Intervju med Rudi Van Dam

Pensionärernas ekonomiska välfärd

Vad väntar vi oss av

den sociala tryggheten?

En av Europas mest ansedda sakkunniga på sociala indikatorer, Rudi Van Dam, kommer att delta i ett seminarium i Finland i september. Vi intervjuade honom i i Bryssel.

BRYSSEL | text och foto mika horelli

De indikatorer med vilka den sociala situationen i EU:s olika medlemsstater mäts är ett politiskt mycket känsligt tema, säger koordinator Rudi Van Dam. Därför går det åt mycket tid till förhandlingarna om mätarna.

- För oss är det mycket viktigt att medlemsländerna finner konsensus om hur välfärden eller bristerna i den i de olika länderna kan jämföras.

Enligt Van Dam måste de indikatorer som mäter pensionssystemet ändå utvecklas så att de omfattar flera drag. Om detta ska han också tala på konferensen som Pensionsskyddscentralen ska ordna i Helsingfors den 17 september.

I dagens läge har EU en grov stomme till gemensamma mätare, men framledes behövs mycket mer detaljerad och harmoniserad information för att kunna monitorera pensionärernas och åldringars ekonomiska välfärd.

– Tyvärr har vi ännu många blinda punkter. Fast vi vet mycket om pensionernas nivå i olika medlemsländer saknar vi t.ex. omfattande sammanställd kunskap om pensionärernas förmögenhet, fast det skulle vara en mycket nyttig tilläggsinformation, säger Van Dam.

Enligt honom finns det inte heller tillräckligt med kunskap om särskilda behov inom långtidsvården för åldringar och hur de uppfylls i EU-länderna.

Van Dam anser ändå att det i framtiden behövs allt mer och noggrannare information från medlemsländernas regeringar. Ett ytterligare problem har varit att dessa ämnesområden är politiskt ytterst känsliga. Därför går det åt mycket tid till förhandlingarna om mätarna.

– Huvudsakligen har vi lyckats lägga till några nya frågor i redan existerande undersökningar, men har inte kommit åt att starta nya forskningsprojekt, beklagar Van Dam.

– Ett bra exempel på information som vi ännu saknar på EU-nivå är s.k. replacement rate. Med det avses förutsebar information om hurdan pensionsnivå inkomstnivån under den förvärvsaktiva tiden kommer att ge.

- Fast vi här och också i andra länder som Finland har vi väldigt bra kunskap om detta, saknas den informationen ännu i största delen av EU-länderna.

I fråga om den ekonomiska välfärden för äldre har man inom EU ännu långt kvar till jämlikhet.

– Om vi t.ex. betraktar pensionärer som lever under fattigdomsgränsen så är andelen ca 40 procent i Estland. Samtidigt är den i bl.a. Danmark, Luxemburg, Holland eller Frankrike mindre än 10 procent, bara 8–9 procent.

Fattigdomsrisken bland äldre har ändå tydligt minskat under de tio senaste åren. Det grundar sig på att den aktiva befolkningens inkomstnivå i allmänhet sjunker något under lågkonjunkturer, medan pensionerna är oförändrade.

– I och med att fattigdomsgränsen fastställs i förhållande till hela befolkningens inkomstnivå, leder det i praktiken till att andelen personer med en stadig pension av dem som lever under fattigdomsgränsen minskar. Utöver detta har vi följt köpkraftens utveckling och konstaterat att de äldres ställning har förbättrats också absolut sätt, summerar Van Dam.

Koordinator Rudi Van Dam arbetar på den federala myndigheten för social trygghet i Belgien. Den motsvarar närmast social- och hälsovårdsministeriet i Finland.

Till skillnad från Finland är Belgien en förbundsstat och består av Flandern, Vallonien och huvudstadsregionen Bryssel, som ligger innanför Flandern. En stor del av aktörerna inom socialsektorn i Belgien är privata stiftelser eller andelslag, som övervakas av förbundsstaten.

Rudy Van Dam har en magisterexamen i social- och statsvetenskaper från Antwerpens universitet. Han arbetar i den del av ämbetsverket som koncentrerar sig på att arbeta på europeisk nivå i EU:s kommitté för socialt skydd, SPC. Den producerar i sin tur informationspaket som omfattar hela EU, bl.a. rapporten Pension Adequacy Report (PAR) och rapporten om pensionssystemens funktion.

Dessa material används av Europeiska unionens ministerråd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Det och Europaparlamentet planerar i sin tur lagstiftning i syfte att förbättra EU-medborgarnas levnadsförhållanden.

Under den nuvarande EU-kommissionen har unionens socialpolitik fått mycket mer uppmärksamhet än tidigare.

– Det blir intressant att se om den nya kommissionen betraktar socialpolitiska frågor som lika viktiga som den nuvarande. Jag ser det som sannolikt, eftersom länder med ett utvecklat skydd för arbetskraften och socialt trygghetssystem klarar globala kriser tydligt bättre än andra.

Van Dam påpekar att en välfungerade social trygghet dessutom skapar samhällelig kohesion, en känsla av att man sitter i samma båt.

- Med andra ord garanterar ett fungerande system för social trygghet inte ensamt en bättre utkomst för medborgarna, men bidrar i andra hand också till samhällelig stabilitet.

Läs mer:

PAR-rapporten (Pension Adequacy Report 2018 på engelska på EU-kommissionens webbplats)

Indicators’ Subgroup (om ISG på engelska på EU-kommissionens webbplats )

Vem?

Rudi Van Dam

expert på sociala indikatorer

koordinator för sociala indikatorer, arbetar på den belgiska federationens myndighet för sociala trygghets­tjänster

medlem i Belgiens högsta statistikråd 2019-

ordförande för indikatorarbetsgruppen vid EU:s kommitté för socialt skydd SPC 2015-

ordförande för indikatorarbets­gruppen vid EU:s kommitté för socialt skydd SPC 2015-

Master of Political Science från Antwerpens universitet

”Ett fungerande system för social trygghet

bidrar också till samhällelig stabilitet. ”

Indikatorerna

ska utvecklas till att omfatta flera drag.

Rudi Van Dam,

ordförande för SPC:s indikatorarbetsgrupp