Mest felaktiga uppfattningar hade svararna om pensionstillväxten för vård av barn och studier.

Sammanlagt kände svararna till rätt fakta om 2,4 påståenden av fem, i genomsnitt. Unga, högre utbildade och företagare fick rätt på flera påståenden än genomsnittet.

Det som sticker ut bland resultaten är hur väl de unga känner till pensionssystemet. Fast unga männ-niskor bedömde att de kände dåligt till pensionsskyddet, kände de till fler detaljer om pensionssystemet än genomsnittet (Figur 2).

Bland dem som var yngre än 35 år bedömde tre av fyra att de kände till pensionssystemet dåligt eller ganska dåligt, medan två av tre i åldersgruppen 35–44 år sade detsamma. Ändå svarade de som hörde till dessa åldersgrupper oftare rätt på påståendena om pensionssystemet än genomsnittet. Också vid en granskning av de enskilda påståendena framgick det att de unga kände till detaljer inom pensionssystemet lika bra eller bättre än äldre personer. Det verkar vara så att unga människor underskattar sina kunskaper om pensionsskyddet.

För att kunna mäta nivån på pensionskunskaperna behöver vi studera både människornas egen uppfattning och deras detaljkunskaper. Fastän de som bedömde att deras kunskaper om pensionsskyddet var bättre kunde svara på fler påståenden om pensionssystemet än genomsnittet, fanns det en del som antingen under- eller överskattade sina kunskaper. Utgående från mätning av detaljkunskaperna är det möjligt att utreda närmare i vilka teman och hos vilka befolkningsgrupper det förekommer brister i pensionskunskaperna och hur det lönar sig att inrikta informationen.

Källhänvisningar:
Pensionsbarometern 2020. Pensionsskyddscentralen.
Tenhunen, S. & Ilmakunnas, I. & Kuivalainen, S. & Mustonen, J. & Liukko, J. & Palomäki, L.-M. (2020). Miten hyvin eläkeasiat ja vuoden 2017 eläkeuudistus tunnetaan? Kyselytutkimus eläketurvaan liittyvistä näkemyksistä. Eläketurvakeskuksen tutkimuksia 04/2020.