Arbetspensionsanstalternas bokslut 2017

Placeringsintäkterna ökade pensionsfonderna

Nettoplaceringstillgångarna 200 miljarder

Arbetspensionsfondernas nettoplaceringstillgångar var nästan 200 miljarder euro. Fonderna behövs, eftersom det redan nu betalas ut mer i pensioner än samlas in som arbetspensionsavgifter.

Sedan fem år lever vi i en situation där det på hela pensionssystemets nivå betalas ut mer i pensioner än det samlas in genom arbetspensionsavgifterna. Utöver placeringsintäkterna påverkar det fonderande systemet i sig hur mycket pensionspengar det kommer in i fonderna. Enligt preliminära uppgifter samlades det år 2017 inom hela pensionssektorn in 2,2 miljarder euro ur pensionsavgifterna till fonderna, medan det togs ut 4,0 miljarder. Det betyder att man i nettobelopp använde 1,8 miljarder euro ur fonderna till pensioner.

I slutet av år 2017 uppgick pensionsfonderna till 199,9 miljarder euro om man räknar ihop de olika arbetspensionsförsäkrarnas fonder.

Pensionsfondernas roll ökar i framtiden, när de och placeringsintäkterna allt mer kommer att användas till att finansiera pensionerna. En orsak till att pensioner fonderas är att penningflödet vänder sig ut till pensionstagarna till följd av att befolkningen åldras. I sista hand tryggas den finansiella hållbarheten av sysselsättningens, lönesummans och fondavkastningens utveckling och nativiteten.

Finländarnas pensionsfonder ökade i alla olika förmögenhetsklasser på bred front. Under den senaste tiden har placeringstillgångarna ökat i synnerhet på grund av den snabbare globala ekonomiska tillväxten och företagens goda resultat. Viktiga centralbankers stimulerande penningpolitik har också bidragit till den positiva stämningen.

Samtidigt visar indikatorerna på olika ekonomiska aktörers optimism inför framtiden på höga siffror.

Visst finns det också risker, såsom ökande protektionism, geopolitiska spänningar och eventuella politiska kriser på olika kontinenter. Marknadsaktörerna har också febrilt funderat på om centralbankerna kommer att strama åt sin penningpolitik snabbare än väntat. Skuldsättningen i den globala ekonomin har också gett investerare gråa hår.

Pensionsförsäkrarna är dock solventa och klarar därför bra av tidvisa marknadsfluktuationer. De måste hålla sig till det viktigaste rättesnöret för placeringsverksamheten, dvs. lönsamma och betryggande placeringar.

I början av fjolåret trädde en solvensreform som gäller aktörerna inom den privata sektorn i kraft. I och med den beaktas placeringsverksamhetens risker bättre. Lagstiftningen ändrades också så att den aktieavkastningsbundna andelens vikt i avkastningskravet ska öka successivt.

Den aktieavkastningsbundna andelen av avkastningskravet på ansvarsskulden ökar pensionsanstalterna aktieavkastningsbundna tilläggsförsäkringsansvar, som utgör pensionssystemets gemensamma buffertfond mot fluktuationer i aktiekurserna. Den ökade vikten överför den risk som hänför sig till aktierna mer från den enskilda aktören till hela systemets nivå, vilket leder till att pensionsförsäkrarna kan öka portföljens risknivå genom en större andel aktieplaceringar.

Aktieplaceringarnas andel har i praktiken begränsats så att pensionsförsäkrarna har möjlighet att öka placeringarna av aktietyp upp till 65 procent av sina sammanlagda placeringar, om pensionsförsäkrarens egen solvens tillåter det.

I slutet av år 2017 utgjorde placeringarna av aktietyp 53 procent av samtliga placeringstillgångar. Deras andel ökade med 2,6 procentenheter under år 2017. Det är emellertid svårt att bedöma hur mycket lagändringen har ökat aktieplaceringarna och hur mycket den ökade aktiemängden kan förklaras med marknadssynen. Största delen av ökningen härrörde från positiv värdeökning.

De nominella och de reella avkastningssiffrorna skiljer sig från varandra. Figuren intill visar att största delen av placeringsåren har varit goda i avkastningshänseende. Några svagare stunder ryms ju också med, såsom teknologibubblan, finanskrisen och eurokrisen.

Avkastningen blev nominellt 7,4 och reellt lägre, dvs. 6,8 procent. På lång sikt har den genomsnittliga avkastningen under de senaste 21 åren varit nominellt 6,0 procent och reellt 4,4 procent.

Motsvarande siffror för de fem och tio senaste åren är 6,8 och 6,0 respektive 4,7 och 3,2 procent.

De långsiktiga avkastningssiffrorna för olika år kan skilja sig betydligt från varandra beroende på vilken tidsperiod som används vid beräkningen.

Det väsentliga när man studerar avkastningssiffrorna är hur väl pensionsförsäkrarna har lyckats med sin placeringsverksamhet i ett långt tidsperspektiv. På längre sikt ökar pensionstillgångarna i sista hand med den ekonomiska tillväxten och inflationen.

Om den reella avkastningen antas vara 3,5 procent, har pensionsförsäkrarna uppnått antagandet på lång sikt. 

Arbetspensionsanstalternas nyckeltal år 2017

Bolag (ArPL,

FöPL)

Stiftelser (ArPL)

Kassor (ArPL,

FöPL)

SPK

(SjPL)

LPA

(LFöPL)

Keva

staten/ SPF (OffPL)

Keva medlemssamfund (OffPL)

Keva

kyrkan/

KCF (OffPL)

Sammanlagt

                 

Försäkrade (antal)

1 812 644

19 211

26 994

7 350

62 190

133 000

515 000

18 000

2 594 389

Pensionstagare (antal) 1)

1 075 057

20 784

25 805

8 302

117 384

256 000

398 000

19 000

1 920 332

Lönesumma/arbetsinkomst (mn €)

58 438,2

1 037,5

1 147,8

259,0

1 277,6

5 852,2

16 844,0

498,2

85 354,5

                   

Inkomster (mn €)

                 

Premieinkomst 2)

14 050,9

256,9

259,6

56,8

179,9

1 444,2

4 963,9

194,1

21 406,3

Nettoavkastning av placeringsverksamheten enligt verkligt värde

8 274,9

215,1

216,7

84,9

13,8

1 220,9

3 715,4

127,1

13 868,8

Nettoavkastning av placeringsverksamheten enligt verkligt värde (%)

7,4

6,7

6,7

8,1

4,3

6,6

7,7

9,0

7,4

Nettointäkter av placeringsverksamheten i resultaträkningen

8 748,5

137,8

170,5

62,8

5,9

696,6

3 715,4

84,2

13 621,7

                   

Kostnader (mn €)

                 

Utbetalda ersättningar 3) 4)

14 761,4

302,3

351,6

133,7

814,0

4 568,5

5 000,8

200,9

26 133,2

Totala rörelsekostnader 5)

397,7

5,3

6,7

4,3

17,5

17,5

51,9

3,4

504,3

                   

Tillgångar

                 

Pensionstillgångar 6)

119 199,6

3 521,3

3 464,9

1 130,8

121,0

19 586,2

52 261,4

1 542,3

200 827,5

Placeringstillgångar enligt verkligt värde, mn €

117 788,8

3 520,1

3 400,3

1 128,8

297,1

19 586,2

51 870,8

1 542,3

199 134,4

Fördelning av placeringarna (basfördelning enligt verkligt värde, %)

                 

Ränteplaceringar

35,5

43,9

33,2

13,1

48,3

42,8

42,8

34,1

38,1

Aktieplaceringar

42,8

40,9

41,0

49,1

34,1

48,3

44,6

42,6

43,9

Fastighetsplaceringar

10,9

12,3

20,5

27,3

16,2

4,3

6,3

11,9

9,2

Övriga placeringar

10,8

2,8

5,3

10,5

1,4

4,7

6,3

11,4

8,8

                   

Solvens

                 

Solvenskapital sammanlagt

27 579,0

1 031,7

964,2

450,4

-

-

-

-

30 025,3

Solvensgräns €

16 214,8

445,6

451,1

156,8

-

-

-

-

17 268,3

Solvenskapital / solvensgräns

1,7

2,3

2,1

2,9

-

-

-

-

1,7

Solvensgrad -%

130,1

141,4

138,7

166,2

-

-

-

-

130,9

1) En pensionstagare kan få pension från flera pensionsanstalter

2) I premieinkomsten ingår inte den andel som bekostas ur statsbudgeten, FöPL 190,0 mn €, SjPL 57,5 mn €, LFöPL 657,8 mn € och OffPL (staten) 2 741,1 mn €.

3) Inkl. Arbetslöshetsfond­ens avgift bortsett från Keva (medlemssamfund, staten och KCF), där den ingår i premieinkomsten

4) Inkl. statens andel av FöPL

5) Exkl. placeringsverksamhetens kostnader

6) LFöPL-tillgångarna: ansvarsskuld, Kevas medlemssamfund: pensionsansvarsfonden, Keva staten och KCF: placeringstillgångar