Forskning

Unga tjänar in pension

I och med pensionsreformerna tjänar unga in pension redan från en mycket ung ålder. Idag tjänar man in arbetspension för lönearbete från och med 17 års ålder.

Text: Ilari Ilmakunnas, specialforskare, Pensionsskyddscentralen

Ungas arbete länkades närmare samman som en del av arbetspensionssystemet i 2005 och 2017 års pensionsreformer. I reformerna bestämdes att arbetspension börjar tillväxa för arbete redan vid en yngre ålder än tidigare. Nuförtiden tjänar man in arbetspension från och med 17 års ålder. Företagare tjänar in pension från och med 18 års ålder.

Redan i 2005 års pensionsreform sänktes den nedre åldersgränsen för intjäning av arbetspension från 23 år till 18 år. Det finns dock nästan ingen forskning om hur reformerna inverkat på pensionsintjäningen.

Ungas arbete har betydelse för bland annat ungas självständighetsutveckling, studietider, yrkesbanor samt för sysselsättningsmålen och pensionsskyddet. Tiden som ung vuxen är ett betydelsefullt livsskede som inverkar på levnadsloppet längre fram: svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden får följder för hur arbetslivet och inkomsterna utvecklas.

Fokus har i Finland i långt varit på unga som står utanför utbildningen och arbetsmarknaden. Ungas arbete har det forskats mindre i, även om förlängning av arbetslivet också i begynnelseskedet har lagts fram som mål i regeringsprogrammen.

Sambandet mellan arbete och pension

I vår undersökning granskade vi med hjälp av Pensionsskyddscentralens registeruppgifter hur vanligt det är att unga arbetar och i vilken utsträckning samt hur de centrala bakgrundsfaktorerna hänger ihop med arbete. Materialet möjliggjorde att de ungas arbete granskades åldersklassvis.

De unga i vår undersökning var i åldern 17–22 år. För både 17-åringarnas och 18–22-åringarnas del åskådliggjorde vi hur mycket man arbetar under åldrarna i fråga och hur mycket pension som tjänas in för arbetet. Undersökningen fokuserade sig på situationen år 2019, men till exempel vid beräkningarna av pensionstillväxten tillgodogjordes en längre uppföljningstid.

Låga inkomster

Enligt vår undersökning arbetar de flesta unga i ett mycket tidigt skede av sitt levnadslopp. Av 19-åringarna hade runt 76 procent åtminstone förvärvsinkomster i någon mån år 2019 och av 22-åringarna var andelen lite över 80 procent. Det här betyder att majoriteten får erfarenhet av att arbeta och av arbetslivet i en ung ålder.

De ungas årsinkomster stannar ändå i genomsnitt på en låg nivå. Så är fallet speciellt för dem som är yngre än 19 år. Både antalet arbetsmånader och inkomsterna ökar i takt med åldern. Mellan åldrarna 18 och 22 smalnar de proportionella skillnaderna av mellan dem som får de lägsta och högsta årsinkomsterna, eftersom i synnerhet antalet unga med väldigt låga inkomster blir färre.

I undersökningen studerades de ungas arbete också utifrån kön, invandrarbakgrund och bosättningslandskap. Unga kvinnor arbetar oftare än unga män. Av de unga som tjänade allra mest var ändå unga män överrepresenterade. Unga med finländsk bakgrund arbetar tydligt oftare än unga med invandrarbakgrund. Dessutom var de med invandrarbakgrund överrepresenterade bland dem som fick de allra lägsta årsinkomsterna.

Reformernas inverkan på den intjänade pensionen

Med hjälp av uppgifter om födelsemånad och -år studerade vi arbete och inkomster för de 12 kalendermånader som följde efter den månad när 17 års ålder uppnåddes (2017 års pensionsreform). Dessutom studerades arbete och inkomster för de 60 kalendermånader som följde på den månad när 18 års ålder uppnåddes (2005 års pensionsreform).

Siffrorna grundar sig på de födda år 1996 och 2001, eftersom de här var de sista födelsekohorterna i materialet som i sin helhet dragit nytta av att den lägsta åldern för pensionsintjäning sänkts.

De framlagda pensionsintjäningssummorna kan exempelvis jämföras med att den som fick 2019 års medianlön i 12 månader tjänade in ca 47 euro i pension eller med att medianen för de arbetspensioner som betalades år 2019 var 1 420 euro i månaden.

Av dem födda år 2001 var 42 procent inte alls anställda som 17-åringar. Med andra ord drar över hälften nytta av att den nedre gränsen för pensionsintjäning sänktes i 2017 års pensionsreform.

Vi lade märke till att av 17-åringarna arbetade 32 procent 1–3 månader, 19 procent 4–6 månader och 7 procent 10–12 månader. Det går alltså att konstatera att hos 17-åringarna betonas korta arbetsperioder. Allt som allt blir den arbetspension som tillväxer av 17-åringarnas låga inkomster liten. För dem födda år 2001 som hade inkomster var medianen för den intjänade pensionen per månad 1,9 euro och medelvärdet var 3,4 euro. För de 10 procent som tjänat mest var pensionstillväxtens storlek 8 euro och för den procent som tjänat mest 21 euro.

Situationen förändras avsevärt när åldern stiger. Således arbetar man som 18–22-åring betydligt mer än som 17-åring. Andelen som i praktiken inte alls arbetade, dvs. inte hade en anställning som räckte minst en månad som 18–22-åring, var 9 procent hos dem födda år 1996. Andelen som arbetat högst ett halvt år var 8 procent av födelsekohorten och andelen som arbetat 7–12 månader var 8 procent.

Men en majoritet gjorde arbetet till en del av sitt liv: andelen som arbetat mer än ett år, men högst två år var 19 procent; andelen som arbetat mer än två år, men högst fyra år var 41 procent och andelen som arbetat mer än fyra år var 16 procent.

Medianen för den intjänade pensionen för arbete hos 18–22-åringarna var 47 euro hos dem som hade inkomster. Medelvärdet var 57 euro. För de 10 procent som tjänat mest var den intjänade pensionen för fem års tid 121 euro.

I den procent som tjänat mest var det redan fråga om en pensionsintjäning på 185 euro per månad. På så sätt har 2005 års pensionsreform för en liten del av de unga haft en rätt så betydande inverkan på pensionsintjäningen. I och med 2005 års pensionsreform tjänar unga med stöd av en särskild lag också in förmån som jämställs med pension för till exempel studier. Det här ingick ändå inte i studiens beräkningar.

Hela arbetslivet inverkar på arbetspensionen

Allt som allt, när de tidiga arbetsåren beaktas i pensionsintjäningen ger det för sin del trygghet för framtida avbrott i arbetslivet eller i händelse av att arbetsåren blir få till följd av arbetsoförmåga. Även med tanke på likvärdigheten är det bra om alla år i arbetslivet beaktas i arbetspensionen.

De ändringar som gjorts i den lägsta åldern för pensionsintjäning kommer att märkas i de flesta ungas pensioner. I och med 2005 års pensionsreform började ett nytt åldersspann (18–22-åringarna) omfattas av pensionsintjäning, en tidsperiod som innehåller redan rätt så långa arbetsperioder. I 2017 års pensionsreform sänktes den lägsta åldersgränsen till 17 års ålder: 17-åringarna arbetar och tjänar ändå rätt så lite.

Pensionsintjäning under olika åldrar

Pensionsintjäning som 17-åring (födelsekohort 2001) och som 18–22-åring (födelsekohort 1996) för dem som haft inkomster vid olika percentiler samt medelvärde €/mån .

17-åringar (födelsekohort 2001)

18–22-åringar

(födelsekohort 1996)

Percentiler och medelvärde

Intjänad pension, €/mån

Intjänad pension, €/mån

10:e percentilen

0,4 €

7,0 €

25:e percentilen

0,8 €

21,6 €

Median

1,9 €

46,6 €

75:e percentilen

4,3 €

82,7 €

90:e percentilen

7,9 €

120,5 €

99:e percentilen

20,5 €

184,5 €

Medelvärde

3,4 €

56,6 €

Förändringar i inkomst- eller prisnivån som skett under uppföljningen har inte beaktats i siffrorna. Percentilerna beskriver värdet på variabeln, under vilket andelen enligt percentilen av fallen av fördelningen hamnar. Till exempel pensionsintjäningen nedanför 10:e percentilen beskriver beloppet på den intjänade pensionen, under vilket 10 procent av fallen hamnar.

Arbete som 18–22-åring

Arbetsmånaderna i åldern 18-22 år bland dem som är födda 1996 , %

Antalet arbetsmånader

Procentandel

Inte arbetat alls

8,7

1–6 månader

8,2

7–12 månader

8,0

Över ett år, högst två år

18,7

Över två, högst fyra år

40,6

Över fyra år

15,7

Sammanlagt

100

Arbete som 17-åring

Arbetsmånaderna vid 17 års ålder bland dem som är födda 2001, %

Antalet arbetsmånader

0

1–3

4–9

10–12

Sammanlagt

Procentandel

42,0

32,1

18,5

7,4

100

Utbildning viktigt

Låg intjänad pension som ung förutspår inte nödvändigtvis något om beloppet på den slutliga pensionen. Att man inte arbetar mycket kan bero på studier. En högre utbildning hänger ändå ihop med större sannolikhet att få jobb och högre löner. Således tjänar både individerna och samhället på högre utbildning.

Den åldrande befolkningen kommer framöver att orsaka allt starkare tryck på att förlänga arbetslivet också i begynnelseskedet. Man ska se till att unga människor utbildar sig även om det i genomsnitt innebär mindre arbete i en ung ålder. Möjligheten att uppnå ett stabilt arbetsliv kräver inte heller arbete vid sidan av studierna.

Kompetensens betydelse betonas än mer om arbetsplatserna som är möjliga att få med en låg utbildningsnivå och de med låg produktivitet försvinner när ­arbetsmarknaden förändras. Ökningen av utbildningsnivån för den arbetsföra ­befolkningen håller ändå på att kraftigt avta i Finland, vilket är oroväckande.

Det väsentliga är ändå inte de högutbildades antal. För de ungas framtid är det mest väsentliga att de inte helt och hållet står utanför utbildningen och arbetsmarknaden. Det här stöder också den offentliga ekonomin.

Ilari Ilmakunnas