Tillgångarna ska tryggas

under alla omständigheter

Med solvens avses att tillgångarna räcker till för att täcka åtagandena.

Text: Mikko Kuusela

Trygghetsprincipen är en viktig del av försäkringsverksamheten. Solvensen och solvenskraven är centrala uttryck för trygghetsprincipen.

Syftet med solvensregleringen är att lägga en ribba som solvensen inte får underskrida utan påföljder. Var ribban för solvensen läggs beror på försäkringsanstaltens risker. Ju större risk, desto högre ligger solvensgränsen, och den ribban ska man komma över.

Nya solvensbestämmelser trädde i kraft i början av året. Det var fråga om slutpunkten för ett trefasigt projekt som inleddes till följd av finanskrisen. I denna sista fas genomfördes en totalreform av sättet att beräkna solvensgränsen. Reformen gäller arbetspensionsanstalterna inom den privata sektorn.

Olika slag av risker noggrannare än förr. En precisare beräkning ger också tillsynsmyndigheten redskap för bättre analys av riskerna.

För beräkningen av solvensgränsen har det fastställts 18 olika riskklasser. Största delen av riskerna hänför sig till placeringsrisker. Indelningen av riskerna är finmaskigast i fråga om de mest centrala riskerna, dvs. kreditmarginalrisken och framför allt aktierisken.

Solvensgränsen beräknas genom att till alla placeringar och ansvarsskulden hänföra de risker som påverkar dem, beräkna förlustantaganden (stress) för riskerna och kombinera riskvärdena som erhållits på detta sätt (förluster i euro) till en siffra med hjälp av en korrelationsmatris.

Solvensgränsen beräknas på ett enhetligt sätt för alla pensionsanstalter. Trots det ger solvensgränsen inte nödvändigtvis en heltäckande eller ens till alla delar rättvisande bild av en enskild pensionsanstalts risker

Exempelvis kan aktieportföljen vara koncentrerad på en viss bransch, vilket kan medföra att riskprofilen skiljer sig från mekaniska formler.

Därför är det viktigt att pensionsanstalterna bedömer riskerna i sin verksamhet självständigt, omfattande, med olika tidshorisonter och olika redskap, såsom stresstest. Risk- och solvensbedömningen ska ses som en del av planeringen och styrningen av pensionsanstaltens verksamhet.

Pensionsanstaltens styrelse ska ha en betydande roll vid bedömningen och utvecklingen av bedömningen.

Ny lagstiftning om risk- och solvensbedömningen trädde också i kraft i början av året. I lagstiftningen behandlas risk- och solvensbedömningen med lätt hand, i praktiken endast en lagparagraf, vas innehåll framgår av regeringspropositionen.

Därför har pensionsanstalterna ganska fria händer att göra bedömningen såsom de finner bäst. Finansinspektionen följer dock bedömningarna och ger vid behov återkoppling på dem. Vi ser detta som en viktig del av identifieringen av riskerna, förståelsen av dem och hela pensionsanstaltens verksamhet överlag.

Solvensregleringen gäller arbetspensionsanstalterna inom den privata sektorn. Den gäller inte pensionsanstalterna inom den offentliga sektorn på grund av att finansieringslogiken för de offentliga pensionssystemen är helt annorlunda.

Pensionsanstalterna inom den offentliga sektorn omfattas inte heller av regleringen av risk- och solvensbedömningen, även om olikheterna i finansieringslogiken inte i detta avseende utgör hinder för reglering.