SAKKUNNIG

Borde de som uppnått pensionsåldern fundera på fritidens pris?

Pensionsåldern är uppnådd, men jobb och arbetsförmåga finns. Ska jag gå i pension nu eller senare? Högre inkomster eller mera fritid? Vad är fritidens pris?

Den som uppnår den lägsta pensionsåldern och är fortfarande arbetsför står inför ett val. Om man jobbar vidare, blir den framtida pensionen större i och med att man tjänar in mera pension. Dessutom höjs uppskjuten pension med uppskovsförhöjningen. Som pensionerad skulle man å andra sidan ha mera fritid och möjlighet att göra sådant som man gillar.

I den här artikeln försöker jag belysa hurdana tilläggsinkomster den avstår från som arbetar fram till sin lägsta pensionsålder men går i pension genast när det är möjligt. Med andra ord svarar jag på frågan vad fritidens pris är för den som går i pension.

För enkelhetens skull visar jag resultat endast om effekterna av att pensionen skjuts upp med ett år. Kalkylerna har gjorts med Pensionsskyddscentralens ELSI-mikrosimuleringsmodell. De publiceras i en rapport i december.

Hur inkomsterna förändras under slutet av livscykeln kan studeras med olika inkomstbegrepp. Vi kan välja att endast intressera oss för hur pensionen förändras eller också ta med löneinkomsterna så att personens bruttoinkomster beaktas. Om vi dessutom beaktar inkomstskatten kan vi också studera nettoinkomsten.

Penningsummor som betalas vid olika tider kan göras jämförbara genom att räkna räntan på dem. Här använder jag två procents realränta, men i rapporten ingår också kalkyler med alternativa räntesatser.

Studien omfattar personer som arbetar stadigvarande till den lägsta pensionsåldern för sin åldersgrupp och inte ännu får någon pension. I kalkylen antar jag att de arbetar med samma löne­nivå under uppskovstiden. Resultaten här gäller endast åldersgrupper vilkas lägsta pensionsålder är ett jämnt årtal, men de kan i tillämpliga delar generaliseras också för andra åldersgrupper.

Figur 1 visar hur mycket det sammanlagda beloppet av arbetspensionerna under resten av livet förändras till följd av att man skjuter upp pensionen och arbetar vidare. På aktuariespråk kallas detta sammanlagda belopp för pensionens kapitalvärde.

Ett års uppskov ökar summan av pensionerna under resten av livet i allmänhet med tre procent. Det är typiskt att det första uppskovsåret ökar pensionens kapitalvärde mest. Effekten av ett uppskovsår minskar litet om uppskovet förlängs.

I kalkylen ökar ett uppskov pensionerna för personer födda år 1954 mindre än för andra åldersgrupper. Förklaringen kan låta ganska slumpmässig: vid den tiden då denna åldersgrupp gick i pension ökade reallönerna långsamt, vilket gör att indexeringsmekanismen för pensionerna försvagar incitamenten att skjuta upp pensionen. Detta diskuterades i medierna i slutet av år 2017, då de som är födda år 1954 stod inför detta val.

Om man endast studerar arbetspensionen får man bara en partiell bild av hur inkomsterna förändras. Om man skjuter upp pensionen och fortsätter arbeta, får man också lön för arbetet. Den progressiva beskattningen tar sin bit av inkomsterna av arbetet och den högre månadspensionen.

Trots det ökar ett extra arbetsår nettoinkomsterna under slutet av livscykeln klart mer än bara arbetspensionen, upp till 10 procent. (figur 2).

Figur 1

Förändringen av arbetspensionsinkomsternas summa under resten av livet vid uppskjuten pension och fortsatt arbete under ett år efter födelseårskull.

(Källa: Pensionsskyddscentralen)

Figur 2

Förändringen av nettoinkomsternas summa under resten av livet vid uppskjuten pension och fortsatt arbete under ett år efter födelseårskull.

(Källa: Pensionsskyddscentralen)

Heikki Tikanmäki

Utvecklingschef

PENSIONSSKYDDSCENTRALEN

Pensionsåldern höjs steg för steg

Man kan gå i ålderspension efter att ha nått den lägsta åldern för ålderspension för sin åldersgrupp:
63 år för personer födda 1956
– 63 år för personer födda 1956
– 65 år för personer födda 1964
– 66 år för personer födda 1973 (prognos)
– 67 år för personer födda 1984 (prognos)

Om man skjuter upp pensionen, beräknas en uppskovsförhöjning på 0,4 % till pensionen för varje månad med vilken pensionen senareläggs.

För arbete efter den lägsta pensionsåldern tillväxer pension enligt den normala intjäningsprocenten 1,5 till den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten.

Kommentar:

De som lever länge har nytta av ett uppskov

Kalkylerna här hjälper till att åskådliggöra hurdana inkomster en person i pensionsåldern i snitt avstår från genom att gå i pension före den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten. Det finns visserligen skillnader mellan individer och grupper. En tumregel är att grupper som lever länge har den största nyttan av att skjuta upp pensionen. Incitamenten att skjuta upp pensionen är i synnerhet bättre för kvinnor än för män.

Kalkylen tar emellertid inte ställning till vilka beslut individen bör ta. Vad som är rätt beslut beror i sista hand på vars och ens personliga preferenser.

På individnivå kan det förstås också hända att en person som skjuter upp sin pension avlider under den tiden och får ingen pension till slut. Å andra sidan kan en individ också leva exceptionellt länge och får då njuta av frukterna av uppskovet längre i form av en större månatlig pen­sion. Enligt simuleringarna verkar största delen ha större nytta av det än genomsnittet.

Heikki Tikanmäki