I VARDAGEN

Hur ska man orka jobba till pensionen?

Många sextioåringar lider av överbelastning i sitt arbete eller har blivit arbetslösa. Ålderspensionen hägrar först om flera år. Hur ser den ut?

Text Riitta lehtimäki | Illustration Jouko Ollikainen

Johanna, 59, hade arbetat i 35 år som grafiker hos samma arbetsgivare, men blev arbetslös tidigare i år. Redan vid en tidigare omgång samarbetsförhandlingar hade arbetsgivaren ändrat hennes anställning till deltid. – Nacken skulle inte heller längre ha tålt ständigt arbete vid datorn, säger Johanna.

Nu får hon jämkad dagpenning. Tack vare sin ridhobby fick hon jobb på s.k. nollavtal på ett stall i närheten och förtjänar 500 euro i månaden i snitt.

Arbetslösa får förtjäna 300 euro i månaden utan att arbetslöshetsdagpenningen påverkas. Efter den gränsen minskar dagpenningen med hälften av varje euro man förtjänar. Johannas lön minskar alltså dagpenningen med hundra euro i månaden.

– Nu letar jag efter nytt jobb inom trädgårdsbranschen, för vilken jag utbildade mig innan jag studerade till grafiker.

Minskar pensionen på grund av arbetslöshet?

Om Johanna hade arbetat ända till sin lägsta pensionsålder, 64 år och 6 månader, skulle hon få 2 557 euro i månaden i pension. Om hon är arbetslös de följande 5,5 åren, blir hennes pension 2 454 euro i månaden.

Pensionen blir alltså bara hundra euro mindre i månaden också efter en längre tids arbetslöshet.

Nu minskar arbetslösheten Johannas månadsinkomster till ca hälften av de tidigare, men när hon blir pensionerad är skillnaden inte längre så stor, eftersom hon också tjänar in pension för den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen.

Pensionen tillväxer utgående från den lön som tagits som grund för beräkningen av arbetslöshetsdagpenningen, men den beaktas till 75 procent vid pensionsberäkningen. Pensionstillväxten på basis av förmåner är dock 1,5 procent. Pensionstillväxten för arbete är 1,7 procent i åldern 53–62 år.

Om Johanna arbetar i stallet för 500 euro i månaden tills hon blir pensionerad, hinner hon tjäna in 50 euro i månaden i pension för det jobbet. I så fall blir hennes månatliga pension bara 50 euro mindre än om hon arbetade heltid.

Vadå tilläggsdagar?

Johanna hörde nyligen från sin arbetslöshetskassa att hon med nöd och näppe fick rätt till arbetslöshetsdagpenning för s.k. tilläggsdagar. Det betyder att hon kan få inkomstrelaterad dagpenning tills hon blir pensionerad. Det innebär förstås att hon ska fortsätta söka jobb och också annars uppfylla de förpliktelser som arbetslösa har för att få dagpenning.

Tilläggsdagarna är ett tveeggat svärd, eftersom undersökningar visar att äldre arbetstagares risk att bli arbetslösa fördubblas vid den ålder då de kan få rätt till tilläggsdagar. Det förekommer alltså fortfarande att äldre ­arbetslösa hamnar i den s.k. arbetslöshetsslussen.

Måste lära sig hur man söker jobb

Johanna har gått en kurs där man fick lära sig att söka jobb. I ungdomen fick hon jobb genast efter skolan och har aldrig sökt en arbetsplats.

– Jag var helt ute i det blå och visste inte alls vad jag skulle göra. Det var mödosamt att sätta ihop en cv, efter­som man behövde leta fram gamla betyg. Det svåraste var att skryta med sig själv.

Nu har Johanna haft sitt livs första arbetsplatsintervju. Hon möttes av fem damer med tuffa frågor.

Johanna skulle vilja ha klarhet i sin situation och gå i pension så snart hon kan. Överraskande nog är det sannolikt så att arbetslöshetsdagpenning till 65 års ­ålder är ett bättre alternativ ekonomiskt.

Skiftjobb tröttar ut sjukskötare

Sjukskötaren Sari, 60, har utbildat sig från mottagningsbiträde till psykiatrisk sjukskötare och vidare till hälsovårdare. Studierna tog fem år, och på den tiden fick man inte ännu pension för examen.

–Jag jobbade mycket som inhoppare under studie­tiden, men på den tiden tjänade man inte heller in pension för korta jobb, beklagar Sari.

På senare år har treskiftsarbetet med unga med utvecklingsstörning börjat kännas tyngre. När Sari i vår fyller 61 år ska hon börja jobba 75 procent av tiden och ta ut 25 procent av sin intjänade pension som partiell förtida ålderspension.

–Jag tycker mycket om mitt jobb, men det känns som om det tar alla kvällar, nätter och veckoslut. Jag hoppas att jag orkar jobba längre om jag går ner i arbetstid.

Pensionär och inhoppare?

Sari undrar om det lönar sig för henne att sluta med det stadigvarande jobbet när hon uppnår pensionsåldern och fortsätta med inhopp eller arbeta vidare på halvtid i samma anställning och ta ut halva pensionen. Om Sari fortsätter i samma anställning med partiell pension, får hon en uppskovsförhöjning både till den del av pensionen som hon inte ännu tar ut och till den nya pensionen som hon tjänar in för arbetet. På det sättet kan Sari höja sin framtida ålderspension och få kompensation för den minskning av pensionen som uttaget av partiell förtida ålderspension medför.

– Redan nu känns det som en lättnad att jag får påverka min arbetstid. Vid sidan av det vanliga arbetet har jag i tolv års tid gjort tungt krisarbete och också annars varit mycket engagerad i mitt arbete. Jag måste öva mig på att frigöra mig från jobbet.

Morötterna med olika pensionsåldrar

Som kommunalt anställd har Sari fyra olika pensionsåldrar. Den lägsta pensionsåldern för hennes åldersgrupp, dvs. födda år 1959, är 64 år 3 månader. Vid den åldern skulle hennes pension vara 1 600 euro i månaden.

Sari anser att den pension hon tjänat in fram till dess är deprimerande liten.

– Med tanke på hur länge jag har arbetat och hur ansvarsfullt arbetet varit borde pensionen vara högre, säger hon.

Inom kommunsektorn finns också en personlig pensionsålder, som i Saris fall är 64 år, 5 månader och 19 dagar. Om hon arbetar till dess, får hon hundra euro mer i pension. Saris målsatta pensionsålder, då uppskovsförhöjningen neutraliserar livlängdskoefficientens minskande effekt på pensionen, är 65 år och 5 månader. Då blir pensionen igen hundra euro större, 1800 euro i månaden.

– Om jag fortsatte till 69 års ålder, skulle pensionen öka till 2 400 euro, funderar Sari.

Så länge tror hon ändå inte att hon kommer att streta på.

– Sedan när arbetet är frivilligt orkar man säkert också på ett annat sätt. Tanken på frihet är lockande – att jag rår över jobbet och kan när som helst gå i pension med två månaders varsel.

Information för artikeln har getts av utkomstskyddsspecialist Kirsi Muinonen på Arbetslöshetskassornas Samorganisation samt utvecklingschef Marjukka Hietaniemi och specialsakkunnig Suvi Ritola på Pensionsskyddscentralen.

Om du vill varva ner

Ta reda på om du har rätt till partiell förtida ålderspension vid 61 eller 62 års ålder.

Partiell förtida ålderspension innebär att du kan börja ta ut antingen 25 eller 50 procent av din pension. Om du väljer att ta ut 50 procent, kan du inte senare ändra det till 25 procent. Andra vägen går det bra att ändra, dvs. du kan börja med att ta ut en fjärdedel och senare börja ta ut hälften.

Den målsatta pensionsålder är den ålder då uppskovsförhöjningen har ökat pensionsbeloppet så mycket att livslängdskoefficientens inverkan neutraliseras, dvs. om man inte har tagit ut pensionen. Uppskovsförhöjningen ökar pensionen, när man fortsätter att arbeta efter den lägsta pensions­åldern. För varje månad som man skjuter upp pensionen efter den lägsta pensionsålder ger 0,4 procents höjning av den intjänade pensionen.

Ta reda på vilken den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten är i ditt fall (69 för Saris åldersgrupp). Fram till den tjänar du in ny pension, om du arbetar.

När du uppnår åldersgränsen, kan arbetsgivaren säga upp dig på grund av din ålder. Men om arbetsgivaren vill ha dig kvar, behöver du inte sluta arbeta och ta ut pensionen. Om du inte tar ut pensionen, räknas det en uppskovsförhöjning till den, fast du inte längre tjänar in ny pension.

Om du blir arbetslös

Du kan ha en deltidsanställning eller arbeta som företagare i bisyssla och få jämkad dagpenning. Du kan få jämkad inkomstrelaterad dagpenning, som du arbetar som anställd högst 80 procent av den maximala ordinarie arbetstiden inom branschen.

Du tjänar in pension för både lönen och den inkomstrela-­ te­rade dagpenningen.

Du får samma dagpenning som tidigare. Om du har fyllt 58 och får t.ex. en visstidsanställning med en lägre lön än du haft tidigare och blir sedan arbetslös på nytt, beräknas inte den lön som ligger till grund för din dagpenning inte på nytt. Det görs endast om lönen är större än den du haft.

Löntagare (men inte företagare) kan få arbetslöshetsdagpenning tills de fyller 65. Det innebär att du vid pensions­åldern kan besluta om du fortsätter som arbetssökande eller går i pension.

Det lönar sig också att arbeta när du redan får ålderspen­sion. För arbetet tjänar du in ny pension med 1,5 procent av lönen, dvs. du tjänar in 1,5 cent pension för varje euro du förtjänar i lön, tills du uppnår den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten. Den beror på födelseåret. För dem som är födda åren 1954–1964 är den 68–70 år.

Skyddsnätet av förmåner och tjänster hjälper också löntagare som fyllt 57 år att återfå rätten till inkomstrela­terad dagpenning, även om de inte har rätt till tilläggsdagar.