Intervju med Satu Huber

Satu Huber påminner om att arbetspensionsbolagen bedriver lagstadgad socialförsäkring, vilket man bör komma ihåg när man diskuterar konkurrensen inom branschen.
Satu Huber påminner om att arbetspensionsbolagen bedriver lagstadgad socialförsäkring, vilket man bör komma ihåg när man diskuterar konkurrensen inom branschen.

Det finns gränser

för koncentrationen

Det har sina fördelar att arbetspensionssektorn koncentreras, men det är inget värde i sig. Man bör se till att branschen är tillräckligt decentraliserad, säger Satu Huber, ordförande för Arbetspensionsförsäkrarna Tela.

text Matti Remes | foto Olli-Pekka Orpo

Antalet aktörer inom det lagstadgade arbetspensionssystemet har under de senaste åren minskat till 28, när arbetspensionsbolag har gått samman och företag har avstått från egna pensionsstiftelser och -kassor.

Inom den privata sektorn domineras marknaden av tre stora arbetspensionsbolag – Ilmarinen, Varma och Elo. På fjärde plats kommer Veritas.

Satu Huber, vd för arbetspensionsbolaget Elo och styrelseordförande för Arbetspensionsförsäkrarna Tela finner flera orsaker till koncentrationen.

–Stiftelse- och kassafältet krymper troligen därför att företagen har velat ha ett enkelt sätt att försäkra de anställda. De ökade kompetenskraven och regleringen kräver också tillräckligt mycket personal för att sköta arbetspensionerna.

En god sida med koncentrationen enligt Huber är att aktörerna inom fältet är solventa och i gott skick. I samma andetag säger hon ändå att man också framledes ska se till att arbetspensionssystemet är tillräckligt decentraliserat. Det är en styrka hos det finländska systemet.

–Decentraliseringen är en viktig del av vårt arbetspensionssystem. Fördelarna med den är att riskerna sprids, verkställigheten utvecklas bättre och arbetspensionsmedlen tryggas.

Huber anser det möjligt att koncentrationen ökar också i framtiden. Med tanke på decentraliseringen och konkurrensen är det dock viktigt att det finns minst tre stora arbetspensionsbolag i landet, anser hon.

–Jag anser att vi är nära gränsen för hur långt koncentrationen kan gå, om vi vill hålla fast vid decentraliseringen och dess fördelar.

Arbetspensionsbolagen konkurrerar om kunderna, men metoderna är begränsade inom den noga reglerade branschen.

–Vi bedriver lagstadgad socialförsäkring. Det bör man alltid komma ihåg när man diskuterar konkurrensen inom branschen, påpekar Huber.

Som det viktigaste konkurrensmedlet räknar hon god och högklassig betjäning. För kunderna innebär det att ärenden sköts smidigt och pensionsförsäkrarna känner till kundernas behov t.ex. i reha­biliteringsärenden.

Ett annat konkurrensmedel är kundåterbäringarna. De är ett överskott som uppstår av effektiviteten i arbetspensionsbolagens verksamhet och placer­ingsverksamheten och kan delas ut till kunderna.

–Dessa konkurrensfaktorer fungerar och räcker till. Ur effektivitetens synvinkel fungerar systemet. Ett tecken på det är att det eurobelopp som arbetspensionsbolagen använder till att sköta arbetspensionsskyddet i praktiken inte just har ökat på mer än tio år.

Nu planeras en stor reform, en sammanslagning av pensionssystemen för den kommunala och den privata sektorn.

I praktiken ska det göras genom att överföra kommunanställda från pensionsförsäkringsanstalten Keva till den privata sektorns arbetspensionssystem. För detta ändamål ska det eventuellt grundas en ny pensionsförsäkrare med arbetsnamnet ArPL-Keva.

–Det skulle innebära ett stort arbetspensionsbolag till som aktör.

En sammanslagning av pensionssystemen för kommunerna och den privata sektorn skulle innebära att nästan allt arbete skulle försäkras enligt lagen om pension för arbetstagare. Enligt Huber skulle det göra situationen klarare för alla inblandade.

Hon hoppas att reformen också medför en enhetlig definition av arbetsoförmåga.

Inom den offentliga sektorn tillämpas en yrkesbaserad definition som går ut på att personen inte kan klara av arbete inom sitt eget yrke. Inom den privata sektorn bedöms en persons arbetsoförmåga i regel enligt en allmän definition av arbetsoförmåga.

Detta har lett till att andelen avslag på ansökningar om invalidpension har varit mindre inom den offentliga sektorn än inom den privata sektorn.

–I samband med sammanslagningen av pensionssystemen för den kommunala och den privata sektorn blir det aktuellt att förenhetliga definitionen av arbetsoförmåga.

Huber påminner om att den arbetsgrupp som förberett reformen har slagit fast att man i framtiden ska utgå från en och samma definition. Enligt förslaget ska reformen ha olika övergångsfaser och utredningarna av den praktiska verkställigheten pågår fortfarande.

–Vi tillämpar givetvis den definition av arbetsoförmåga som binder respektive sektor. Jag tycker att man inom båda sektorerna satsar på rehabilitering och fortsatt yrkesbana trots olika definitioner av arbetsoförmåga.

Huber påminner om att arbetspensionssystemet är en central del av samhället. Därför diskuteras stora samhälleliga teman också av Tela och aktörerna inom­ branschen. Arbetets framtid, sysselsättningen och arbetslivslängden har redan länge varit standardteman.

–Branschen kan påverka förekomsten av arbetsoförmåga. Vi hjälper människor att fortsätta sin ­yrkesbana t.ex. genom rehabilitering.

Hon är bekymrad över siffrorna som visar att ­antalet nya sjukpensionstagare igen har börjat öka efter en lång nedgång.

–Allt oftare beror arbetsoförmåga på psykisk ohälsa. Det kan naturligtvis inte lösas enbart genom arbetspensionssystemets åtgärder.

Ett aktuellt diskussionsämne just nu är den snabba nedgången i nativitet. Om den fortgår kommer den på lång sikt att påverka finansieringen av arbetspensionsskyddet.

–Arbetspensionsförsäkrarna bekymrar sig också för finländarnas tillit till pensionsskyddet. Antag­ligen finns det inte tillräcklig kunskap om funktionsprinciperna för arbetspensionerna. Misstro är det allmänna intrycket bland ungdomar, säger Huber.

Debattklimatet kring arbetspensionssystemet kännetecknas fortfarande mycket ofta av att generationerna ställs mot varandra. Betoningarna i debatten förargar Huber. Hon tycker det är viktigt att ingripa i felaktiga uppfattningar.

–Arbetspensionsförsäkrarnas uppgift är att tillhandahålla opartiska fakta om pensionsfrågorna och hjälpa människor att skapa en helhetsbild av hur pensionssystemet fungerar, säger Satu Huber.

–Placeringsmiljön diskuteras också mycket inom branschen. Avkastningen spelar en stor roll. Som bäst utreds också möjligheterna att förbättra avkastningen.

Placeringsavkastningen spelar en stor roll inom arbetspensionssystemet. Telas styrelseordförande Satu Huber väntar på fler möjligheter att förbättra placeringsavkastningen.

Vem?

Satu Huber

Ålder: 61

Arbete: Vd för arbetspensionsbolaget Elo och styrelseordförande för Arbetspensions­försäkrarna Tela

Tidigare karriär: Ledningsuppgifter inom finansbranschen bl.a. på Citibank, Merita Bank, Föreningsbanken i Finland och Statskontoret 1982–2006. Vd för Finansbranschens Centralförbund 2006–2008. Vd för LokalTapiola Pensionsbolag 2008–2013.

Utbildning: ekonomie magister, Hanken

Familj: make och tre vuxna söner

Källor till lycka: Ett betydelsefullt, varierande arbete och ett balanserat liv med den kära familjen, vänner och hobbyer.

Elos vd Satu Huber och direktör för samhällsrelationer Katja Veirto anser att det blir aktuellt att införa en enhetlig definition av arbetsoförmåga om det kommunala och det privata pensionssystemet slås samman.
Elos vd Satu Huber och direktör för samhällsrelationer Katja Veirto anser att det blir aktuellt att införa en enhetlig definition av arbetsoförmåga om det kommunala och det privata pensionssystemet slås samman.

Mångfald på arbetsplatser förebygger utslagning

Satu Huber anser att det lönar sig att främja mångfald på arbetsplatser, eftersom produktiviteten och arbetshälsan förbättras när olikheter ­accepteras och allas arbetsinsats värdesätts.

Enligt en undersökning som Elo gjort är det positivt att finländarna anser att uppskattningen av mångfald ökar. Ålder, nedsatt arbetsför­måga eller etnisk bakgrund uppfattas ändå fortfarande som betydande orsaker till ojämlik behandling i arbetslivet och svårigheter att få jobb.

–Mer än en tredjedel av dem som svarade uppgav att de hade blivit ­illa behandlade i arbetslivet. I värsta fall hade det till och med lett till att ­yrkesbanan avbrutits, säger Huber.

Hon betonar att Finland inte har råd att gå miste om människors arbetsinsats på grund av arbetsförhållanden som upplevs som orättvisa.

–Människan mår så mycket bättre, om hon får delta i arbetslivet. Minskad utslagning minskar också samhällets kostnader och lindrar ­arbetskraftsbristen som förvärras inom många branscher.

”Koncentrationen kan inte gå mycket

längre, om vi vill hålla fast vid decentraliseringen och dess fördelar.”