PROGNOSKALKYLER

Långsiktiga kalkyler

Nativiteten målade den stora bilden

De historiskt svaga nativitetsutsikterna skapar ett tryck på finansieringen av pensionerna i framtiden. Sysselsättningen, inkomstnivåutvecklingen och avkastningen av pensionsplaceringarna är i en nyckelposition, när man försöker skapa en uppfattning om utmaningarnas storleksklass med hjälp av långsiktiga prognoskalkyler.

text Antti Karkiainen | foto Lehtikuva och Vesa Laitinen

Idén med kalkylerna är att visa i vilken riktning arbetspensionssystemet är på väg, om man fortsätter i samma spår, säger Heikki Tikanmäki.

Han är chef för prognoskalkylenheten och ansvarar för den långsiktiga prognosen (PTS) som Pensionsskydds­centralen producerar. Framtidsutsikterna som publicerades i våras utsträcker sig ­ända till år 2085.

Enligt Tikanmäki ska man inte stirra sig blind på enstaka siffror i kalkylerna. Det väsentliga är den stora bilden.

– När vi får en uppfattning om vart vi är på väg, är det möjligt att påverka utvecklingen. Ibland är det alltså önskvärt att ­kalkylerna inte slår in.

På grund av de dystrare nativitets- och nettoinvandringssiffrorna ser framtiden nu avsevärt mer bekymmersam ut än år 2016, då föregående kalkyler publicerades.

– De låga födelsetalen skapar ett tryck på avgifterna på lång sikt, men inom en nära framtid är finansieringsutsikterna ­relativt stabila, förtydligar Tikanmäki.

Enligt baskalkylen kan arbetspensionsavgiften (ArPL) hållas nästan oförändrad till 2050-talet. Efter det börjar pensionsutgifterna i proportion till lönesumman öka kraftigt och det uppstår ett tryck att höja arbetspensionsavgiften med flera procentenheter.

– Om man inte finner lösningar på befolkningsutvecklingen, kommer avgiften att överstiga 30 procent mot slutet av kalkylperioden. Man måste reagera i god tid på situationen, men det finns ingen anledning att göra något förhastat.

Optimistiskt ekonomiscenario

Utöver baskalkylen innehåller PTS-rapporten olika känslighetskalkyler och kombinationsscenarier som lodar framtiden. Det är också bra att vara beredd på att t.ex. den ekonomiska utvecklingen blir tydligt sämre eller bättre än enligt baskalkylen.

I det optimistiska ekonomiscenariot kombineras en snabb inkomstökning, hög sysselsättning och hög avkastning på pensionstillgångarna.

– Till följd av sådana skulle pensions­utgifterna i proportion till bruttonational­produkten (BNP) på lång sikt vara en dryg procentenhet lägre än i baskalkylen, säger Tikan­mäki.

Arbetspensionsavgiften skulle på lång sikt vara mer än fyra procentenheter lägre än i baskalkylen. Pensionernas köpkraft skulle öka, men medelpensionen i proportion till medelinkomsten skulle vara lägre p.g.a. inkomstnivåns snabba utveckling.

Pessimistiskt ekonomiscenario

I det pessimistiska ekonomiscenariot skulle pensionsutgifterna i proportion till BNP på lång sikt vara en dryg procentenhet ­högre än i baskalkylen.

Om detta scenario blev verklighet skulle man vara tvungen att redan på 2020-talet höja arbetspensionsavgiften med ett par procentenheter och på lång sikt med mer än fyra procentenheter högre än i baskalkylen.

– Det är bra att komma ihåg att avgiften också kan röra sig åt andra hållet redan på 2020-talet. Allt beror på den ekonomiska utvecklingen, påpekar Tikanmäki.

Placeringsavkastningen betyder mycket

Placeringsutsikterna inom en nära framtid är svaga. Därför har avkastningsantagandet på pensionstillgångarna sänkts till 2,5 procent för de närmaste tio åren. Efter det återgår kalkylen till ett antagande om 3,5 procents realavkastning på lång sikt.

En sådan utveckling har ingen större inverkan på avgiftsnivån, tack vare buffertarna i systemet.

Läget förändras, när vi studerar en känslighetskalkyl där avkastningen ständigt är en procentenhet större eller mindre.

I utgångsläget uppgår pensionstillgångarna till ca två gånger ArPL-lönesumman. Enligt en gammal tumregel innebär en procentenhets förändring i avkastningen två procentenheters förändring i avgiftstrycket.

Avgiften reagerar fördröjt på avkastningen, vilket innebär att tillgångarnas förhållande till lönesumman förändras, säger Tikamäki.

På lång sikt skulle hög avkastning sänka avgiftsnivån med mer än 4 procentenheter. På motsvarande sätt skulle ArPL-avgiften höjas med mer än tre procentenheter om avkastningen följde det pessimistiska scenariot.

–Större svängningar är förstås också möjliga. Det är bra att minnas att det här endast är en variabel i en stor helhet.

Antagandena i PTS-kalkylen

Baskalkyl

Optimistiskt ekonomiscenario

Pessimistiskt ekonomiscenario

Sysselsättningsgrad

73–74 %

+ 2,2 procentenheter

- 2,2 procentenheter

Inkomstnivåns utveckling

1,5 %

+ 0,5 procentenheter

- 0,5 procentenheter

Avkastning på pensionstillgångarna

2019–2028: 2,5 % 2029 -> 3,5 %

+ 1

procentenheter

- 1

procentenheter

Nativiteten antas vara 1,45 barn/kvinna

”När vi har en uppfattning om vart vi är på väg, är det möjligt att påverka utvecklingen.”

Utvecklingschef Heikki Tikanmäki

”Man måste reagera i god tid, men det finns ingen anledning att göra något förhastat.”

Top 5-antaganden

PTS-kalkylerna beskriver utsikterna för finansieringen av pensionerna på lång sikt (2019–2085). De fem viktigaste antagandena är

Befolkningsutvecklingen

Pensioneringsfrekvensen

Avkastningen på pensions­tillgångarna

Inkomstnivåhöjningen

Sysselsättningen