Arbetspensionsanstalternas bokslut 2018

Lamt placeringsår

Placeringstillgångarna

195 miljarder

Arbetspensionsfondernas nettoplaceringstillgångar var nästan 195 miljarder euro i slutet av förra året. Fondernas storlek och betydelse accentueras när avkastningen är svagare.

text Kimmo Koivurinne

Det gångna året var det första året sedan eurokrisen då arbetspensionssystemets placeringsavkastning var anspråkslös. Avkastningen som uppnåtts under början av året hamnade på minus under det sista kvartalet, när USA:s centralbanks inflationstyglande räntepolitik vid sidan av andra faktorer började påverka marknaden.

Utöver höjda styrräntor har osäkerheten på den globala placeringsmarknaden ökat för att protektionismen ökat under ett par år och att Italiens ökade skuldsättningsgrad dragit till sig uppmärksamhet under den senare hälften av fjolåret.

Under det sista kvartalet började man undvika risker på aktiemarknaden, vilket ledde till att aktiekurserna sjönk ovanligt kraftigt. Sålunda krympte placeringstillgångarna med nästan fem miljarder euro under året och uppgick vid utgången av december 2018 till 194,9 miljarder euro.

Av placeringstillgångarna hade vid slutet av året 42,9 procent placerats i aktier och andra placeringar av aktietyp, 37,1 procent i ränte- och penningmarknadsinstrument, 9,7 procent i fastigheter och 10,3 procent i alternativa investeringsfonder (AIF).

De mest betydande förändringarna i arbetspensionsplaceringarnas fördelning under året var att andelen andra placeringar av aktietyp ökade med 1,6 procentenheter och andelen AIF-fonder med 1,4 procentenheter. En förklarande faktor för ökningen av dessa förmögenhetsslag är den långvariga låga räntenivån, som har minskat ränteplaceringarnas avkastnings­potential.

I stället för ränta har man i högre grad än tidigare försökt nå avkastning bl.a. genom icke-börsnoterade aktier och kapitalplaceringar. Till följd av kurssänkningen i slutet av året minskade andelen noterade aktier med ett par procentenheter, när aktieportföljen krympte. Å andra sidan skapade svackan i slutet av året genom aktier­nas värdeminskning en bra grund för en återhämtning av kurserna, som kom i gång efter årsskiftet.

Ca en fjärdedel av placeringstillgångarna (24,5 procent) var i slutet av året placerad i Finland, medan ungefär en femtedel (19,9 procent) hade placerats inom det övriga euro­området. Största delen av pensionssystemets placeringstillgångar, totalt 55,6 procent, hade placerats på annat håll i världen.

När placeringstillgångarnas absoluta belopp har vuxit har placeringarna i ökande grad spridits på andra håll i världen, medan andelen inhemska placeringar har minskat i motsvarande grad. Geografiskt diversifierad allokering i hela världen följer grundprincipen för pensionsplaceringar: pengarna placeras på ett inkomstbringande och betryggande sätt. Utöver dessa lagstadgade principer spelar samhällsansvaret en större roll vid valet av placeringsobjekt än tidigare.

Placeringsavkastningen år 2018 var nominellt -2,2 procent och reellt, korrigerad med den årliga inflationen, -3,3 procent. Som i all placeringsverksamhet förekommer det naturligtvis också år med negativ avkastning bland de goda åren.

På längre sikt, 22 år, har den nominella avkastningen dock i snitt varit 5,6 procent om året och den reella jämnt 4 procent om året. I ett kortare tidsperspektiv har motsvarande avkastning under den senaste femårsperioden varit nominellt 4,6 och reellt 4,0 procent och under den senaste tioårsperioden nominellt 6,4 och reellt 5,1 procent. Detta åskådliggör hur ­valet av granskningsperiod påverkar avkastningssiffrorna.

Finanskrisen hamnar nu för första gången utanför tioårsperioden, vilket höjer snittavkastningen för åren 2009-2018 betydligt över de andra tidsperioderna. Allra betydelsefullast är ändå den långsiktiga realavkastningen, för vilken det i Pensionsskyddscentralens hållbarhetskalkyler används ett avkastningsantagande på 3 procent fram till år 2025. Efter det höjs realavkastningsantagandet till tre och en halv procent.

Den avkastning som våra pensionsförsäkrare nått har emellertid varit klart större än de antaganden som används i kalkylerna, vilket gör att vårt pensionssystem är stabilt i fråga om placeringar.

Nominell och reell avkastning på arbetspensions­fonderna 1997–2018 i procent av bundet kapitalTELA

Arbetspensionsanstalternas nyckeltal år 2018

Bolag (ArPL,

FöPL)

Stiftelser (ArPL)

Kassor (ArPL,

FöPL)

SPK

(SjPL)

LPA

(LFöPL)

Keva

staten/ SPF (OffPL)

Keva medlemssamfund (OffPL)

Övriga 7)

Samman-lagt

                 

Försäkrade (antal)

1 866 110

19 195

17 175

7 310

60 138

134 000

535 000

25 818

2 664 746

Pensionstagare (antal) 1)

1 077 621

20 685

17 817

8 219

112 853

251 505

406 286

25 885

1 920 871

Lönesumma/arbetsinkomst (mn €)

60 938,0

1 088,5

1 159,1

260,9

1 239,9

5 897,6

17 410,0

823,9

88 817,9

                   

Inkomster (mn €)

                 

Premieinkomst 2)

14 756,2

269,0

200,3

52,2

174,7

1 442,1

5 047,8

275,0

22 217,3

Nettoavkastning av placeringsverksamheten enligt verkligt värde

-1 927,0

-99,4

-11,0

7,9

-5,1

-664,9

-1 539,1

-8,7

-4 247,3

Nettoavkastning av placeringsverksamheten enligt verkligt värde (%)

-1,6

-2,9

-0,3

0,7

-3,5

-3,4

-3,0

-2,5

-2,2

Nettointäkter av placeringsverksamheten i resultaträkningen

1 274,2

86,1

273,8

52,7

2,5

526,7

-1 539,1

89,2

766,1

                   

Kostnader (mn €)

                 

Utbetalda ersättningar 3) 4)

15 318,4

302,2

323,8

128,6

827,2

4 648,6

5 225,3

339,7

27 113,8

Totala driftskostnader 5)

395,3

5,7

7,5

4,4

19,7

16,9

51,4

4,4

505,3

                   

Tillgångar

                 

Pensionstillgångar 6)

117 733,2

3 367,5

1 976,4

1 117,8

124,1

18 485,7

50 493,4

2 896,8

196 194,9

Placeringstillgångar enligt verkligt värde, mn €

116 072,1

3 359,1

1 939,6

1 105,0

284,4

18 485,7

50 128,8

3 524,3

194 899,0

Fördelning av placeringarna (basfördelning enligt verkligt värde, %)

                 

Ränteplaceringar

35,1

42,4

29,0

6,1

48,5

38,4

41,6

38,0

37,1

Aktieplaceringar

41,4

40,5

42,3

51,0

34,3

47,2

44,2

51,3

42,9

Fastighetsplaceringar

11,6

13,8

25,4

29,6

15,9

3,2

6,6

6,1

9,7

Övriga placeringar

11,9

3,3

3,3

13,3

1,3

11,2

7,6

4,6

10,3

                   

Solvens

                 

Solvenskapital sammanlagt

23 222,8

852,0

519,0

433,8

-

-

-

-

25 027,6

Solvensgräns €

14 313,3

388,8

233,6

156,1

-

-

-

-

15 091,8

Solvenskapital / solvensgräns

1,6

2,2

2,2

2,8

-

-

-

-

1,7

Solvensgrad -%

124,6

133,9

135,6

163,4

-

-

-

-

125,3

1) En pensionstagare kan få pension från flera pensionsanstalter

2) I premieinkomsten ingår inte den andel som bekostas ur statsbudgeten, FöPL 253,0 mn €, SjPL 58,4 mn €, LFöPL:n 679,5 mn € och OffPL/staten 2 789,2 mn €.

3) Inkl. Arbetslöshetsfondens avgift bortsett från Keva (medlemssamfund, staten och KCF), där den ingår i premieinkomsten

4) Inkl. statens andel av FöPL

5) Exkl. placeringsverksamhetens kostnader

6) I FöPL-tillgångarna ingår premieansvar, LFöPL-tillgångarna är pensionsansvaret, Keva medlemssamfund-tillgångarna är pensionsansvarsfonden, Keva staten- och KPF-tillgångarna är placeringstillgångarna

7) Övriga omfattar Kyrkans Pensionsfond, FPA:s personalpensioner och Finlands Banks pensionsfond

Ordlista

Delvis fonderande system Pensionssystem där pensionerna finansieras med både arbetspen­sionsavgifter och tidigare insamlade fonder.

Solvens Talar om hur stora pensionsanstaltens pensionstillgångar är i proportion till ansvarsskulden. Ansvarsskulden är en uppskattning av bolagens framtida pensionsutgifter till den del de har fonderats.

Realavkastning Den årliga procentuella avkastningen på arbetspensionsfonderna som överstiger konsumentprisernas utveckling.

Pensionstillgångar eller placeringstillgångar?

År 2018 var pensionstillgångarna 196,2 miljarder och placeringstillgångarna 194,9 mrd. Skillnaden (1,3 md) beror på att pensionstillgångarna inkluderar övriga fordringar och skulder och immateriella ­nyttigheter, som ingår i balans­räkningen och som inte medräknas i placeringstillgångarna.