Låt oss undvika demografisk determinism

I vår samhälleliga diskussion förekommer en djupt inrotad föreställning om att vår framtid bestäms av utvecklingen av vissa egenskaper hos befolkningen. Denna föreställning kan kallas demografisk determinism.

Upprepade gånger har vi fått höra att vi har en åldrande befolkning. Andelen människor som behöver vård och omsorg på äldre dar ökar. Samtidigt blir vi påminda om att nativiteten minskar.

En av de främsta förespråkarna av demografisk determinism i Finland är Finansministeriet som har publicerat ett flertal rapporter kring temat. Deterministerna anser att staten kommer i framtiden att ha mindre intäkter och större utgifter. Därför föreslår de att vi borde skära ner i offentliga utgifter. Cyniska demografiska determinister har till och med kastat fram tanken om att tumma på rättigheten till vård och omsorg.

Johan Vilhelm Snellman (1806–1881) bidrog bland annat till reformen som lade grunden till ett självständigt penningsystem i Finland för dryga 150 år sedan. I sin ”Läran om staten” skriver Snellman följande: ”Man kan icke gärna tro att världen styrs af så tillfälliga krafter som till exempel populationens tillväxt, vissa mekaniska samt kemiska uppfinningar osv. Tvärtom måste dessa materiella krafters tillvaro alltid hafva sin rot i den andliga utvecklingen”.

Då vi funderar på Snellmans relevans i nutida sammanhang kan vi konstatera åtminstone två saker. För det första finns det ett enormt behov av den typen av helhetsmässig förståelse av samhälle, ekonomi, politik och kultur som Snellman stod för. För det andra kan vi förkasta den naiva formen av demografisk determinism som hittills dominerat vår diskussion.

Befolkningens tillväxt styr inte vår samhällsutveckling. Vi är helt fria att handla enligt de värderingar vi väljer stå som grund för våra handlingar.

Istället för att uppfatta befolkningen som ett medel för statskassan kan vi fästa uppmärksamheten på medborgarsamhället och dess rikedom av initiativ och förmågor, dvs. den andliga utveckling som Snellman talade om. Dessa initiativ kan kanaliseras både till politiken och ekonomin för att bygga en blomstrande framtid där vi har möjlighet att erbjuda vård och omsorg åt alla som behöver.

Demografisk determinism, däremot, fungerar som en hämmande kraft i samhällsutvecklingen.

Johannes Kananen Kolumnisten är universitetslektor i sociologi, docent i socialpolitik samt aktivist i gruppen ”Terve raha” (Sunda pengar)