Med eftertryck

Det kan bli svårare för ungdomar att komma ut i arbetslivet, om de inte har kunnat få ­praktik och annan arbetserfarenhet under studierna. Specialforskare Hanna Sutela anser att sommarjobben också därför  är viktiga för ­ungdomar.
Det kan bli svårare för ungdomar att komma ut i arbetslivet, om de inte har kunnat få ­praktik och annan arbetserfarenhet under studierna. Specialforskare Hanna Sutela anser att sommarjobben också därför är viktiga för ­ungdomar.

Ingen förlorad generation ännu

Ungdomarna börjar ha jobb igen

Sysselsättningen bland unga försvagades mycket under coronakrisen, men enligt specialforskare Hanna Sutela behöver man inte ännu tala om någon förlorad generation

Text: Matti Remes / Foto: Karoliina Paatos, Olli-Pekka Orpo

Specialforskare Hanna Sutela på Statistikcentralen är insatt i utvecklingen av arbetsmarknaden i Finland och känner också väl till hur de ekonomiska kriserna under närhistorien har påverkat sysselsättningen.

Coronakrisen skiljer sig dock tydligt från depressionen på 1990-talet och den ekonomiska störtdykningen efter finanskrisen år 2008.

– Nu har den kvinnodominerade servicebranschen, där också många unga arbetar, drabbats hårdast. De tidigare ekonomiska kriserna slog först mot sysselsättningen bland männen, när arbetslösheten ökade på mansdominerade och konjunkturkänsliga exportbranscher, säger Sutela.

Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning minskade kvinnornas sysselsättningsgrad med 1,2 procentenheter och männens med 0,8 procentenheter år 2020 jämför med året innan.

– Mer än hälften av nedgången av antalet sysselsatta förklarades av att ungdomarna hade svårare att få jobb. Jobben minskade i synnerhet inom servicebranscher som butiker, restauranger och hotell.

I fjol fanns det 22 000 färre sysselsatta 15-24-åringar och deras sysselsättningsgrad var 3,4 procentenheter mindre än året innan.

– I övriga åldersgrupper blev nedgången i sysselsättningsgraden mindre än en procentenhet och bland 55-64-åringarna förbättrades sysselsättningen i själva verket.

Sutela påpekar att ekonomiska kriser alltid har konsekvenser för hur smidigt ungdomar kan gå över från studier till arbetsmarknaden.

Till följd av depressionen på 1990-talet hade många unga långvariga svårigheter att få jobb. Korta jobb ökade också, när det inte fanns stadigvarande arbetsplatser att få.

”Vi har inte ännu förlorat en generation på grund av coronakrisen. Det finns redan tecken på förbättring.”

Krisen har mångahanda följder

– Sysselsättningen försvagades mycket mer drastiskt under de föregående kriserna än nu. Men coronapandemins följder ska inte heller förringas.

Sutela påminner att det inte bara har varit en ekonomisk kris, utan också en hälsokris och den vägen också en social kris.

– Därför kan konsekvenserna vara långvarigare och svårare att förutse än i tidigare svåra situationer.

Enligt undersökningar har ungdomarnas välbefinnande minskat och problemen med psykisk ohälsa ökat under coronatiden. Bland annat Arbetshälsoinstitutets undersökning Miten Suomi voi (Hur mår Finland) visar att arbetshälsan bland ungdomar blivit sämre än bland övriga åldersgrupper när situationen har dragit ut på tiden.

Buffertarbetskraften tog smällen

Enligt Pensionsskyddscentralens undersökning får största delen av ungdomarna någon arbetslivserfarenhet redan vid unga år. Av 19-åringarna hade ca 76 procent åtminstone lite förvärvsinkomster i någon mån år 2019. Av 22-åringarna var andelen drygt 80 procent. Årsinkomsterna är ändå rätt små i snitt.

Enligt Sutela har unga människor, i synnerhet kvinnor, som arbetar vid sidan av studierna under coronakrisen utgjort den mest betydande buffertarbetskraften, vars arbetstillfällen minskade snabbt när ekonomin kom i svackan.

– En stor del av studerande kvinnor som arbetar har arbetat deltid på servicebranscher som lidit av coronan. När arbetet har tagit slut har inkomsterna minskat. Det har synts bl.a. som ökade ansökningar om utkomststöd.

En ny undersökning av FPA visar att arbetslöshet och permitteringar till följd av coronakrisen mest har påverkat ensamboendes, kvinnors, ungdomars och lågutbildade löntagares inkomster. Inkomstförlusterna är relativt sett större i yngre åldersgrupper.

En ny undersökning av FPA visar att arbetslöshet och permitteringar till följd av coronakrisen mest har påverkat ensamboendes, kvinnors, ungdomars och lågutbildade löntagares inkomster. Inkomstförlusterna är relativt sett större i yngre åldersgrupper.

Hanna Sutela anser att det är en intressant iakttagelse att många kvinnor har koncentrerat sig på studier på heltid när arbetet tagit slut, de har inte blivit arbetslösa. Bland unga män kan man inte se en motsvarande utveckling i lika hög grad.

”Sysselsättningen försvagades mycket mer drastiskt under de föregående kriserna än nu. Men coronapandemins följder ska inte heller förringas.”

Coronatiden ökar utbildningsskillnaderna

I Finland är skillnaden i utbildningsnivå mellan könen exceptionellt stor till kvinnors fördel jämfört med många andra länder. Enligt statistiken har situationen inte korrigerats i väsentlig grad.

– Coronakrisen har snarare ökat skillnaden mellan unga kvinnor och män, när vi talar om att satsa på framtiden med studier.

Sutela påminner att avsaknad av arbete eller utbildning inte nödvändigtvis förutspår utslagning, om situationen inte blir långvarig.

– Många ungdomar tar en paus vid något skede och t.ex. väntar på att beväringstjänsten ska börja, läser till inträdesförhör eller tar ett mellanår, säger hon.

Förbättring i sikte

Trots att sysselsättningsläget för ungdomar har blivit dystrare är Hanna Sutela optimistisk inför framtiden. Sannolikt återhämtar sig ungdomarnas sysselsättningsläge, när coronavaccinationerna framskridet, begränsningarna lyfts och ekonomin kommer ordentligt i gång.

– Det finns redan tecken på förbättring.

Sutelas optimism bottnar också i hennes egna erfarenheter av svårigheter med att hitta jobb i början av yrkesbanan. Hon graduerade mitt i den djupaste depressionen på 1990-talet, då det var verkligen ont t.o.m. om praktikplatser.

– Hoppas att arbetsgivarna nu förstår att man ska erbjuda ungdomarna arbetstillfällen. Ungdomar har iver att komma framåt, så det viktigaste är att ge dem möjligheter.

– Vi har inte ännu förlorat en generation på grund av coronakrisen, betonar Sutela.

I Finland och i det övriga Norden är det vanligt att arbeta under studietiden. Enligt undersökningar bidrar det också till att man snabbare får jobb som motsvarar utbildningen efter studierna.

– Arbetsgivarna måste förstå att det under coronatiden kan ha blivit luckor i cv:n, även om den unga personen har haft hur mycket arbetsvilja som helst.

Annu Kähkönen litar på framtiden. Hon jobbar på Minimani i Rovaniemi och har haft jobb under coronatiden.
Annu Kähkönen litar på framtiden. Hon jobbar på Minimani i Rovaniemi och har haft jobb under coronatiden.