Arbetspensionsdagen

Babybrist präglar arbetspensionsåret

Politik i blickpunkten

Deltagarna i Arbetspensionsdagen fick det de önskade när

minister Aino-Kaisa Pekonen tog upp det dagsaktuella temat.

text Anne Iivonen | foto Vesa Laitinen

Från tidigare vet vi att arbetspensions­branschen förhåller sig med en viss reservation till statsminister Antti Rinnes överraskande förslag i november om en höjning av arbetspensionen för kvinnor som varit vårdlediga före år 2005.

– Inga beslut om ärendet har ännu fattats. Regeringen har förbundit sig till ett faktabaserat beslutsfattande, konstate­rade social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen.

Hon betonade att ministeriet vill föra en bred dialog med hela pensionsbranschen. Hur ärendet ska utredas begrundas för närvarande av social- och hälsovårdsministeriet samt av Pensionsskyddscentralen varefter det är meningen att föra diskussioner om ärendet med arbetsmarknadscentralorganisationerna.

Ministern konstaterade att befolkningsstrukturen och den ökande livslängden är de största faktorerna som skapar ett tryck på att höja­ arbetspensionsavgiften under de kommande årtiondena.

Speciellt oroad är ministern över den trendmässigt sjunkande nativiteten. På lång sikt blir det allt svårare än nu att sköta­ de skyldigheter som har med åldrandet att göra om inget ändras.

Inte heller Pensionsskyddscentralens vd Mikko Kautto undvek att ta upp svåra saker. Han konstaterade i sin aktualitetsöversikt över arbetspensionsåret att arbetspensionsbranschen blivit överraskad över de metoder som regeringen tänkt sig att ska förbättra ekonomin för pensionärer med små inkomster.

– Går det över huvud taget att med den inkomst­relaterade och lönebaserade arbetspensionen att i efterhand korrigera förmånerna för en viss grupp? Hur ska det avgränsas, ska det finansieras med arbetspensionspengar eller andra pengar, undrar Kautto i sitt anförande.

Enligt Kautto är det inte motiverat att på bekostnad av hållbarheten göra förbättringar i förmånerna i efterhand.

I början av sitt linjetal var också Kautto inne på samma linjer som ministern om att den låga nativiteten har förblivit ett diskussionsämne sedan senaste Arbetspen­sionsdagen. Födelsetalen har inte ökat, vilket har lett till att det finns en oro över varför trenden är sådan.

– Även om befolkningsutsikterna är osäkra finns det alltid något man kan göra­. I våra utredningar för närvarande studerar vi placeringsavkastning och automatiska mekanismer på ett nytt sätt, berättade Kautto.

Även om oron för framtiden växer, lyfte Kautto också fram det positiva.

– Vi har ett lysande system som grundar sig på lagar och vi tar väl hand om det, sa han.

En rätt så bra sysselsättningssituation och goda placeringsavkastningar är positiv utveckling, och åtminstone står arbetspensionsbranschen inte helt rådlös.

– Det är bra att inom arbetspensionsbranschen förbereda sig på framtiden. I början av nästa år kommer det mera information om dessa studier, när vi utifrån ­enkätsvar vet bättre vad som förväntas av våra tjänster.

En klarsynt bild av framtiden presenterades i anförandet av Anu Kantola, professor­ i medie- och kommunikationsvetenskap vid Helsingfors universitet. Hon ser tydligt att vissa samhällsgrupper har hamnat eller håller på att hamna i skymundan och då inte får sina röster hörda.

Enligt Kantola förmedlas inte de synpunkter som de i svagare ställning har ut i samhället på en bredare skala och den välmående politiska eliten känner inte igen den världsbild som mannen på gatan har.

– Håller vi på att få ett samhälle som inte längre når ut till låginkomsttagare? Det här ger förstås beslutsfattarna en svårare situation när kontakten till anhängarna har minskat, sa Kantola.

En politiskt bestående spänning mellan generationerna uppstår redan endast av det att pensionärerna är många och de unga få.

– Motsatsförhållandet har kommit för att stanna och det gör politiken spännande.

Enligt Kantola var nyckeln till framgång tidigare och är fortfarande att alla måste fås med.

Som politiker väntar Kantola på att politiken ska bli klarare och bättre kunna kommunicera utåt.

– Saker ska förklaras så att människor förstår. Även tråkiga saker måste tas upp, sa Kantola.

I Arbetspensionsdagen den 20 november deltog över 700 sakkunniga inom branschen. Evenemanget är en årligen återkommande utbildnings- och nätverksträff.

Presentationer och videoinspelningar från Arbetspensionsdagen finns på adressen etk.fi/tyoelakepaiva.

Inre motivation väsentligt i arbetet

Arbetspensionsdagen avslutades med en filosoferande föreläsning av forskardoktor Frank Martela som berättade om betydelsen av inre motivation.

En arbetstagare som har inre motivation upplever att görandet i sig är värdefullt. Enligt Martela är de viktiga faktorerna här människans psykologiska grundbehov dvs. frivillighet, kompetens, socialt sammanhang och att göra gott.

Den som arbetar med sådant som den själv är intresserad av och som är krävande på en lämplig nivå och som ingår i en sporrande arbetsgemenskap får också mer gjort.

Om det som resultat av arbetet uppstår något som gagnar andra människor, ger det ytterligare motivation.

Martela betonade arbetsgemenskapens inverkan på välbefinnandet; man orkar bättre i arbetet om man inom arbetsgemenskapen uppmuntrar och bryr sig om varandra – och även det motsatta gäller.

– Meningen med livet är att man genom att göra sådana saker som är betydelsefulla för en själv blir betydelsefull för andra.

Matti Lumijärvi

Minister Aino-Kaisa Pekonen betonade att SHM för en bred dialog med hela arbetspensionsbranschen.
Minister Aino-Kaisa Pekonen betonade att SHM för en bred dialog med hela arbetspensionsbranschen.
Vd Mikko Kautto höll ett linjetal som fick stora applåder på Arbetspensionsdagen.
Vd Mikko Kautto höll ett linjetal som fick stora applåder på Arbetspensionsdagen.
Enligt professor Anu Kantola förmedlas inte de synpunkter som de i svagare ställning har ut i samhället.
Enligt professor Anu Kantola förmedlas inte de synpunkter som de i svagare ställning har ut i samhället.
Anna Rotkirch från Befolkningsförbundet talade om den sjunkande ­nativitetens betydelse för samhället ur ett brett perspektiv.
Anna Rotkirch från Befolkningsförbundet talade om den sjunkande ­nativitetens betydelse för samhället ur ett brett perspektiv.
– Har beslutsfattarna en förmåga att träffa sådana lösningar som inte medför problem någon annanstans, frågade Karina Jutila från e2Tutkimus och fortsatte att man nu försöker avhjälpa fattigdom bland pensionerade kvinnor på ett sätt som orsakar problem på annat håll. Med i bilden är också Jaakko Loikkanen, Janne Viskari och Kirsti Narinen..
– Har beslutsfattarna en förmåga att träffa sådana lösningar som inte medför problem någon annanstans, frågade Karina Jutila från e2Tutkimus och fortsatte att man nu försöker avhjälpa fattigdom bland pensionerade kvinnor på ett sätt som orsakar problem på annat håll. Med i bilden är också Jaakko Loikkanen, Janne Viskari och Kirsti Narinen..

Finland som Europas Japan

Under Arbetspensionsdagens befolkningsseminarium var temat det låga födelsetalet och dess inverkan på finansieringen av pensionsskyddet. Enligt Befolkningsförbundets familjebarometer går ”Andra intressanta saker” före föräldraskap bland millenialerna.

– De frivilligt barnlösas antal har växt märkbart på 2010-talet, säger direktör Anna Rotkirch från Befolkningsförbundet.

Den förvrängda bilden av föräldraskap som finns i den offentliga diskussionen oroar Rotkirch. Barnfamiljsvardagen ses som en börda som begränsar livet, även om barnfamiljerna enligt undersökningar är lyckliga.

– Om nativiteten hålls på nuvarande nivå, stiger arbetspensionsavgiften till över 30 procent mot århundradets slut, berättade utvecklingschef Heikki Tikanmäki från PSC.

Antti Karkiainen

Det framtida arbetslivet formas av människorna

 Även om framtiden inte finns, förbereder vi oss för den hela tiden, sammanfattade Sitras framtidsexpert Mikko Dufva.

När arbetslivets struktur ändras och arbetet blir mer splittrat, uppfylls kanske inte längre det medelklassiga löftet om långa arbetsliv. Välfärden och arbetet kommer också i fortsättningen att bero på människan, inte automatiken. Därför skulle Dufva ge rum för människosläktets unika förmåga att läsa av framtiden och uppfatta framför allt svaga signaler.

Utbildningsdirektör Kirsi Ivonen på Finanssikoulutus konstaterade att det för lärande i arbetslivet krävs en kultur som stöder det. Jämfört med utredningar från de andra nordiska länderna är finanssektorn hos oss fortfarande mycket reglerad, då däremot framgång grundar sig på kreativitet och lärande.
Kimmo Kontio

Kött och blod också bakom AI

Många vill få ut maximal effekt av den artificiella intelligensen. Men vem bär ansvaret om roboten gör ett misstag, frågade professor Päivi Korpisaari från Helsingfors universitet. Hon och Meeri Haataja, vd för Saidot.ai, betonade företagens ansvar i seminariet om frihet och ansvar i digitaliseringen.

Haataja lyfte fram hur viktigt det är med etik när det är fråga om att skydda våra grundvärderingar och grundläggande rättigheter. Enligt henne är artificiell intelligens etiskt när man verkar lagligt, känner till riskerna och efterlever värderingarna, produkterna är tekniskt pålitliga och ansvaret täcker tillämpningens hela livsspann.

– Inte heller då något massproduceras får kraven på god förvaltning eller rättsskydd äventyras, påminde Korpisaari.

Om den artificiella intelligensen orsakar negativa resultat är det människans uppgift att gripa in och göra korrigeringar.
Johanna Louhimies