Fondering för framtiden

RÄCKER PENSIONSPENGARNA TILL ?

Vilken nytta har vi av att en del av pensionspengarna fonderas? Frågan besvaras av vd Satu Huber på arbetspensionsbolaget Elo, övermatematiker Mikko Kuusela på social- och hälsovårdsministeriets försäkringsavdelning, utvecklingschef Eeva Poutiainen på Pensionsskyddscentralen och vd Suvi-Anne Siimes på Arbetspensionsförsäkrarna Tela.

Text Anne Iivonen

Illustration Jouko Ollikainen

Eeva PoutiainenEeva Poutiainen

PSC

Utvecklingschef

Pensionsskyddscentralen

1 Arbetspensionerna finansieras delvis ur medel som fonderats för dem och avkastningen av pensionsfonderna och delvis ur de arbetspensionsförsäkringsavgifter som tas ut varje år. Arbetspensionsförsäkringsavgifter betalas av alla arbetstagare, deras arbetsgivare och företagare. Staten bekostar också en del av pensionerna enligt vissa pensionslagar.

2 Inom löntagarsystemen för den privata sektorn fonderas lite mindre än en femtedel av avgifterna för framtida pensioner. Varje år tas det också ut en del pengar ur fonderna till pensionsutbetalningar.

3 När man fonderar pengar för pensionerna, kan man med hjälp av placeringsavkastningen hålla arbetspensionsavgifterna nere och stabilare under olika år.

4 Pensionssystemets hållbarhet utvärderas ständigt bl.a. genom långsiktiga prognoskalkyler. Man kan planera reformer av pensionssystemet t.ex. om pensionsavgifterna ser ut att bli för stora i framtiden. Det finns lagstadgade solvenskrav på pensionsfonderna inom den privata sektorn.

Mikko KuuselaMikko Kuusela

STM

Övermatematiker

Social- och hälsovårdsministeriet

1 Arbetspensionerna finansieras med arbetspensionsförsäkringsavgifter som tas ut av arbetsgivarna och arbetstagarna. Dessutom bidrar staten till finansieringen av pensionssystemen för företagare, lantbruksföretagare och sjömän och av de s.k. StPEL-förmånerna. Arbetslöshetsförsäkringsfonden finansierar pensionsförmåner som tillväxer under vissa oavlönade perioder.

2 Svaret beror på vilket pensionssystem det gäller. Fonderingen görs enligt olika principer inom olika pensionssystem. T.ex. företagarpensionerna fonderas praktiskt taget inte alls. Inom ArPL-systemet fonderas ca en femtedel av arbetspensionsförsäkringsavgiften.

3 En nytta är rättvisa mellan generationerna. Utan fondering återspeglas förändringar i befolkningen direkt i avgifternas nivå. En annan viktig nytta är avkastningen på placeringarna. Det är nyttigt att fondera, om avkastningen överstiger lönesummans ökning, liksom den har gjort. Då sänker fonderingen avgifternas nivå.

4 Det står rätt bra till med finansieringen av pensionerna nu, och i synnerhet efter pensionsreformen år 2017. Också i framtiden behövs beredskap att reagera på eventuella ändringsbehov.

Satu HuberSatu Huber

Elo

Verkställande direktör Arbetspensionsbolaget Elo

1 Arbetspensionerna finansieras med arbetspensionsavgifter som arbetsgivarna, arbetstagarna och företagarna betalar in. Delvis finansieras pensionerna också med avkastning på pensionsfonderna, och företagarpensionerna också med statsandelar.

2 Mindre än en femtedel av pensionsavgifterna avsätts årligen till fonderna. Företagarnas pensionsavgifter fonderas inte, utan används till att finansiera löpande pensioner.

3 Genom fonderingen bereder vi oss på kommande årtionden, då det finns färre som förvärvsarbetar och betalar in arbetspensionsavgifter i förhållande till antalet pensionärer. Utan fonderna borde pensionsavgifterna i framtiden höjas betydligt.

4 För att finansiera pensionerna behövs det många olika åtgärder både inom arbetspensionssystemet och i pensionsförsäkrarnas verksamhet. Med de ändringar som pensionsreformen år 2017 för med sig säkerställer vi balansen mellan pensionsavgifterna och pensionerna också i framtiden.

Inom arbetspensionsbolagen gör vi vår andel genom att placera arbetspensionspengarna räntabelt och betryggande och genom att hantera riskerna väl. Sysselsättningen i Finland har också en stor betydelse för att säkra finansieringen av pensionerna också i framtiden.

Suvi-Anne SiimesSuvi-Anne Siimes

Tela

Verkställande direktör

Arbetspensionsförsäkrarna Tela

1 Arbetspensionerna finansieras med avgifter som är knutna till lönen, dvs. med arbete som utförs i Finland.

2 Av pensionsavgifterna inom den privata sektorn fonderas årligen något under 17 procent. Fonderna ger avkastning. Med den finansieras en större andel av de årligen utbetalda pensionerna än vad som avsätts till fonderna, ca 20–25 procent. Människorna får sin pension för lägre avgifter än de skulle få utan fondering.

3 Den viktigaste säkringen är att vi får finansiering genom både pensionsavgifterna och placeringarna. Det sprider riskerna för pensionsfinansieringen mellan arbetsmarknaden (fluktuationer i sysselsättningen) och penningmarknaden (fluktuationer i placeringsavkastningen). Risktagningen inom placeringsverksamheten regleras genom solvenskraven.

4 Pensionssystemets långsiktiga finansieringsprognoser uppdateras regelbundet. På det sättet har också unga människor en utsikt över sin försörjning som pensionärer och finansieringen av den. Utvecklingen i Finland och i världsekonomin kan givetvis aldrig helt förutses. Därför följer man den s.k. försiktighetsprincipen inom arbetspensionsförsäkringen.

1 Hur finansieras arbetspensionssystemet, på vems pengar fungerar systemet?

2 Hur stor andel av de pengar som samlas in som arbetspensionsavgifter avsätts årligen till fonderna?

3 Vilken är nyttan med att allt inte genast används till löpande pensioner?

4 Hur säkrar man att de utlovade pensionerna kan finansieras nu och i framtiden?