Pengar till pensioner

Pensionsfonderna uppe i

181 miljarder

Inom den privata sektorn har ökningen enbart berott på avkastningen, eftersom pensionsutgifterna har överstigit premieinkomsten.

Text och grafik Peter Halonen

Åren 2005–2014 har arbetspensionsfonderna årligen ökat med ca 8,5 miljarder euro i genomsnitt. År 2015 ökade fonderna med 8,4 miljarder till sammanlagt 180,9 miljarder euro.

Inom den privata sektorn har ökningen enbart berott på avkastningen, eftersom pensionsutgifterna har överstigit premieinkomsten. År 2017 kommer det antagligen också inom den offentliga sektorn in mindre avgifter än det flyter ut pengar i form av utbetalda pensioner. Man bör dock komma ihåg att det har varit ett syfte med fonderingen att penningflödets riktning ändras, när befolkningen åldras.

I december 2015 fördelades placeringstillgångarna mellan olika placeringskategorier enligt följande: Aktieplaceringarna och placeringarna av aktietyp uppgick till 88,5 miljarder euro (48,9 %), ränteplaceringarna till 75,3 miljarder (41,6 %) och fastighetsplaceringarna till 17,1 miljarder (9,5 %).

Från år 1998 till år 2015 har aktieplaceringarna och placeringarna av aktietyp nominellt avkastat 7,3 procent i genomsnitt och reellt 5,6 procent. Motsvarande siffror för ränteplaceringarna är 4,3 och 2,6 procent och för fastighetsplaceringarna 5,8 och 4,1 procent.

Hälften utanför euroområdet

Placeringarna utanför euroområdet har trendmässigt ökat i andel på bekostnad av placeringar i Finland och andra länder inom euroområdet. Andelen placeringar utanför euroområdet översteg i fjol för första gången 50-procentsgränsen. Mängden har fördubblats inom tio år.

Aktieplaceringarna i Finland uppgick till 27 procent i slutet av år 2015. Bakom utvecklingen ligger en allt effektivare spridning av riskerna. Dessutom har pensionsfonderna vuxit sig stora, vilket leder till att man för att hitta lämpliga placeringsobjekt delvis måste söka sig utanför hemlandets gränser.

När man talar om placeringsverksamheten bör man alltid komma ihåg att hörnstenarna för placeringen av pensionsmedel är räntabilitet och trygghet. De kan bäst uppnås genom att effektivt sprida riskerna och leta efter de bästa tänkbara placeringsobjekten – också utomlands.

Nominell och reell avkastning

I figuren på nästa sida beskrivs de nominella och reella avkastningsprocenterna för arbetspensionsplaceringarna åren 1997–2015. Figuren visar hur stor del av placeringsåren som har varit avkastningsmässigt goda. Med finns förvisso också några svagare år, såsom finanskris- året 2008.

År 2015 var avkastningen på placeringarna 5,0 procent, som till följd av deflationen reellt blev 5,2 procent. Under hela perioden har den genomsnittliga avkastningen nominellt varit 5,9 procent (reellt 4,2). Motsvarande siffror för de fem senaste åren är 5,4 procent (3,9) och för de tio sen-aste åren 4,8 procent (3,0).

De långsiktiga avkastningssiffrorna för olika år kan skilja sig betydligt från varandra beroende på vilken tidsperiod som används vid beräkningen. Det väsentliga när man studerar avkastningssiffrorna är uppgiften hur väl pensionsförsäkrarna har lyckats med sin placeringsverksamhet inom ett långt tidsperspektiv.

Om den reella avkastningen antas vara 3,5 procent, har pensionsförsäkrarna uppnått antagandet på lång sikt.

Nominell och reell avkastning på arbetspensions- placeringarna 1997–2015

i procent av bundet kapital

TELA